Följ oss

Nyheter

Hedga stigande sockerpriser med hjälp av terminer

Publicerat

den

Sockerbitar

Företag som har en affärsverksamhet som fordrar stora mängder socker, till exempel ett bryggeri som tillverkar läskedrycker, kan använda sig av terminsmarknaden för att hedga sig mot stigande priser på socker. Dessa företag, och andra som är i behov av att löpande köpa in råvaror, kan använda sig av en så kallad long hedge för att säkra sina inköpspriser i framtiden. Detta görs genom att köpa motsvarande mängd terminskontrakt, i detta fall på socker, som företaget behöver vid varje enskilt tillfälle.

Long hedge, ett exempel

SockerbitarEtt bryggeri kommer att behöva 11,2 miljoner pounds socker om ett kvartal. Spotpriset ligger i dag på 0,1111 USD per pound, medan sockerpriset om tre månader ligger på 0,1100 USD per pound. För att säkra sig mot en uppgång i sockerpriset kan bryggeriet köpa råsocker på termin, med leverans om tre månader, för 0,1100 USD per pound, på Euronext. Varje sådant kontrakt avser 112 000 pounds socker, varför bryggeriet behöver köpa 100 terminskontrakt. Bryggeriet är således lång i sockerterminer.

Effekten av hedgen garanterar att dryckesföretaget kommer att kunna köpa de 11,2 miljoner pounds socker som företaget behöver till ett pris om 0,1100 USD/pound, totalt på 1 232 000 USD avgifter oräknat. Låt oss se hur detta uppnås genom att titta på scenarier där priset på sockerpriset endera stiger eller faller kraftigt under tiden fram till leveransdatumet.

Scenario 1: Spotpriset stiger med 10 procent till 0,1222 USD

Då spotpriset har stigit till 0,1222 USD per pound måste bryggeriet nu betala 1 368 752 USD för det socker som det behöver. Bryggeriet kompenseras emellertid för det ökade marknadspriset genom en motsvarande vinst på de köpta terminskontrakten. Vid leveransdagen är priset på de innehavda terminskontrakten identiskt med spotpriset, i detta fall 0,1222 USD per pound.

Terminerna köptes på ett pris om 0,1100 USD per pound, vilket gör att prissäkringen har gett bryggeriet en vinst om 0,0122 USD per pound, vilket med 100 terminskontrakt motsvarar en vinst om 136 752 USD.

Det högre inköpspriset är ett resultat av ett högre pris på terminsmarknaden, vilket resulterar i en nettoinköpskostnad om 1 368 752 USD minus terminsvinsten på 136 752 USD, eller netto 1 232 000 USD, samma summa som bryggeriet ville prissäkra sina sockerinköp till.

Scenario 2: Spotpriset faller med 10 procent till 0,1000 USD

Har däremot spotpriset fallit till 0,1000 USD per pound kommer bryggeriet endast att behöva betala 1 119 888 USD för sitt socker. Förlusten som uppstår genom den innehavda terminen kommer emellertid att påverka bryggeriets inköpspris.

Vid leveransdagen är priset på de innehavda terminskontrakten identiskt med spotpriset, i detta fall 0,1000 USD per pound. Eftersom terminsaffären gjordes till ett pris om 0,1100 USD per pound innebär detta att bryggeriet har förlorat 0,0100 USD per pound på terminen, vilket med 100 terminskontrakt motsvarar en förlust om 112 112 USD.

Den besparingen som bryggeriet gjorde på det minskade inköpspriset kommer att ätas upp av förlusten på terminsaffären. Bryggeriets nettokostnad för att köpa det sockret som företaget behöver i sin verksamhet blir då 1 119 888 USD plus 112 112 USD, eller totalt 1 232 000 USD. Bryggeriets ekonomiska utfall är alltså det samma som om priset på sockret hade stigit, prissäkringen är perfekt.

Kommentar till utfallet

Ovanstående exempel visar att nedsidan med en Long hedge är att bryggeriet skulle fått ett bättre utfall utan att ha prissäkrat om priset på den underliggande tillgången, i detta fall sockret, faller. Nackdelen är att inköparna inte vet hur priset kommer att utvecklas i framtiden.

Fortsätt läsa
Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Nyheter

Kriget i Iran skapar en gödselkris som vi inte har sett tidigare

Publicerat

den

Skördetröska

Kriget med Iran har fått oljepriserna att skjuta i höjden. Men det driver också upp kostnaderna för alla typer av kemikalier, inklusive gödningsmedel som urea, ammoniak och andra kväveprodukter som är nödvändiga för livsmedelsproduktion. Allt detta sker vid den värsta möjliga tidpunkten – strax före vårens sådd, när gödningsmedel behövs som mest. Och även om jordbrukarna har sett högre spotpriser på exempelvis urea tidigare, särskilt 2022, finns det redan tecken på att denna kris kan bli värre. Så hur tillverkas egentligen gödselmedel? Och vad innebär högre gödselmedelskostnader för jordbrukarna och för livsmedelspriserna? I det här avsnittet av Odd Lots-podden gästar Alexis Maxwell, senioranalytiker på Bloomberg Intelligences jordbruksteam, för att berätta mer.

Urea görs av naturgas och produceras där det finns billig sådan, och sedan fraktas urean till världens bönder. För att sätta betydelsen av gödsel i relation till något, så lyfter Maxvell fram att jorden har omkring 7 miljarder människor och utan gödsel skulle jorden sannolikt kunna klara att försörja bara 4 miljarder människor.

