Nyheter
Guldcentralen Mars 2012
De flesta har säkert hört berättelsen om grodan som hoppar ur en gryta full med kokande vatten och hur samma groda ovetandes långsamt kokas ihjäl i kallt vatten som gradvis värms upp. Metaforen förklarar den gradvisa anpassning som gör att långsamma förändringar går förbi relativt obemärkt, för att sedan få ödesdigra konsekvenser när det väl är för sent.
Den senaste utvecklingen av guldpriset visar på att liknelsen kan stämma. En del kommentatorer har påpekat att guldpriserna förväntas bli de dyraste sedan guldspiken den 21:a januari 1980, men trendutvecklingen visar på att situationen för 32 år sedan var annorlunda. Situationen då kan beskrivas som explosiv med tanke på det samtida politiska klimatet. 1980, efter revolutionen i Iran, och flera större krig i regionen, kastades grodan i det kokande vattnet och hoppade ur lika fort. Det blev några skvättstänk men inga ödesdigra konsekvenser. I dagsläget är situationen annorlunda. Efter den stora guldspiken 1980 sattes alla resurser in för att normalisera (läs: manipulera) prissättningen, vilket vaggar in grodan i en falsk trygghet…

Prisutvecklingen för guldpriset beräknat i USD (kurvan i svart för det nominella värdet och rött för den inflationsjusterade valören i 2010 års USD) visar på att skillnaden mellan 1980 års guldspik och 2006 års fortsatta prisökning reflekterar det politiska klimatet.
I och med att dollarn styrs av oljehandeln, den s.k. petrodollarn, ser vi inte bara ett sammanhang där råvarupriser rycks med i utvecklingen inom oljehandeln, men också hur den geopolitiska instabiliteten i Mellanöstern kan skapa dramatiska kedjereaktioner som drabbar världsekonomin. Konflikthärdarna är inte plötsliga. De har funnits ett tag, de är utdragna och eskalerar konstant. Guldpriset har rest sig konstant sedan 2006 i bakgrunden mot en fortsatt inflaterad dollar; USA har en skuldkris motsvarande 15 biljoner dollar och lösningen har hittills varit att pressa mer pengar än att skära ner på utgifterna, vilket i sin tur matar på urholkningen av dollarns köpkraft. EU-embargot av Irans råolja (och Irans följande oljekontring) snarare stjälper än hjälper Eurozonens skuldkris, där Portugal, Spanien, Italien och Grekland är hårdast utsatta, speciellt Grekland som för övrigt köper oljan på kredit. Och det är på frågan om Greklands ekonomiska framtid många marknaders utveckling vilar.
Guldpriset för februari har i stort planat ut sig till 1700 dollar per troy ounce, men bör snarare beskrivas som lugnet före stormen än en förutfattad stabilisering av prissättningen. Greklands framtidsprognoser ser inte ljusa ut och en del menar att landet hinner förklara konkurs lagom till den 20:e mars, såvida inte regeringen är villig att gå med på Angela Merkels nödlån och i gengäld lägga landets ekonomiska självständighet i Tysklands händer. Men trots nödlånen, skjuts egentligen problemen bara framåt. De ursprungliga orsakerna till krisens uppkomst har ännu inte åtgärdats.
Vi har blivit vana vid en konstant ström av negativa nyheter och det påverkar inte längre investerares riskvilja i någon större utsträckning. Nu vill alla att börsen ska upp, och då blir det också fallet. Risken finns emellertid att nyheter av mer chockartad karaktär uppdagas vilket gör att allmänheten återigen riktar uppmärksamheten mot de enorma problem vi står inför. Innan dess kommer guldet sannolikt fortsätta konsolidera under slagig handel; på lång sikt består emellertid den positiva trenden.
Vi har tidigare nämnt att oljemarknaden påverkar dollarn vilket i sin tur på verkar guldet. Iran är en storspelare på oljemarknaden, men många länder har underskattat Irans starka position. Landet har satt två väsentliga kriterier i avseende till försäljningen av oljan. Dels ska handeln ske i nationella valutor och dels i byteshandel. I avseende till Indien räckte det bara att DEBKAFiles spred ryktet (publ. den 23:e januari) om att Indien skulle köpa iransk olja i utbyte mot guld, uppgifter som Indien varken bekräftat eller dementerat. Det uppdagades vid en senare tidpunkt att 45-55% av handeln betalas i rupier, medan resten beskrivs tvetydigt som byteshandel . Enligt RT.com (publ. 24:e januari) har Kina även tänkt i liknande banor, vilket i sig självt är ett ställningstagande mot USA:s utrikespolitiska inflytande mot regionens energipolitik och i det längre loppet ett hot mot petrodollarns etablerade dominans. Dessa faktorer, inklusive (den högt satta) prisstabiliseringen talar för en fortsatt bullmarknad för guldet.

