Nyheter
Guldcentralen februari 2012

2011 har onekligen varit ett fortsatt intressant år för guldmarknaden: Med stigande guldpriser och en stadigt ökad produktion av guld kan vi fråga oss hur det är möjligt för dessa två faktorer att samexistera. Idag finns det mer guld än någonsin tidigare; den simpla slutsatsen borde väl då egentligen vara om inte guldet borde bli billigare.
Faktum är att det är efterfrågan på guld som investeringsmetall som gjort att priset rusat kraftigt de senaste åren, men varför? I denna artikel vill vi belysa inflationens påverkan på guldpriset både historiskt och idag. Handlar det om billiga eller dyra guldpriser? Guldet är beständigt, prissättningen den raka motsatsen. Det tål att sägas på nytt: Guldet idag skiljer sig inte från guldet för tio, hundra eller ens tusen år sedan – däremot köper inte en dollar eller en krona idag vad den en gång i tiden gjorde.
När det talas om att ”guldet har blivit dyrare” är det inte för att guldet ökat eller tappat i värde. Istället handlar det om guldets förhållande till valutan. Se guldet lite som den monetära sjuktermometern; låga spotpriser på guld talar för en välmående valuta. Året 1970 motsvarade 200 dollar (inflationsjusterat till 2010-dollar) värdet av ett uns guld. Ett decennium senare hade dollarn över tio gånger sämre köpkraft mot guldet. Vad hände?
Alldeles riktigt inträffade den omtalade guldrushen: Priset toppade 21 januari 1980 på 2395 dollar per troy ounce (mätt i dagens priser), vilket kan jämföras med ett guldpris på 200 dollar (mätt i dagens priser) år 1971 efter att guldstandarden avvecklades.
Men om ett uns guld hade en differens på hela 2195 dollar mellan åren 1970 och 1980 (eller en differens på 387 dollar och 823 dollar i 1970-dollar respektive 1980-dollar), handlade det verkligen om en ändring av guldets realpris? Hade guldet helt plötsligt fått magiska egenskaper eller vad är det frågan om egentligen? Förmodligen visar det på marknadens oförmåga att frambringa en korrekt värdering av både dollarn och guldet.
En faktor till guldspiken var att inflationen för året 1980 snittade 13,58%, och den kumulativa inflationen mellan januari 1970 och december 1980 var 128,91%. Guldets prisökning härrörde således från en försvagad valuta; banker och regeringar ville i mån om problem med valutor införskaffa guldreserver för att säkra sina transaktioner, och ett köptryck uppstod på marknaden vilket förstås drev upp priserna.
Det är intressant att notera att inflation driver upp priserna mer än vad som motsvaras av själva inflationen, det är det som kallas realprisutveckling. Men hur definierar vi ”realpriset” om dollarn kontinuerligt devalveras i takt med inflationen och om guldet inte kan peggas mot något beständigt?
Eftersom guldstandarden inte längre gäller sedan augusti 1971 (nominellt satt till 35 dollar i enlighet med Bretton-Woods överenskommelse à 1944) är inflationen, inte guldets realvärde i sig självt, den aspekt som bör vara central i diskussionen. Sedan avvecklingen 1971 har dollarn konsekvent devalverat mot guld i förmån till en flytande växelkurs.
Politiska faktorer
Åren 1978-1981 var turbulenta: Iran transformerades under en revolution vilket satte oljemarknaden ur spel. Därefter inträffade två större krig vilket skulle få katastrofala efterföljder ekonomiskt sett: Iran-Irakkriget och Sovjetunionens invasion av Afghanistan såg till att instabiliteten på oljemarknaden intensifierades. Detta ledde till att investerare fick upp ögonen för andra investeringsalternativ, och då låg guldet nära till hands. Utseendet på guldspiken motsvarar därför plötsligheten i den geopolitiska världen under den här perioden: Den skjöt upp som en raket och försvann nästan lika fort.
Guldrushen 1980 och den nuvarande bullmarknaden har en distinkt likhet: inflationen. Grafutvecklingen antyder emellertid att guldet har fått en mer hållbar popularitet som valutareserv på senare tid.
2012 – ökat fokus på guldet
Idag är situationen annorlunda mot 1980. Fjolårets fortsatta ökning av guldpriset är mer representativ för den amerikanska ekonomins stadiga utnötning och det sänkta globala förtroendet för den amerikanska dollarn som handelsvaluta. Inflationen för 2011 snittade 3,6%, vilket dock bestridits av en del kommentatorer som påstår att siffran egentligen mörklagts och kan ligga närmare 10%. Bland annat citeras de ökade matpriserna som den verkliga fingervisningen på inflationstakten.
Idag ligger den kumulativa inflationen sedan augusti 1971 på över 454%. Med Eurozone-krisen, sanktioner mot Irans handelssektor och ytterligare höjningar av det amerikanska skuldtaket har 2011 inte bara bidragit till ökade guldpriser, men också tagit den politiska osäkerheten till nya nivåer inför 2012. Kina övertog positionen som ledarproducent av guld enligt WMP-rapporten för 2009, vilket utgör en viktig hedge mot Kinas redan betydliga dollarreserver som kan komma att devalveras i samband med fortsatta QE-program från den amerikanska centralbanken.
Utan konkreta åtgärder för att lösa skuldkrisen i EMU-länder eller för att skära ner på utgifterna i USA, fortsätter oron för dollarns och eurons fortsatta förtroende som globala handelsvalutor. På kort sikt är emellertid prisutvecklingen svår att förutse: Marknaden är nu mer irrationell än vanligt då det är så pass mycket som händer i världen att investerare har svårt att värdera alla faktorer enhetligt vilket ger sig uttryck i en volatil prisutveckling. Guldet som långsiktigt investeringscase blir emellertid bara starkare och starkare.[hr]
Guldcentralen AB har funnits sedan 1967 och är en del av en ädelmetallkoncern som funnits sedan 1879. Företagets ägare är KA Rasmussen AS i Norge. Det är 5:e generationen som driver företaget just nu. Guldcentralen säljer fysiskt guld, silver, platina och palladium till privatpersoner och företag. Det företaget säljer är handelsgodkända tackor och mynt. Företagets hemsida.
Nyheter
Kakaobönder i Brasilien gör sig redo för en comeback

En gång var Brasilien en framstående global leverantör av kakao, men sedan förlorade landet allt till en träddödande sjukdom som decimerade skördarna på 1980-talet. Nu gör kakaobönderna i Brasilien sig redo för en comeback. Det strömmar in nya pengar i kakaoindustrin, producenter ger sig in i nya områden och traditionella odlare får ekonomiskt stöd. De har stöd av jättar som Cargill och en investeringsfond skapad av Vale.
Brasilien strävar efter att fördubbla kakaoproduktionen i landet till 2030. Det är ett av målen från en plan som landets kakaokommission Ceplac tillkännager denna vecka. Redan 2025 borde Brasilien producera tillräckligt för att tillfredsställa den inhemska efterfrågan. Det skulle minska Brasiliens behov av att importera kakaobönor, och hjälpa till att lindra en allvarlig global brist på chokladingrediensen.
Av alla kakaoproducerande länder har Brasilien den största tillväxtpotentialen
Utvecklingen innebär en välbehövlig lättnad för kakaomarknaden, som har drabbats av dåligt väder och växtsjukdomar hos toppodlarna Elfenbenskusten och Ghana. Bakslag har dramatiskt krympt de globala lagren, vilket gör att kakaoterminerna stigit med nästan 70 procent i år. Priset för det mest aktiva kontraktet i London stängde i fredags så högt 3 476 GBP per ton.
CocoaAction Brasil kartlade minst 24 pågående projekt för att hjälpa den lokala kakaoförsörjningskedjan, med en total investering på över 150 miljoner brasilianska reais (30,6 miljoner USD).
Brasiliens kakaoboom är redan mer än bara ett löfte. Bönder i olika delar av landet planterar nya träd, som kommer att bära frukt under de kommande två till tre åren. Kakao har blivit ett så hett ämne att även ett biobränsleföretag nu är ute efter att producera chokladingrediensen. Brasil Biofuels fokuserar på bränsle tillverkat av palmolja, men började lägga till kakaoväxter till sin plantskola i hopp om att odla 1 000 hektar nästa år.
Den brasilianska kakaoproduktionen är fortfarande en bråkdel av vad som odlas i Afrika, en kontinent som står för nästan tre fjärdedelar av den globala tillgången. Det som gör Brasilien relevant är det faktum att åtminstone några av dess bönder har möjlighet att svara på en ökad global efterfrågan genom att öka utbudet. Många bönder i Afrika lever under fattigdomsgränsen och deras lön bestäms av myndigheterna, så de kan inte dra nytta av högre terminspriser. Producenterna behöver pengar för att investera, särskilt som nya europeiska regler kräver utgifter för spårbarhet för att bevisa att grödor inte odlades i avskogad mark.
En större brasiliansk produktion kan få ner kakaopriserna, även om det bara skulle vara en faktor på lång sikt. För närvarande fortsätter priserna att drivas av de dåliga utsikterna i Västafrika.
Det kanske största hotet mot Brasiliens ambitiösa kakaoplaner ligger fortfarande i trädhälsan. Mer än 30 år efter det första dödliga utbrottet förföljer en ny sjukdom som kallas witch’s broom landets kakaobönder.
Nyheter
Tre rytmer sammanfaller för guldpriset i mars 2024

