Följ oss

Nyheter

Guldcentralen februari 2012

Publicerat

den

Guldcentralen - Guld för investerare

Guldcentralen - Guld för investerare2011 har onekligen varit ett fortsatt intressant år för guldmarknaden: Med stigande guldpriser och en stadigt ökad produktion av guld kan vi fråga oss hur det är möjligt för dessa två faktorer att samexistera. Idag finns det mer guld än någonsin tidigare; den simpla slutsatsen borde väl då egentligen vara om inte guldet borde bli billigare.

Faktum är att det är efterfrågan på guld som investeringsmetall som gjort att priset rusat kraftigt de senaste åren, men varför? I denna artikel vill vi belysa inflationens påverkan på guldpriset både historiskt och idag. Handlar det om billiga eller dyra guldpriser? Guldet är beständigt, prissättningen den raka motsatsen. Det tål att sägas på nytt: Guldet idag skiljer sig inte från guldet för tio, hundra eller ens tusen år sedan – däremot köper inte en dollar eller en krona idag vad den en gång i tiden gjorde.

När det talas om att ”guldet har blivit dyrare” är det inte för att guldet ökat eller tappat i värde. Istället handlar det om guldets förhållande till valutan. Se guldet lite som den monetära sjuktermometern; låga spotpriser på guld talar för en välmående valuta. Året 1970 motsvarade 200 dollar (inflationsjusterat till 2010-dollar) värdet av ett uns guld. Ett decennium senare hade dollarn över tio gånger sämre köpkraft mot guldet. Vad hände?

Guldtacka - Fine gold 999.9Alldeles riktigt inträffade den omtalade guldrushen: Priset toppade 21 januari 1980 på 2395 dollar per troy ounce (mätt i dagens priser), vilket kan jämföras med ett guldpris på 200 dollar (mätt i dagens priser) år 1971 efter att guldstandarden avvecklades.

Men om ett uns guld hade en differens på hela 2195 dollar mellan åren 1970 och 1980 (eller en differens på 387 dollar och 823 dollar i 1970-dollar respektive 1980-dollar), handlade det verkligen om en ändring av guldets realpris? Hade guldet helt plötsligt fått magiska egenskaper eller vad är det frågan om egentligen? Förmodligen visar det på marknadens oförmåga att frambringa en korrekt värdering av både dollarn och guldet.

En faktor till guldspiken var att inflationen för året 1980 snittade 13,58%, och den kumulativa inflationen mellan januari 1970 och december 1980 var 128,91%. Guldets prisökning härrörde således från en försvagad valuta; banker och regeringar ville i mån om problem med valutor införskaffa guldreserver för att säkra sina transaktioner, och ett köptryck uppstod på marknaden vilket förstås drev upp priserna.

Det är intressant att notera att inflation driver upp priserna mer än vad som motsvaras av själva inflationen, det är det som kallas realprisutveckling. Men hur definierar vi ”realpriset” om dollarn kontinuerligt devalveras i takt med inflationen och om guldet inte kan peggas mot något beständigt?

Eftersom guldstandarden inte längre gäller sedan augusti 1971 (nominellt satt till 35 dollar i enlighet med Bretton-Woods överenskommelse à 1944) är inflationen, inte guldets realvärde i sig självt, den aspekt som bör vara central i diskussionen. Sedan avvecklingen 1971 har dollarn konsekvent devalverat mot guld i förmån till en flytande växelkurs.

Politiska faktorer

Åren 1978-1981 var turbulenta: Iran transformerades under en revolution vilket satte oljemarknaden ur spel. Därefter inträffade två större krig vilket skulle få katastrofala efterföljder ekonomiskt sett: Iran-Irakkriget och Sovjetunionens invasion av Afghanistan såg till att instabiliteten på oljemarknaden intensifierades. Detta ledde till att investerare fick upp ögonen för andra investeringsalternativ, och då låg guldet nära till hands. Utseendet på guldspiken motsvarar därför plötsligheten i den geopolitiska världen under den här perioden: Den skjöt upp som en raket och försvann nästan lika fort.

Gold spot - Guldpriset per gram i dollar från januari 1971 till januari 2012

Guldrushen 1980 och den nuvarande bullmarknaden har en distinkt likhet: inflationen. Grafutvecklingen antyder emellertid att guldet har fått en mer hållbar popularitet som valutareserv på senare tid.