Årsgrafen för guldpriset (per troy ounce) 2011-2012; februari månad präglas av en stabilisering runt 1,700 USD men bör i samband med den globala politiska miljön betraktas som att marknaden för närvarande håller andan. (källa: Gold Made Simple Gold News)
Det kan givetvis diskuteras vad det är grodan symboliserar. Är det USA, Eurozonen, den privata investeraren eller vårt ekonomiska system som helhet, kanske alltsammans? Och frågan är när vi börjar inse att grodan fått det hett om öronen? Mycket händer i världen just nu och det är lösa tyglar på spelreglerna. Det är dock svårt att göra tidsuppskattningar om när saker och ting når sin kritiska punkt och kaos utbryter, något som inte hjälps av att politiken tagit ett allt större utrymme och skapat rökridåer för de verkliga problemen.[hr]
Guldcentralen AB har funnits sedan 1967 och är en del av en ädelmetallkoncern som funnits sedan 1879. Företagets ägare är KA Rasmussen AS i Norge. Det är 5:e generationen som driver företaget just nu. Guldcentralen säljer fysiskt guld, silver, platina och palladium till privatpersoner och företag. Det företaget säljer är handelsgodkända tackor och mynt. Företagets hemsida.
Nyheter
Venezuelas militära aktivitet väcker frågor om en invasion av oljelandet Guyana

Guyana är det relativt sett mindre landet i Sydamerika som på några få år har gått från att vara relativt fattigt till att gå mot att bli ett av de rikare länderna i världen per capita. Landet ändrade reglerna för oljeprospektering och ganska snabbt hittades stora mängder olja utanför kusten. Vad vi läser så är landet hyggligt rikt även på en uppsjö andra råvaror, men ingenting har blivit i närheten så stort som den olja man nu producerar, där landet på ett fåtal år kommit upp i en oljeproduktion på 0,4 miljoner fat per dag.

Det stora grannlandet Venezuela har i jämförelse megastora råvarutillgångar, bland annat världens största oljereserver. Landet har dock inte lyckats få sin ekonomi att fungera.
Venezuela har dock sedan 1800-talet gjort anspråk på majoriteten av Guyana, det område som kallas Guayana Esequiba. Att Guyana hittade olja och blivit ett rikt land har väckt ilska i grannlandet. Det har pratats om att Venezuela kan komma att invadera Guyana.

Venezuela gör militära förflyttningar
Sedan några dagar tillbaka så har Venezuelas anspråk kommit i fokus då betydande förflyttningar av militär utrustning och personal i östra delen av landet vid gränsen mot Guyana har observerats. Grannlandet Brasilien uppges ha höjt beredskapen för sin militär.
Nyheter
Platinapriserna faller trots prognoser om utbudsunderskott

Trots upprepade prognoser om ett växande utbudsunderskott har platinapriset fallit 15 procent sedan början av 2023. Det har gjort att platina förväntas avsluta året med den sämsta utvecklingen på fem år.
Platina står i kontrast till guld som har stigit med 14 procent i år, tack vare stora köp av centralbanker som har kompenserat utflödet från guldstödda ETFer.
Den senaste kvartalsuppdateringen från World Platinum Investment Council (WPIC) har återigen lyft fram underskottsprognosen för 2023 gällande platina och förutspår ytterligare ett, men mindre, underskott för 2024. Trots detta har priserna på metallen vägrat att röra sig högre.
Rapporten ser ett underskott för den globala platinamarknaden på 1,071 miljoner troy ounce för i år, på grund av en total efterfrågetillväxt på 26 procent till 8,150 miljoner troy ounce på årsbasis och svagt utbud. Det beror på att både gruvdrift och återvinning förväntas ligga långt under nivåerna före covid i år och nästa år. Utbudet sjunker med 3 procent jämfört med föregående år till 7,079 miljoner troy ounce, enligt WPIC-rapporten.
Nyheter
Outokumpu vill bygga egna kärnkraftreaktorer vid sina stålverk