Ingemar Carlsson har gjort en teknisk analys på guldpriset inför 2024 och det är hela tre separata rytmer som sammanfaller under mars 2024 vilket gör det hela mycket spännande. Den långsiktiga trenden för guldpriset, dvs under de kommande åren, är positiv och ser ut att bli en förändring från den rörelse i sidled vi har sett under en längre tid.
Nyheter
Med vintern kom de högre elpriserna

Elpriserna i Norden ökade under slutet av november. Det innebär att december inleds med mer än dubbelt så höga elpriser per kilowattimme i hela landet jämfört med förra månaden. Ökningen beror främst på kyligt, torrt väder och ökad elanvändning, men även de oplanerade kärnkraftsstoppen påverkar just nu framförallt södra Sverige och Finland.

November månad avslutades med att medelspotpriset på elbörsen blev 82,13 öre/kWh i elområde 3 (Södra Mellansverige). Hälften så dyrt som det rörliga priset samma period förra året (159,72 öre/kWh) och högre än det rörliga priset i oktober (49,66 öre/kWh).
– Elpriserna fortsätter att svänga, men som alltid när det blir kallt, så ökar elkonsumtionen och elpriserna, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning.
Senaste veckan har det varit ett par reaktorstopp inom kärnkraften, vilket påverkat elpriset framförallt i elområde 3 och 4 och i Finland. Vattenmagasinen ligger på normala nivåer. Årets isläggning genomfördes i mitten av november och ledde då till en kortare tids produktionsneddragning med begränsad påverkan på elpriserna som följd. En planerad isläggning görs varje år för att skapa stabila produktionsförutsättningar för resten av vintern. Ogynnsamma väderförhållanden har periodvis lett till isbildning på vindkraftsbladen vilket gett lägre vindkraftsproduktion.

Elpriserna är högre på kontinenten men terminspriserna för tysk el ligger just nu betydligt lägre än föregående år. Dessutom är Europas gaslager fyllda vilket motverkar höjningar i Norden eftersom elhandelsmarknaden hänger ihop.

-
Nyheter3 veckor sedan
Flera orsaker till att oljepriset faller kraftigt
-
Nyheter4 veckor sedan
Diamantjättarnas insatser för att begränsa utbudet har fått stopp på prisfallen
-
Nyheter3 veckor sedan
Christian Kopfer förklarar läget på oljemarknaden
-
Nyheter4 veckor sedan
Kina överraskar med jätteköp av sojabönor från USA
-
Nyheter4 veckor sedan
Liquid Wind ska bygga 80 anläggningar som vardera producerar 100 000 ton e-metanol per år
-
Nyheter2 veckor sedan
Outokumpu vill bygga egna kärnkraftreaktorer vid sina stålverk
-
Nyheter2 veckor sedan
Platinapriserna faller trots prognoser om utbudsunderskott
-
Nyheter2 veckor sedan
Bixias vinterprognos: Liten risk för ny elprischock
Torbjörn I
12 februari, 2012 vid 01:44
Perfekt, det här är precis vad jag har efterfrågat en vettig och enkel förklaring om vad som händer med mina pengar. Det här är vad jag som inte är proffs på pengar behöver för att förstå vad som händer och varför min lön blir värd mindre varje år