2012 – ökat fokus på guldet

Idag är situationen annorlunda mot 1980. Fjolårets fortsatta ökning av guldpriset är mer representativ för den amerikanska ekonomins stadiga utnötning och det sänkta globala förtroendet för den amerikanska dollarn som handelsvaluta. Inflationen för 2011 snittade 3,6%, vilket dock bestridits av en del kommentatorer som påstår att siffran egentligen mörklagts och kan ligga närmare 10%. Bland annat citeras de ökade matpriserna som den verkliga fingervisningen på inflationstakten.

Idag ligger den kumulativa inflationen sedan augusti 1971 på över 454%. Med Eurozone-krisen, sanktioner mot Irans handelssektor och ytterligare höjningar av det amerikanska skuldtaket har 2011 inte bara bidragit till ökade guldpriser, men också tagit den politiska osäkerheten till nya nivåer inför 2012. Kina övertog positionen som ledarproducent av guld enligt WMP-rapporten för 2009, vilket utgör en viktig hedge mot Kinas redan betydliga dollarreserver som kan komma att devalveras i samband med fortsatta QE-program från den amerikanska centralbanken.

Utan konkreta åtgärder för att lösa skuldkrisen i EMU-länder eller för att skära ner på utgifterna i USA, fortsätter oron för dollarns och eurons fortsatta förtroende som globala handelsvalutor. På kort sikt är emellertid prisutvecklingen svår att förutse: Marknaden är nu mer irrationell än vanligt då det är så pass mycket som händer i världen att investerare har svårt att värdera alla faktorer enhetligt vilket ger sig uttryck i en volatil prisutveckling. Guldet som långsiktigt investeringscase blir emellertid bara starkare och starkare.[hr]

Guldcentralen AB har funnits sedan 1967 och är en del av en ädelmetallkoncern som funnits sedan 1879. Företagets ägare är KA Rasmussen AS i Norge. Det är 5:e generationen som driver företaget just nu. Guldcentralen säljer fysiskt guld, silver, platina och palladium till privatpersoner och företag. Det företaget säljer är handelsgodkända tackor och mynt. Företagets hemsida.

Fortsätt läsa
Annons
1 kommentar

1 kommentar

  1. Torbjörn I

    12 februari, 2012 vid 01:44

    Perfekt, det här är precis vad jag har efterfrågat en vettig och enkel förklaring om vad som händer med mina pengar. Det här är vad jag som inte är proffs på pengar behöver för att förstå vad som händer och varför min lön blir värd mindre varje år

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Elpriset fortsätter att sjunka – halverade priser i april jämfört med 2023

Publicerat

den

elled

Trots en kall vinter med hög efterfrågan landade det genomsnittliga elpriset för första kvartalet i år på 66 öre per kWh, vilket är 30 öre lägre än motsvarande period 2023. Och trenden med låga priser fortsätter under april månad, enligt Bixias elprisanalytiker Johan Sigvardsson. 

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia
Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

När elprisprognosen för kvartal ett i år, den så kallade elterminen, sattes i slutet av december 2023 förutspåddes ett genomsnittligt pris på 93 öre per kWh. Men trots att delar av Sverige upplevt den kallaste vintern sedan 2013 blev utfallet ändå endast 66 öre per kWh.  

– Den svaga konjunkturen, med lägre bränslepriser som följd, är största anledningen till att vi ligger betydligt lägre prismässigt i år än under fjolåret, trots den höga efterfrågan i vintras. Men februari månad, med rekordvärme i Europa på upp till 20 grader och vindrekord i Sverige, bidrog också till att ytterligare trycka ner priset, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia. 

Halverade elpriser i april

De låga elpriserna ser ut att fortsätta under våren. Prognosen för april är ett genomsnittspris per kilowattimme på runt 40 öre, vilket är mindre än hälften än för ett år sedan då snittkostnaden per kilowattimme landade på 88 öre.   

För personer med timprisavtal kan en viss planering av elkonsumtionen löna sig under april månad. 

