Nyheter
Guldcentralen februari 2012

2011 har onekligen varit ett fortsatt intressant år för guldmarknaden: Med stigande guldpriser och en stadigt ökad produktion av guld kan vi fråga oss hur det är möjligt för dessa två faktorer att samexistera. Idag finns det mer guld än någonsin tidigare; den simpla slutsatsen borde väl då egentligen vara om inte guldet borde bli billigare.
Faktum är att det är efterfrågan på guld som investeringsmetall som gjort att priset rusat kraftigt de senaste åren, men varför? I denna artikel vill vi belysa inflationens påverkan på guldpriset både historiskt och idag. Handlar det om billiga eller dyra guldpriser? Guldet är beständigt, prissättningen den raka motsatsen. Det tål att sägas på nytt: Guldet idag skiljer sig inte från guldet för tio, hundra eller ens tusen år sedan – däremot köper inte en dollar eller en krona idag vad den en gång i tiden gjorde.
När det talas om att ”guldet har blivit dyrare” är det inte för att guldet ökat eller tappat i värde. Istället handlar det om guldets förhållande till valutan. Se guldet lite som den monetära sjuktermometern; låga spotpriser på guld talar för en välmående valuta. Året 1970 motsvarade 200 dollar (inflationsjusterat till 2010-dollar) värdet av ett uns guld. Ett decennium senare hade dollarn över tio gånger sämre köpkraft mot guldet. Vad hände?
Alldeles riktigt inträffade den omtalade guldrushen: Priset toppade 21 januari 1980 på 2395 dollar per troy ounce (mätt i dagens priser), vilket kan jämföras med ett guldpris på 200 dollar (mätt i dagens priser) år 1971 efter att guldstandarden avvecklades.
Men om ett uns guld hade en differens på hela 2195 dollar mellan åren 1970 och 1980 (eller en differens på 387 dollar och 823 dollar i 1970-dollar respektive 1980-dollar), handlade det verkligen om en ändring av guldets realpris? Hade guldet helt plötsligt fått magiska egenskaper eller vad är det frågan om egentligen? Förmodligen visar det på marknadens oförmåga att frambringa en korrekt värdering av både dollarn och guldet.
En faktor till guldspiken var att inflationen för året 1980 snittade 13,58%, och den kumulativa inflationen mellan januari 1970 och december 1980 var 128,91%. Guldets prisökning härrörde således från en försvagad valuta; banker och regeringar ville i mån om problem med valutor införskaffa guldreserver för att säkra sina transaktioner, och ett köptryck uppstod på marknaden vilket förstås drev upp priserna.
Det är intressant att notera att inflation driver upp priserna mer än vad som motsvaras av själva inflationen, det är det som kallas realprisutveckling. Men hur definierar vi ”realpriset” om dollarn kontinuerligt devalveras i takt med inflationen och om guldet inte kan peggas mot något beständigt?
Eftersom guldstandarden inte längre gäller sedan augusti 1971 (nominellt satt till 35 dollar i enlighet med Bretton-Woods överenskommelse à 1944) är inflationen, inte guldets realvärde i sig självt, den aspekt som bör vara central i diskussionen. Sedan avvecklingen 1971 har dollarn konsekvent devalverat mot guld i förmån till en flytande växelkurs.
Politiska faktorer
Åren 1978-1981 var turbulenta: Iran transformerades under en revolution vilket satte oljemarknaden ur spel. Därefter inträffade två större krig vilket skulle få katastrofala efterföljder ekonomiskt sett: Iran-Irakkriget och Sovjetunionens invasion av Afghanistan såg till att instabiliteten på oljemarknaden intensifierades. Detta ledde till att investerare fick upp ögonen för andra investeringsalternativ, och då låg guldet nära till hands. Utseendet på guldspiken motsvarar därför plötsligheten i den geopolitiska världen under den här perioden: Den skjöt upp som en raket och försvann nästan lika fort.
Guldrushen 1980 och den nuvarande bullmarknaden har en distinkt likhet: inflationen. Grafutvecklingen antyder emellertid att guldet har fått en mer hållbar popularitet som valutareserv på senare tid.
2012 – ökat fokus på guldet
Idag är situationen annorlunda mot 1980. Fjolårets fortsatta ökning av guldpriset är mer representativ för den amerikanska ekonomins stadiga utnötning och det sänkta globala förtroendet för den amerikanska dollarn som handelsvaluta. Inflationen för 2011 snittade 3,6%, vilket dock bestridits av en del kommentatorer som påstår att siffran egentligen mörklagts och kan ligga närmare 10%. Bland annat citeras de ökade matpriserna som den verkliga fingervisningen på inflationstakten.
