Följ oss

Nyheter

Guldcentralen Mars 2012

Publicerat

den

Guldcentralen - Guld för investerareDe flesta har säkert hört berättelsen om grodan som hoppar ur en gryta full med kokande vatten och hur samma groda ovetandes långsamt kokas ihjäl i kallt vatten som gradvis värms upp. Metaforen förklarar den gradvisa anpassning som gör att långsamma förändringar går förbi relativt obemärkt, för att sedan få ödesdigra konsekvenser när det väl är för sent.

Den senaste utvecklingen av guldpriset visar på att liknelsen kan stämma. En del kommentatorer har påpekat att guldpriserna förväntas bli de dyraste sedan guldspiken den 21:a januari 1980, men trendutvecklingen visar på att situationen för 32 år sedan var annorlunda. Situationen då kan beskrivas som explosiv med tanke på det samtida politiska klimatet. 1980, efter revolutionen i Iran, och flera större krig i regionen, kastades grodan i det kokande vattnet och hoppade ur lika fort. Det blev några skvättstänk men inga ödesdigra konsekvenser. I dagsläget är situationen annorlunda. Efter den stora guldspiken 1980 sattes alla resurser in för att normalisera (läs: manipulera) prissättningen, vilket vaggar in grodan i en falsk trygghet…

Gold - Graf över guldprisets utveckling år 1960 till 2012

Prisutvecklingen för guldpriset beräknat i USD (kurvan i svart för det nominella värdet och rött för den inflationsjusterade valören i 2010 års USD) visar på att skillnaden mellan 1980 års guldspik och 2006 års fortsatta prisökning reflekterar det politiska klimatet.

I och med att dollarn styrs av oljehandeln, den s.k. petrodollarn, ser vi inte bara ett sammanhang där råvarupriser rycks med i utvecklingen inom oljehandeln, men också hur den geopolitiska instabiliteten i Mellanöstern kan skapa dramatiska kedjereaktioner som drabbar världsekonomin. Konflikthärdarna är inte plötsliga. De har funnits ett tag, de är utdragna och eskalerar konstant. Guldpriset har rest sig konstant sedan 2006 i bakgrunden mot en fortsatt inflaterad dollar; USA har en skuldkris motsvarande 15 biljoner dollar och lösningen har hittills varit att pressa mer pengar än att skära ner på utgifterna, vilket i sin tur matar på urholkningen av dollarns köpkraft. EU-embargot av Irans råolja (och Irans följande oljekontring) snarare stjälper än hjälper Eurozonens skuldkris, där Portugal, Spanien, Italien och Grekland är hårdast utsatta, speciellt Grekland som för övrigt köper oljan på kredit. Och det är på frågan om Greklands ekonomiska framtid många marknaders utveckling vilar.

Guldpriset för februari har i stort planat ut sig till 1700 dollar per troy ounce, men bör snarare beskrivas som lugnet före stormen än en förutfattad stabilisering av prissättningen. Greklands framtidsprognoser ser inte ljusa ut och en del menar att landet hinner förklara konkurs lagom till den 20:e mars, såvida inte regeringen är villig att gå med på Angela Merkels nödlån och i gengäld lägga landets ekonomiska självständighet i Tysklands händer. Men trots nödlånen, skjuts egentligen problemen bara framåt. De ursprungliga orsakerna till krisens uppkomst har ännu inte åtgärdats.

Vi har blivit vana vid en konstant ström av negativa nyheter och det påverkar inte längre investerares riskvilja i någon större utsträckning. Nu vill alla att börsen ska upp, och då blir det också fallet. Risken finns emellertid att nyheter av mer chockartad karaktär uppdagas vilket gör att allmänheten återigen riktar uppmärksamheten mot de enorma problem vi står inför. Innan dess kommer guldet sannolikt fortsätta konsolidera under slagig handel; på lång sikt består emellertid den positiva trenden.