– April är en lite lurig månad där högre temperaturer och ljusare dagar påverkar elpriset positivt samtidigt som totalproduktionen av el minskar på grund av det årliga underhållet av kärnkraftsreaktorer.  Om vi får ytterligare en köldknäpp kan det få effekten att vissa timmar blir väldigt dyra. För dem som har timprisavtal och laddar sin elbil kan det därför vara värt att planera sin elanvändning, säger Johan Sigvardsson.

Större skillnader mellan norr och syd

Elpriset för april till juni väntas bli 35 öre/kWh för hela Sverige. Men medan skillnaderna i elpris i Sveriges fyra elområden har varit små under kvartal ett kan vi förvänta oss större variationer under andra kvartalet, när snön i norr smälter och den så kallade vårfloden drar i gång.   

– Vårfloden brukar dyka upp någon gång mellan vecka 17 och 20 och då måste vattenkraftsproducenterna i norr producera el. Det gör att elpriset tidvis kan bli nära noll i elområde 1 och 2 medan elområde 3 och 4, som exporterar el till andra elområden, kan komma att få helt andra priser, säger Johan Sigvardsson. 

Fortsätt läsa

Nyheter

USAs stigande konsumtion av naturgas

Publicerat

den

Spis som använder naturgas

USA har under mycket lång tid varit en stor konsument av naturgas. Redan på 1970-talet började man bygga importterminaler för LNG. En andra våg av importterminaler byggdes under andra halvan av 00-talet, men togs aldrig i bruk utan började efter ett tag att byggas om till exportterminaler. För då hade entreprenörer i USA lärt sig att kombinera hydraulisk spräckning och horisontell borrning, vilket ledde till en makalöst stor inhemsk produktion. Idag är USA inte bara världens största LNG-exportör, man har dessutom enormt låga inhemska gaspriser.

Nedan är en graf över USA:s konsumtion av naturgas. När man behövde börja importera så slutade konsumtionen att öka, för att sedan ta fart igen när man åter hade en riklig inhemsk tillgång.

Graf över USA:s konsumtion av naturgas sedan slutet av 1940-talet till idag.
Konsumtion av naturgas i USA. Grafik från Global LNG Hub.
Fortsätt läsa

Nyheter

Kakaomarknaden är extrem för tillfället

Publicerat

den

Kakaofrukt

Dåligt väder och skördesjukdomar i Västafrika har påverkat redan åldrande kakaoträd och decimerat skördarna. Elfenbenskusten, världens största kakaoproducent, räknar nu med att produktionen kommer att sjunka med cirka 25 procent den här säsongen. I grannlandet Ghana, som är den näst största kakaoodlaren, kommer produktionen att minska med 35 procent jämfört med förra säsongen. I båda länderna råder det brist på kakao i bearbetningsanläggningarna och vissa riskerar att stängas ned. Barry Callebaut, världens största chokladtillverkare, förväntar sig att det globala underskottet kommer att fortsätta medan tillverkarna Hershey och Cadbury har varnat för högre priser för konsumenterna, när chokladtillverkare söker efter kakao. Kostnaden för bönor har mer än fördubblats på mindre än tre månader. I mars steg terminspriserna på kakao till över 10 000 dollar per ton för första gången.

Steve Wateridge på Tropical Research Service säger att vi de kommande 12 månaderna kommer att se priserna på chokladkonfektyr öka betydligt mer i förhållande till andra snacks som är konfektyrens främsta konkurrenter, och det kommer att leda till ett förändrat konsumentbeteende. Han säger att han har arbetat med kakao i 40 år och att han aldrig sett något liknande.

Ändå har bönderna kämpat för att dra nytta av dessa rekordpriser, även efter att ha fått ett avtal om högre ersättning. Det beror på att västafrikanska odlare betalas fasta priser på grund av en sträng statlig reglering. Inte heller bönerna i Elfenbenskusten och Ghana kommer inte att gynnas eftersom de säljer större delen av sin skörd ett år innan skörden börjar. De skulle potentiellt kunna sälja till priser på spotmarknaden, men de har slut på lager mitt i den ökande efterfrågan.

Europeiska unionens nya regler förbjuder import av bönor som odlats på avskogad mark vilket också riskerar att begränsa produktionen ännu mer. Allt detta innebär att en härdsmälta på chokladmarknaden kan vara nära förestående. Om det inte sker långsiktiga strukturella förändringar.

Bloomberg rapporterar om kakaomarknaden
Fortsätt läsa

Populära