Idag ligger den kumulativa inflationen sedan augusti 1971 på över 454%. Med Eurozone-krisen, sanktioner mot Irans handelssektor och ytterligare höjningar av det amerikanska skuldtaket har 2011 inte bara bidragit till ökade guldpriser, men också tagit den politiska osäkerheten till nya nivåer inför 2012. Kina övertog positionen som ledarproducent av guld enligt WMP-rapporten för 2009, vilket utgör en viktig hedge mot Kinas redan betydliga dollarreserver som kan komma att devalveras i samband med fortsatta QE-program från den amerikanska centralbanken.
Utan konkreta åtgärder för att lösa skuldkrisen i EMU-länder eller för att skära ner på utgifterna i USA, fortsätter oron för dollarns och eurons fortsatta förtroende som globala handelsvalutor. På kort sikt är emellertid prisutvecklingen svår att förutse: Marknaden är nu mer irrationell än vanligt då det är så pass mycket som händer i världen att investerare har svårt att värdera alla faktorer enhetligt vilket ger sig uttryck i en volatil prisutveckling. Guldet som långsiktigt investeringscase blir emellertid bara starkare och starkare.[hr]
Guldcentralen AB har funnits sedan 1967 och är en del av en ädelmetallkoncern som funnits sedan 1879. Företagets ägare är KA Rasmussen AS i Norge. Det är 5:e generationen som driver företaget just nu. Guldcentralen säljer fysiskt guld, silver, platina och palladium till privatpersoner och företag. Det företaget säljer är handelsgodkända tackor och mynt. Företagets hemsida.
Nyheter
Kaffepriset faller när Costa Ricas kaffeexport stiger

Kaffepriserna sjönk i fredags på tecken av större leveranser från Centralamerika. Costa Rica Coffee Institute rapporterade att kaffeexporten från Costa Rica ökade med 39 procent på årsbasis till 140 142 säckar. En starkare dollar bidrog också till svagare kaffepriser.
Kaffepriserna steg på fredagen initialt efter att den brasilianska realen (USDBRL) klättrade till sin högsta nivå mot dollarn på en vecka. En starkare real avhåller Brasiliens kaffeproducenter att exportera sitt kaffe.
En överdriven lång position med fonder av robusta-terminer kan ge bränsle för alla långa likvidationstryck. Fredagens veckovisa Commitment of Trader’s (COT) rapport visade att per den 30 maj hade antalet fonder med nettolånga robusta-kaffepositioner stigit till 854, den högsta siffran på 16-månader.
Torrare väder ökar takten i kaffeskörden
Skördetrycket i Brasilien fick priserna på arabica-kaffe att falla eftersom torra förhållanden tillåter takten i kaffeskörden att accelerera. Somar Meteorologia rapporterade på tisdagen att Brasiliens Minas Gerais-region inte fick något regn under veckan som slutade den 28 maj. Minas Gerais står för cirka 30 procent av Brasiliens arabicaskörd.
Den globala kaffetillgången har stramats åt efter att International Coffee Organization (ICO) rapporterade den 4 maj att den globala kaffeexporten för 2022/23 under oktober-mars sjönk -6,4 procent till 62,295 miljoner säckar. Colombia Coffee Growers Federation rapporterade den 4 maj att den colombianska kaffeexporten i april sjönk -15 procent till 719 000 säckar. Dessutom rapporterade Cecafe den 11 maj att Brasiliens export av grönt kaffe i april sjönk 14 procent till 2,39 miljoner säckar. Däremot steg Honduras kaffeexport i maj med 79 procent på årsbasis till 1,2 miljoner säckar. Honduras är Centralamerikas största exportör av arabicabönor.
Kaffepriserna har också stöd eftersom oddsen för en El Niño-väderhändelse ökade, vilket skulle kunna få den globala kaffeproduktionen att minska. Den 11 maj höjde U.S. Climate Prediction Center sannolikheten för ett El Niño-vädermönster mellan augusti och oktober till 94 procent från 74 procent för en månad sedan. Om det inträffar kan det ge kraftiga regn i Brasilien och torka i Indien, vilket negativt påverkar produktionen av kaffe.