Outokumpu utreder möjligheterna att minska koldioxidutsläppen från produktionen av rostfritt stål med hjälp av små kärnkraftsreaktorer. Ett alternativ för detta är vid bolagets stålverk i Torneå, dvs precis vid den svenska gränsen.
Outokumpu utreder möjligheterna att minska koldioxidutsläppen från sin stålproduktion med hjälp av SMR-teknik (Small Modular Reactor, SMR), som är under utveckling. I detta skede är avsikten med förstudien att utreda genomförbarheten av småskalig kärnkraft av detta slag, och eventuella investeringsbeslut fattas först senare. Ett alternativ för placering av en SMR-reaktor skulle kunna vara området kring Outokumpus verksamheter i Torneå.
”En SMR-reaktor (engelska: small modular reactor) är en liten kärnreaktor med modulär konstruktion och i typiska fall med en eleffekt som inte överstiger 300 megawatt. En sådan reaktor kan i stort sett prefabriceras i moduler på en fabrik och transporteras till den aktuella platsen med land- eller till sjötransport. Tack vare prefabrikation går det att sänka byggkostnaderna och göra byggnadstiden kortare. Med en SMR kan man inte endast producera el, utan också fjärrvärme, väte och processvärme”, berättar Kristiina Tiilas, ansvarig för Outokumpus SMR-projekt.
Outokumpu anser att kärnkraft är det bästa alternativet för stabil utsläppsfri energi i industriell skala
Outokumpu, producenten av det rostfria stål som idag har lägst utsläpp i världen, påskyndar den gröna omställningen i stålindustrin genom sina åtgärder. Outokumpu skriver att företaget är den enda producenten av rostfritt stål som har antagit Science-Based Targets-initiativets klimatmål på 1,5°C. Att behålla och öka andelen koldioxidsnål el är viktigt för att nå företagets ambitiösa hållbarhetsmål.
”Outokumpu ligger i framkant när det gäller att minska koldioxidutsläppen från stålindustrin. Därför är det ett naturligt steg för bolaget att utreda de möjligheter som nya tekniska lösningar som är under utveckling erbjuder bolaget att minska sina koldioxidutsläpp”, berättar Tony Lindström, energiansvarig på Outokumpu.
En förstudie kring tekniken för små modulära reaktorer har inletts. Inom ramen för den utreds bland annat de möjliga tekniska lösningarna, ekonomisk lönsamhet och konsekvenser för miljön. Utifrån förstudien bedömer bolaget huruvida det lönar sig att investera i SMR-teknik, och ett eventuellt investeringsbeslut fattas först efter detta.
Igår höll Outokumpu ett informationsmöte i Haparanda för att berätta om projektet.
-
Nyheter4 veckor sedan
Snart inleds den tredje guldcykeln
-
Nyheter4 veckor sedan
8 bra litium-aktier om man vill investera i batterimetallen
-
Nyheter4 veckor sedan
Priset på levande svin i Kina störtar
-
Nyheter4 veckor sedan
Priset på apelsinjuice såg sin största nedgång på sex veckor
-
Nyheter4 veckor sedan
Två grafer som visar att det finns tillräckligt med litium på marknaden
-
Nyheter3 veckor sedan
Diamantjättarnas insatser för att begränsa utbudet har fått stopp på prisfallen
-
Nyheter4 veckor sedan
Bra energiförutsättningar i Norden trots osäker omvärld
-
Nyheter2 veckor sedan
Christian Kopfer förklarar läget på oljemarknaden
Torbjörn I
1 mars, 2012 vid 00:23
Ni är snabba, den finns inte ens uppe på Guldcentralens egen hemsida ännu.Å andra sidan, sedan jag hittade er så behövs jag inte jaga råvarurelaterad information och jag förstår varför så många företag vill synas hos er