Nyheter
Förhållandet mellan olja och fysiskt guld
Genom den moderna industrialiseringen har olja och guld haft en komplicerad relation. Lyckligtvis ger denna relation ledtrådar till var du ska placera ditt kapital.
På sätt och vis är olja och guld är mycket likartade tillgångar då båda prissätts i dollar. På andra sätt är dessa båda tillgångar som olja och vatten, där en placering i olja fungerar bra när den globala ekonomin boomar och guld fungerar bra i perioder av osäkerhet. Även när priserna på olja och guld går i samma riktning, kan en tillgång bete sig helt annorlunda än den andra.
Oberoende av den komplicerade historian så har relationen mellan olja och guld alltid varit ganska nära.
Som framgår av diagrammet nedan har kvoten guld/olja pendlat inom ett intervall under det senaste århundradet. Den mörkblå linjen visar antalet fat olja som kan köpas med ett uns guld. Ju högre linjen är desto dyrare guld i förhållande till olja. Den rosa linjen visar den genomsnittliga kvoten över hela perioden.
Varför har förhållandet mellan olja och guldpriset förblivit konstant över det senaste århundradet? Till skillnad från många finansiella tillgångar är både olja och guld fysiska tillgångar. De långsiktiga utbuds- och efterfrågekurvorna hos olja och fysiskt guld har mer gemensamt med varandra än med tillväxten av övriga finansiella tillgångar.
Båda dessa råvaror påverkas också av tillväxten av de så kallad FIAT-valutorna, eller tillväxten av penningmängden, i synnerhet den amerikanska dollarn. När dollarpriset faller så tenderar priset på dessa råvaror att stiga, allt annat lika, vilket är ytterligare en faktor som bidrar till den bibehållna relationen mellan olja och guld.
Då både olja och guld påverkas av det fysiska utbudet, efterfrågan och expansionen av penningmängden är det korrekt att anse att priset på guld är ett korrekt mått på värdet av riktiga pengar vilket även olja är. I detta fall avser ”riktiga pengar” den verkliga kostnaden för olja eftersom det styrs av effekterna av monetär expansion.
Ju mer det kostar att köpa olja i förhållandet till guld desto mer sannolikt är det att oljan är övervärderad i förhållande till guld och vice versa. En kunnig investerare kan dra nytta av den relativa felprissättningen genom att köpa den undervärderade tillgången och sälja den andra.
Vad händer om en investerare hade haft olja och guld vid toppar och dalar i tabellen ovan? Skulle en tillgång överträffa den andra? Tabellen nedan illustrerar 5 års ackumulerade resultat för de båda tillgångarna vid varje topp och dal under det senaste århundradet. Observera att detta avser priset i amerikanska dollar vilket är den valuta som båda dessa råvaror kvoteras i vid handel på råvarubörserna.
Tabellen visar att i varje topp, det vill säga när oljan är undervärderad i förhållande till oljan så går oljan bättre. När det motsatta förhållandet råder så presterar guldet bättre, med ett undantag. Det finns således fog för att anta att det går att förutsäga den framtida prisutvecklingen på guld och olja eftersom relationen guld/olja har ett visst prediktivt värde vad gäller framtida avkastning.
Det är emellertid lätt att dra sådana slutsatser med facit i handen. Hur är det då med spridningen av relationen mellan guld-/oljepriset? Går det att använda det långsiktiga medelvärdet som en indikator för att prognostisera den framtida avkastningen? Om detta förhållande sjunker under medelvärdet så bör guldet överprestera medan oljan bör utvecklas bättre om relationen olja/guld stiger över medelvärdet. Tabellen nedan visar resultatet av detta test.
Dessa data stöder den föregående slutsatsen om att förhållandet mellan guld och olja kan ge predikativa ledtrådar för framtida relativ överavkastning. (Kom ihåg att den relativa avkastningen kan komma att innebära att båda råvarorna utvecklas negativt, även om en av dem går betydligt bättre än vad den andra gör).
Den 24 oktober 2011 när detta skrivs uppgick kvoten mellan guld till olja till 18,81, bara något under det långsiktiga genomsnittet. Det går således inte att dra någon slutsats av vilken av dessa råvaror som skall köpas respektive säljas för närvarande. Det är däremot värt att följa prisutvecklingen på både guld och olja för att se om det finns en möjlighet att dra nytta av dess inbördes prisutveckling.
Nyheter
Solkraften pressar elpriserna dagtid
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.
Nyheter
Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.
Nyheter
Svag vårflod dubblar elpriserna
Den norrländska vårfloden väntas dra igång den här veckan och pågå fram till slutet av maj. Att den är ovanligt svag i år bidrar till att elpriset i system fram till midsommar blir ungefär dubbelt så högt som under samma period i fjol. Det visar Bixias elprognos för maj och juni.

Efter en relativt dyr april väntas systempriset landa på 55 öre per kilowattimme i maj och 50 öre i juni, att jämföra med 31 respektive 21 öre förra året.
– Vi har inte haft så lite snö någon vinter sedan 2019 och det syns tydligt i vårfloden. Den prispress vi normalt sett räknar med den här tiden på året blir betydligt svagare än vanligt. Dessutom ligger bränslepriserna på en högre nivå än i fjol på grund av oron i Mellanöstern, vilket spiller över på de svenska elpriserna, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.
Den hydrologiska balansen ligger på minus 20 terawattimmar, jämfört med ett överskott på 5–10 terawattimmar vid samma tidpunkt i fjol. Tillrinningen väntas kulminera på ungefär 7 terawattimmar per vecka i slutet av maj, långt under ett normalår.
Hur elpriserna utvecklas under resten av 2026 beror i hög grad på hur blöt sommaren blir. Terminspriset för fjärde kvartalet ligger på runt 70 öre per kilowattimme, vilket speglar marknadens oro inför hösten.
– Det krävs fyra till fem blöta veckor för att ta igen underskottet och fylla på vattenmagasinen. Det finns indikationer på att sommaren kan bli torr i mellersta och södra Skandinavien, men osäkerheten är stor. Om det blir så lär priserna stiga ytterligare, säger Johan Sigvardsson.
Elpris april–juni 2026 jämfört med utfall 2025 (öre/kWh)
| Område | Apr 2026 | Apr 2025 | Maj 2026 | Maj 2025 | Juni 2026 | Juni 2025 |
| System | 70 | 35 | 55 | 31 | 50 | 21 |
| SE1 | 27 | 14 | 27 | 14 | 23 | 3 |
| SE2 | 28 | 14 | 29 | 15 | 24 | 5 |
| SE3 | 50 | 38 | 57 | 43 | 47 | 23 |
| SE4 | 62 | 58 | 66 | 60 | 59 | 41 |
-
Nyheter4 veckor sedanChristian Kopfer om läget för oljan
-
Analys3 veckor sedanMarket Still Betting on Timely Resolution, But Each Day Raises Shortage Risk
-
Analys3 veckor sedanBrent crude up USD 9/bl on the week… ”deal around the corner” narrative fades
-
Nyheter2 veckor sedanMichel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
-
Nyheter2 veckor sedanSolkraften pressar elpriserna dagtid
-
Nyheter2 veckor sedanSvag vårflod dubblar elpriserna