Fortsätt läsa

Nyheter

Bjarne Schieldrop, Iran backar inte, konflikten och högt oljepris fortsätter

Publicerat

den

Råolja

Oljeanalytikern Bjarne Schieldrop beskriver i en intervju med Dagens industri en snabbt förvärrad situation i Mellanöstern där Irans agerande i Hormuzsundet driver upp oljepriserna och skapar global osäkerhet. Han menar att Iran, som redan är hårt pressat och delvis söndertrasat av konflikter, inte kommer att ge upp sitt främsta maktmedel, kontrollen över oljan och sundet. Detta gör att kriget och störningarna i oljehandeln sannolikt fortsätter. ”Det enda makten de har kvar, det är oljan och Hormuzsundet.”

Läget i Hormuzsundet och Irans strategi

Iran upplever sig ha ett strategiskt övertag genom kontrollen över Hormuzsundet, där omkring 20 procent av världens oljeproduktion passerar. En full eller delvis stängning får omedelbara effekter på Asien, som är starkt beroende av olja från Mellanöstern. ”Asien känner omedelbart effekten av det här.”

Iran använder denna position för att sätta press på USA och president Trump, som är känslig för stigande bensinpriser inför kommande val.

Effekter på oljepriset och globala lager

Den globala oljeproduktionen har fallit med cirka 20 procent. Enligt Schieldrop hade priset kunnat rusa till 500 dollar per fat om inte världen haft stora kommersiella lager att luta sig mot. ”Vi lever fortsatt på buffrene.”

USA har dessutom öppnat för att köpa tidigare sanktionerad rysk och iransk olja för att dämpa prisuppgången. Samtidigt förbereder sig G7-länderna på att släppa olja från sina strategiska reserver om situationen förvärras.

Begränsade möjligheter att skydda sjöfarten

Trump har talat om att skydda fartygstrafiken genom militära eskorter och försäkringsstöd, men Schieldrop är skeptisk. USA vill undvika risken att amerikanska soldater dödas i Hormuzsundet, vilket skulle bli en politisk katastrof. ”Det är inget mediaevent han har bjudit in oss att se.”

Iran behöver inte ens stänga sundet helt, attacker mot enstaka tankfartyg eller drönarattacker räcker för att störa flödet.

Asiens utsatthet och den globala logistikkedjan

Olje- och bränslelogistiken är ett komplext globalt system med långa transporttider. Stängningen av Hormuzsundet har redan lett till bränslebrist i delar av Asien och Mellanöstern. ”Det är en lång, komplex logistik som nu är bruten sönder.”

Historiskt klarar världen ungefär en månad av stora störningar genom att tömma lager – därefter riskerar priserna att explodera.

Risk för attacker mot iransk oljeinfrastruktur

USA och Israel har antytt att de kan slå till mot en strategisk ö där Irans oljeexport koncentreras. En attack skulle kunna förändra hela marknaden. Schieldrop menar att Israel sannolikt vill slå ut Irans förmåga att producera och exportera olja helt, medan USA främst vill förstöra vapensystem. ”Israel vill ödelegge allt som heter kapitalutstyr i Iran.”

En sådan attack skulle få långvariga effekter på oljepriset, även för 2027 och 2028.

Det avgörande framåt

Det viktigaste att bevaka nu är om Irans produktionsanläggningar, exempelvis på Kharg Island, blir attackerade. Om Iran förlorar sin exportförmåga kan landet i gengäld försöka stoppa andra länders export genom Hormuzsundet. ”Hvis Iran ikke har möjligheten til å producere og exportere olje, så har heller ikke Iran någon motivasjon til å tillåte andre länder att exportera olje ut ur hormonstredet.”

Bjarne Schieldrop blir intervjuad om oljemarknaden med anledning av kriget i Iran

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*
Fortsätt läsa

Nyheter

Studsvik förvärvar Kärnfull Next för att börja utveckla reaktorprojekt

Publicerat

den

Studsvik och Kärnfull Next

Studsvik och Kärnfull Next har sedan tidigare ett nära samarbete, men idag meddelade Studsvik att man tar steget fullt ut och köper Kärnfull Next. Det utökar Studsviks affär, från att tillhandahålla tekniska tjänster för befintlig kärnkraft till att även utveckla nya reaktorprojekt. Med affären så tar Kärnfall Nexts grundare även plats i Studsviks koncernledning.

Studsvik har i decennier haft en global roll inom den tekniska infrastrukturen kring kärnkraft. Bolaget levererar bland annat bränsle- och materialprovning, analysprogramvara för reaktorer samt tjänster inom hantering av radioaktivt avfall till reaktoroperatörer och teknikutvecklare världen över.

Bolagets unika ställning i den nukleära industrin går tillbaka till den svenska kärnkraftens tidiga utveckling. Sverige utvecklade unika laboratorier och tekniska kompetens, dessa verksamheter kommersialiserades senare i stället för att stanna i statlig regi. Idag driver Studsvik en av världens få privatägda miljöer för kärnteknisk forskning och utveckling, och arbetar med reaktoroperatörer, teknikutvecklare och forskningsorganisationer inom den globala kärnkraftsindustrin.

Genom köpet av Kärnfull Next breddar Studsvik nu sin verksamhet till utveckling av nya reaktorprojekt. Kärnfull Next arbetar teknikneutralt med utveckling av projekt för små modulära reaktorer, SMR, och har byggt relationer med reaktorleverantörer, kommuner, investerare och beslutsfattare i takt med att Sverige förbereder sig för en ny generation kärnkraftsprojekt.

Vad Studsvik betalar

Studsvik betalar 6,5 miljoner euro för Kärnfull Next på kassa- och skuldfri basis, till vilket det etappvis kan tillkomma ytterligare 2 miljoner euro fram till 2029. Därutöver finns prestationsbaserade tilläggsköpeskillingar på upp till cirka 14 miljoner euro, kopplade till framgångsrik utveckling och försäljning av projektbolag.

Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära