Följ oss

Nyheter

Hedga stigande sockerpriser med hjälp av terminer

Publicerat

den

Sockerbitar

Företag som har en affärsverksamhet som fordrar stora mängder socker, till exempel ett bryggeri som tillverkar läskedrycker, kan använda sig av terminsmarknaden för att hedga sig mot stigande priser på socker. Dessa företag, och andra som är i behov av att löpande köpa in råvaror, kan använda sig av en så kallad long hedge för att säkra sina inköpspriser i framtiden. Detta görs genom att köpa motsvarande mängd terminskontrakt, i detta fall på socker, som företaget behöver vid varje enskilt tillfälle.

Long hedge, ett exempel

SockerbitarEtt bryggeri kommer att behöva 11,2 miljoner pounds socker om ett kvartal. Spotpriset ligger i dag på 0,1111 USD per pound, medan sockerpriset om tre månader ligger på 0,1100 USD per pound. För att säkra sig mot en uppgång i sockerpriset kan bryggeriet köpa råsocker på termin, med leverans om tre månader, för 0,1100 USD per pound, på Euronext. Varje sådant kontrakt avser 112 000 pounds socker, varför bryggeriet behöver köpa 100 terminskontrakt. Bryggeriet är således lång i sockerterminer.

Effekten av hedgen garanterar att dryckesföretaget kommer att kunna köpa de 11,2 miljoner pounds socker som företaget behöver till ett pris om 0,1100 USD/pound, totalt på 1 232 000 USD avgifter oräknat. Låt oss se hur detta uppnås genom att titta på scenarier där priset på sockerpriset endera stiger eller faller kraftigt under tiden fram till leveransdatumet.

Scenario 1: Spotpriset stiger med 10 procent till 0,1222 USD

Då spotpriset har stigit till 0,1222 USD per pound måste bryggeriet nu betala 1 368 752 USD för det socker som det behöver. Bryggeriet kompenseras emellertid för det ökade marknadspriset genom en motsvarande vinst på de köpta terminskontrakten. Vid leveransdagen är priset på de innehavda terminskontrakten identiskt med spotpriset, i detta fall 0,1222 USD per pound.

Terminerna köptes på ett pris om 0,1100 USD per pound, vilket gör att prissäkringen har gett bryggeriet en vinst om 0,0122 USD per pound, vilket med 100 terminskontrakt motsvarar en vinst om 136 752 USD.

Det högre inköpspriset är ett resultat av ett högre pris på terminsmarknaden, vilket resulterar i en nettoinköpskostnad om 1 368 752 USD minus terminsvinsten på 136 752 USD, eller netto 1 232 000 USD, samma summa som bryggeriet ville prissäkra sina sockerinköp till.

Scenario 2: Spotpriset faller med 10 procent till 0,1000 USD

Har däremot spotpriset fallit till 0,1000 USD per pound kommer bryggeriet endast att behöva betala 1 119 888 USD för sitt socker. Förlusten som uppstår genom den innehavda terminen kommer emellertid att påverka bryggeriets inköpspris.

Vid leveransdagen är priset på de innehavda terminskontrakten identiskt med spotpriset, i detta fall 0,1000 USD per pound. Eftersom terminsaffären gjordes till ett pris om 0,1100 USD per pound innebär detta att bryggeriet har förlorat 0,0100 USD per pound på terminen, vilket med 100 terminskontrakt motsvarar en förlust om 112 112 USD.

Den besparingen som bryggeriet gjorde på det minskade inköpspriset kommer att ätas upp av förlusten på terminsaffären. Bryggeriets nettokostnad för att köpa det sockret som företaget behöver i sin verksamhet blir då 1 119 888 USD plus 112 112 USD, eller totalt 1 232 000 USD. Bryggeriets ekonomiska utfall är alltså det samma som om priset på sockret hade stigit, prissäkringen är perfekt.

Kommentar till utfallet

Ovanstående exempel visar att nedsidan med en Long hedge är att bryggeriet skulle fått ett bättre utfall utan att ha prissäkrat om priset på den underliggande tillgången, i detta fall sockret, faller. Nackdelen är att inköparna inte vet hur priset kommer att utvecklas i framtiden.

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Kakao spränger 6000 USD-nivån med bred marginal

Publicerat

den

Kakaoträd

Kakaopriset fortsätter att rusa i höjden som att det inte finns någon begräsning alls. Nu kostar kakao i form av mars-terminen på ICE-börsen hela 6401 USD per ton. Om vi pratar nominella priser så har kakao aldrig varit dyrare i modern tid. Det var en pristopp år 1977 på 5379 USD, men sedan föll priset och kring millennieskiftet så var priset nere kring 1000 USD.

Mars 2024-terminen på kakao, USD per ton

Det finns dock en naturlig förklaring till det höga priset och det är det låga priset för 20-30 år sedan. Priserna var då så låga att odlarna inte såg någon anledning till att satsa sin framtid på att plantera kakao. En stor del av de kakaoproducerande träden idag är därför gamla, vilket innebär att de både producerar mindre och är mer känsliga för ofördelaktigt väder.

På toppen av detta kan sedan läggas andra faktorer, som att befolkningen i världen har växt och dessutom blivit mycket rikare, samt även satsningar från bland annat EU att kakao-odlingar inte ska anläggas genom att hugga ner skog.

Men situationen lyfter fram det man ofta upprepar, vad som får ner höga priser är höga priser. Nu har priset kommit upp och det kommer göra att odlare åter blir intresserade av att investera i odlingar och med tiden kommer det göra att utbudet ökar.

Fortsätt läsa

Nyheter

Saharas solparker kan påverka klimat och energiproduktion globalt

Publicerat

den

Solceller i Sahara

Byggandet av stora solenergiparker i Saharaöknen kan ha oväntade effekter på solenergin i världen – även i länder långt från Sahara. Solparkerna kan enligt nya simuleringar minska produktionen av solenergi i länder som USA, Indien och Kina. Det visar forskning vid Lunds universitet.

Att storskaliga solenergiparker kan påverka klimatet och ekosystemet i närområdet är välkänt. Detta då solpanelerna är mörkare än Saharas ljusa sand, vilket leder till att de absorberar extra energi som avges som värme. Det som förvånade forskarna i det här fallet var att byggandet av omfattande solenergiparker kan ha långtgående och varierande effekter på både klimat och produktionen av solenergi globalt. 

– Vår modell visar att effekterna på klimatet och ekosystemet är ganska långtgående, särskilt i några av de mest sårbara regionerna, som Arktis och Amazonas, säger Zhengyao Lu, forskare vid Lunds universitet och en av forskarna bakom artikeln ”Large-scale photovoltaic solar farms in the Sahara affect solar power generation potential globally” publicerad i tidskriften Communications Earth & Environment.

Forskningen visar att solenergiparkerna kan leda till mindre solenergi i områden som Nordafrika, Mellanöstern, södra Europa, Indien, östra Kina, Japan, östra Australien och sydvästra USA. Forskarna fann att dessa effekter beror på förändringar i ytans albedo, ett mått på ljus som reflekteras av ytan viket hör ihop med de mörka solpanelerna, samt påverkan på atmosfäriska cirkulationsmönster och molnbildning.

Å andra sidan kan vissa områden gynnas av dessa förändringar, med ökad solenergiproduktion som resultat. Forskningen pekar på att delar av Central- och Sydamerika, Karibien, centrala och östra USA, Skandinavien och Sydafrika kommer kunna se positiva effekter för energiproduktionen som en följd av utbyggnaden av solenergiparker i Sahara. Detta då exempelvis molntäckets minskning påverkar förutsättningarna för solenergiproduktion positivt, medan en ökning av detsamma påverkar det negativt. Färre moln ger mer sol, helt enkelt.

–  Det har inte tidigare uppmärksammats att en massiv utbyggnad av solenergi kan ha global påverkan. I detta avseende kan solenergiproduktionen bli en geopolitisk fråga. Om ett land bygger många solparker kan det potentiellt skada solenergiproduktionen i grannländer eller till och med i avlägsna länder, säger Zhengyao Lu.

Påverkan på solenergiproduktionen uppgår enligt studien till plus eller minus fem procent i ett scenario där en femtedel av Saharaöknen täcks med solenergiparker.  

– Effekterna kanske inte verkar så stora, men i en framtida värld där varje region bygger fler parker och blir mer beroende av dem behövs både kunskap och insatser. Vi hoppas att studien kan bidra till samarbeten mellan världens stater för att säkerställa att fördelarna med solenergi delas rättvist över hela världen, säger Zhengyao Lu.

Fortsätt läsa

Nyheter

Handeln med ärtor spås minska under 2024

Publicerat

den

Ärtor

Världshandeln med torra ärtor, också känt som pulser, förväntas minska något under helåret 2024 på grund av minskade leveranser till Kina, samt en svagare importefterfrågan från Bangladesh och EU. Däremot kan leveranserna till Indien öka efter att importrestriktionerna nyligen tagits bort. Handeln ligger dock i stort kvar på en relativt hög nivå.

Import av ärtor
Källa: International Grains Council 
Fortsätt läsa

Populära