Vi har tidigare nämnt att oljemarknaden påverkar dollarn vilket i sin tur på verkar guldet. Iran är en storspelare på oljemarknaden, men många länder har underskattat Irans starka position. Landet har satt två väsentliga kriterier i avseende till försäljningen av oljan. Dels ska handeln ske i nationella valutor och dels i byteshandel. I avseende till Indien räckte det bara att DEBKAFiles spred ryktet (publ. den 23:e januari) om att Indien skulle köpa iransk olja i utbyte mot guld, uppgifter som Indien varken bekräftat eller dementerat. Det uppdagades vid en senare tidpunkt att 45-55% av handeln betalas i rupier, medan resten beskrivs tvetydigt som byteshandel . Enligt RT.com (publ. 24:e januari) har Kina även tänkt i liknande banor, vilket i sig självt är ett ställningstagande mot USA:s utrikespolitiska inflytande mot regionens energipolitik och i det längre loppet ett hot mot petrodollarns etablerade dominans. Dessa faktorer, inklusive (den högt satta) prisstabiliseringen talar för en fortsatt bullmarknad för guldet.

Prisutveckling för guld i USD år 2011 - 2012

Årsgrafen för guldpriset (per troy ounce) 2011-2012; februari månad präglas av en stabilisering runt 1,700 USD men bör i samband med den globala politiska miljön betraktas som att marknaden för närvarande håller andan. (källa: Gold Made Simple Gold News)

Det kan givetvis diskuteras vad det är grodan symboliserar. Är det USA, Eurozonen, den privata investeraren eller vårt ekonomiska system som helhet, kanske alltsammans? Och frågan är när vi börjar inse att grodan fått det hett om öronen? Mycket händer i världen just nu och det är lösa tyglar på spelreglerna. Det är dock svårt att göra tidsuppskattningar om när saker och ting når sin kritiska punkt och kaos utbryter, något som inte hjälps av att politiken tagit ett allt större utrymme och skapat rökridåer för de verkliga problemen.[hr]

Guldcentralen AB har funnits sedan 1967 och är en del av en ädelmetallkoncern som funnits sedan 1879. Företagets ägare är KA Rasmussen AS i Norge. Det är 5:e generationen som driver företaget just nu. Guldcentralen säljer fysiskt guld, silver, platina och palladium till privatpersoner och företag. Det företaget säljer är handelsgodkända tackor och mynt. Företagets hemsida.

Nyheter

Stor uppsida i Lappland Guldprospekterings aktie enligt analys

Publicerat

den

Guld

Impala Nordic har gjort en uppdragsanalys på Lappland Guldprospektering, som noterades på Spotlight förra hösten, där man ser en rejält uppsida i aktien.

Lappland Guldprospektering är ett svenskt bolag verksamt inom guldprospektering med fokus på att utveckla och bedriva guldbrytning i större skala i Sverige och övriga Norden. Bolaget har som målsättning att bli en betydande guldproducent, där bolagets nyckelpersoner besitter en mångårig erfarenhet av utveckling och drift av gruvor över hela världen.

Bolaget drivs med väldigt slimmad kostnadsbas, som understiger 1 miljon kronor per kvartal. Således har bolaget en betydande runway med nuvarande kassa, som uppgick till cirka 18 miljoner kronor i utgången av Q1 2025.

”Vi ser det som möjligt att Bolaget kan etablera en gruvverksamhet i huvudprojektet Stortjärnhobben inom 3–4 år, vilket skulle innebära kassaflöden under många år framöver. Om Bolaget lyckas med sitt mål att klassificera en mineralresurs på 500 000 troy ounce (uns) ser vi potential till betydande uppvärdering baserat på värderingen av bolag som varit i liknande skede. Vi bedömer att uppsidan motsvarar ett börsvärde på minst 500 MSEK, drygt 400 % över dagens värdering.”

Fortsätt läsa

Nyheter

Silverpriset släpar efter guldets utveckling, har mer uppsida

Publicerat

den

Olika råvaror

Guldpriset har stigit rejält det senaste året, men silver har inte hängt med. Samtidigt har den svenska kronan stärkts mot dollarn, vilket faktiskt gjort att silver t.o.m. har gått ner om man räknar i svenska kronor. Eric Strand säger i ett samtal att det finns uppsida i silver.