Nyheter
Exxon Mobil ska dubbla utvinningen av olja från skifferfälten med teknisk utveckling

Det var starka entreprenörer och frifräsare som gjorde utvinning av olja från skifferfält möjlig. Det var två tekniska landvinningar som gjorde det möjligt, dels möjligheten att borra horisontellt och dels möjligheten med hydraulisk spräckning av berg vilket gjorde att oljan kunde rinna ut. Det ledde till att USA gick från att vara en ökande importör av olja till att bli en exportör. De traditionella oljejättarna vaknade så småningom upp och såg potential vilket lett till att de har köpt stora skiffertillgångar.
Ny teknisk utveckling ska dubbla utvinningen från en oljekälla
Exxon Mobil är en av oljejättarna som satsat stort på skifferolja. Det mest intressanta är att bolaget också inlett en satsning på teknisk utveckling. Företagets VD Darren Woods berättade i torsdags att arbetet går bra. Företaget har som mål att under 2027 vara uppe i en produktion på 1 miljon fat olja per dag i Permian-området i USA.
Även om skifferkällorna levererar stora mängder olja så utvinns bara 10 procent av en källas olja. Exxon Mobil tror sig kunna öka det till 20 procent, dvs en ökning med 100 procent.
Det är två specifika områden som Exxon Mobils tekniska utveckling fokuserar på. Man vill kunna borra och spräcka berget mer precist så att man kommer närmare där det är optimalt. Sedan vill man hålla spräckningen öppen längre så att det kan rinna ut olja under en längre tidsperiod.
Det går inte att säga annat än att det är intressant. Den allmänna uppfattningen är annars att USAs oljeproduktion kommer att börja falla om några år i takt med att skifferfälten tar slut. Men om det går att få ut dubbelt så mycket av oljan i fälten så skulle prognoserna omkullkastas, precis som den skifferoljan redan gjort en gång.
Nyheter
Zimbabwe förväntas dra nytta av stigande priser på platina

Zimbabwes platinagruvindustri kommer att dra nytta av den förväntade prisökningen på råvaran, på grund av ett förväntat produktionsunderskott över hela världen.
World Platinum Investment Council har avslöjat att det kommer att bli ett globalt underskott i platinaproduktion på över 980 000 troy ounce i år.
Underskottet innebär en möjlighet för Zimbabwes lokala platinagruvindustri att öka produktionen och upprätthålla den globala efterfrågan. Zimbabwe är bland de fem största platinaproducerande länderna över hela världen.
I år förväntas underskottet att öka, något som kommer att översättas till en ökning av priset på platina, men det kommer också att öka lönsamheten för platinaproducenterna.
Detta är en positiv för Zimbabwe eftersom landet är en primär producent av platina och detta kommer att fungera som ett incitament till att öka produktionen vid redan etablerade gruvor. Det skapar också utrymme för andra greenfield-projekt eftersom efterfrågan fortsätter att öka över hela världen.
För Zimbabwe kommer detta att vara bra eftersom det kommer att generera utländsk valuta till ekonomin och skapa arbetstillfällen. Landets platinaproducenter, Zimplats, Mimosa och Unki redan rullar ut expansionsprojekt som kommer att få dem att öka produktionen.
-
Nyheter3 veckor sedan
Lundin-familjen har sålt allt i Africa Oil
-
Nyheter2 veckor sedan
Dansk kärnkraft ska producera 1 miljon ton koldioxidfritt gödningsmedel per år i Indonesien
-
Nyheter3 veckor sedan
Guldpriset nära sin högsta nivå någonsin
-
Nyheter4 veckor sedan
Koppar gynnas av den gröna omställningen
-
Nyheter2 veckor sedan
Ryssland förstör Saudiarabiens oljeförsäljning i Asien
-
Nyheter1 dag sedan
Exxon Mobil ska dubbla utvinningen av olja från skifferfälten med teknisk utveckling
-
Nyheter3 veckor sedan
Priset på olivolja det högsta någonsin
-
Nyheter7 dagar sedan
Så ser planen ut för ny kärnkraft i Sverige enligt Vattenfall
Torbjörn I
12 februari, 2012 vid 01:44
Perfekt, det här är precis vad jag har efterfrågat en vettig och enkel förklaring om vad som händer med mina pengar. Det här är vad jag som inte är proffs på pengar behöver för att förstå vad som händer och varför min lön blir värd mindre varje år