Eric Strand får sedan svara på hur han ser på guldmarknaden och vad som händer där. Det är positiva utsikter för innehavare av guld.

Innan och efter inspelen från Eric Strand så går Anna Stjernquist och Gabriel Mellqvist på EFN igenom vad som har hänt med flera olika råvaror på marknaden.

Fortsätt läsa

Nyheter

Brookfield ska bygga ett AI-datacenter på hela 750 MW i Strängnäs

Publicerat

den

Strängnäs med data

Brookfield Asset Management meddelade idag en omfattande satsning på upp till 10 miljarder USD (95 miljarder kronor) för att bygga ett AI-datacenter i Strängnäs. Investeringen är en av Brookfields största i Europa inom artificiell intelligens.

Kärnan i satsningen är etableringen av ett nytt stort AI-center i Strängnäs. Centret blir ett strategiskt infrastrukturprojekt som direkt stödjer Sveriges nationella AI-strategi.

Anläggningen förväntas skapa över 1 000 permanenta arbetstillfällen och ytterligare 2 000 jobb under den 10–15 år långa byggperioden. Antalet arbetstillfällen är trevligt för Strängnäs, men det viktiga för Sverige är att vi får ett stort datacenter, med stort fokus på AI. Det är inte rimligt att ett land som Sverige ska vara beroende av Nordamerika för att driva samhället.

Brookfield uppger att anläggningen blir det första AI-centret av sitt slag i Sverige och ett av de första i Europa. Det blir helt klart det största i Sverige. EcoDataCenter bygger dock en anläggning i Borlänge på 240 MW som kan utökas till 360 MW, som visserligen blir mindre men vem som är störst under kommande år återstår att se.

– Vi är glada att kunna fördjupa vårt partnerskap med Sverige och stödja landets ambitioner att bli ett ledande AI-nav i Europa, säger Sikander Rashid, Europachef på Brookfield. – För att kunna konkurrera inom AI-utveckling och ta del av dess ekonomiska potential krävs storskaliga investeringar i den underliggande infrastrukturen. Det handlar inte bara om datacenter, utan även om datatrafik, chipförvaring och energiproduktion. Dagens besked är ett viktigt steg mot att stärka Europas självförsörjande kapacitet inom AI.

Brookfield är en av världens största investerare inom AI:s värdekedja med över 100 miljarder euro investerade globalt inom digital infrastruktur, förnybar energi och halvledartillverkning. Tidigare i år presenterade bolaget ett investeringsprogram på 20 miljarder euro i Frankrike, där 10 miljarder euro går till etableringen av landets första AI-fabrik – en anläggning som kommer skapa 1 GW ny kapacitet och bli Europas största AI-kluster.

Brookfield har varit aktiv i Sverige sedan 2018 och har omfattande verksamhet inom telekomtorn, förnybar energi, social infrastruktur och logistik.

750 MW elektricitet dygnet runt i SE3

Ett datacenter på 750 MW är stort, speciellt för Europa. En stor kärnkraftsreaktor är på omkring 1000 MW.

Ett datacenter arbetar 24/7 under 365 dagar per år. Ett datacenter kanske inte pressar användningen till max hela tiden, men om vi leker med tanken så blir det 6 570 000 MWh per år. Om vi tänker oss att elpriset med tiden är 1000 kr per MWh så blir det en elräkning på 6,57 miljarder kronor per år, enbart för själva elektriciteten, sedan ska även överföringen betalas, och lite andra relaterade kostnader.

Det som är något överraskande är att man väljer att placera datacentret i Strängnäs, dvs i SE3, till skillnad från längre upp i Sverige. Brookfield verkar visserligen gilla infrastrukturen i staden och regionen, men priset på elektricitet är betydligt lägre i norr och utbudet mycket stabilare.

Datacenter är bra kunder till elproducenter

Många av de stora industrisatsningar som det planerats för i Sverige är problematiska för de blir bara lönsamma om elektriciteten kostar betydligt mindre än vad elproducenter behöver få betalt för att kunna bygga ut produktionen. AI-datacenter däremot klarar att betala betydligt mer, de kan betala priser som motiverar elproducenter att bygga ut produktionen.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära