Följ oss

Nyheter

Elpriset sköt i vädret med nyårsraketerna

Publicerat

den

Nu utökar banken sitt utbud och lanserar som första aktör möjligheten att ta en position med fem gångers hävstång.

Elpriset i januari tog samma väg som nyårsraketerna: rakt upp! Men utgångspunkten var rekordlåg, nämligen bottenpriserna vi vande oss vid i fjol. Nu välkomnar vi ett nytt år med mer normala elpriser.

Entelios

Det nordiska systempriset för januari blev i snitt ca 45,7 EUR/MWh, eller 46,2 öre/kWh (SEK). Ett nästan dubbelt så högt pris jämfört med januari förra året. Men det är värt att notera att detta bara är något högre än vad elpriset brukar vara i januari när sett till flera år sammantaget.

Förklaringen till årets prisskutt är att det faktiskt blev vinter i januari i år. Kallt och torrt väder präglade årets första månad och det har verkligen märkts i vattenmagasinen. Dessa var som bekant bräddfulla vid inledningen av året.

Men när alla höjer effekten i värmeslingor och värmepumpar samtidigt som vi bara får mindre än hälften av den normala nederbörden – påverkar det de nordiska priserna avsevärt. Resultatet av det kalla och torra vädret är att vattenmagasinen tappas av en hel del, även om nivån i Norge är fortsatt nära maximal för januari för sett till de senaste tjugo åren. Den hydrologiska balansen är dock på god väg ner mot normalläget igen. Det innebär att vi inte har en situation som förra vintern då vattenkraftsproducenterna var tvungna att producera för fullt för att bli av med det stora resursöverskottet som kom i form av all snö som föll i fjol. Det medförde som bekant att priserna föll till rekordlåga priser under våren och sommaren. En mer normal första månad på året ger nu mer normala kraftpriser för januari, men innebär även en rejäl uppgång från fjolårets prisnivå.

Trots några få oväderperioder blev det under årets sista månad mindre vindkraft än vad vi har vant oss vid. Detta har inte så stor betydelse för energibalansen. Men det har stor betydelse för prisbildningen. Vindkraft produceras till vilket pris som helst till nätet och när så sker pressas priset neråt. Men detta upplevde vi alltså inte särskilt mycket av under senaste månaden.

Med hög förbrukning och i övrigt ingen press neråt från vare sig vatten- eller vindkraft blir elpriset i Norden ganska likt de tyska kraftpriserna. Inte fullt så högt men inte långt därifrån och betydligt mer liknande än vad vi upplevde förra året. När vindkraftverken står mycket stilla är det gaskraft som påverkar elpriset i Tyskland mest. Och just gaspriserna har varit höga den senaste månaden på grund av stor efterfrågan av flytande gas till Asien.

NordLink i drift

En av årets nyheter i kraftbranschen är att en strömkabel mellan södra Norge och Tyskland som nu har tagits i drift. Hittills har det i stort sett bara exporterats kraft ut från Norden via denna kabel. Detta har varit möjligt på grund av låg vindkraftsproduktion i Nordtyskland. Samtidigt som en ny kabel nu har tagits i drift är undervattenskabeln mellan Norge och Nederländerna nu avstängd på grund av fel. Det betyder att exportmöjligheten från Norden under resten av vintern just nu sammantaget blir ungefär likadan som i fjol.

Utsikterna tyder på att elpriset kommer att bli lägre än i januari men cirka tre gånger så högt som i fjol. Tre gånger låter dramatiskt men säger egentligen mer om hur extraordinärt låga fjolårspriserna var. Om detta blir det slutliga utfallet menar vi att elpriset i så fall är tillbaka på det normala.

Nyheter

Nickelmarknaden under fortsatt press – överskott väntas bestå till 2026

Publicerat

den

Nickelpriserna har fallit kraftigt de senaste åren, och enligt investmentbanken UBS ser återhämtningen ut att dröja. Trots en viss dämpning i produktionstakten och fördröjda projekt, kvarstår ett globalt överskott som väntas hålla i sig åtminstone till 2026.

Efter en period av kraftig utbyggnad och stora förväntningar kopplade till batterimarknaden har efterfrågan inte levt upp till hypen. Visserligen har nickel klarat sig bättre än många andra basmetaller, men efterfrågan räcker inte till för att absorbera det fortsatta utbudet.

Indonesien, världens största producent, förändrar också spelplanen. Tillväxten av låggradigt nickel (NPI) bromsar in, medan nya projekt för höggradigt nickel med HPAL-teknik nu tas i drift – mer lämpade för batteritillverkning, men som ändå ökar utbudet.

Stålindustrin, som är nicklets största kund, minskar sina inköp i både USA och Europa. Samtidigt växer batterisegmentet långsammare än väntat, utan att bidra med någon betydande uppsida.

Indonesiens regering har börjat strama åt exportkvoterna, vilket driver upp råvarukostnaderna och sätter press på producenter med lägre marginaler. Trots att cirka 250 000 ton i produktionsneddragningar har annonserats, räcker det inte för att återställa balansen.

UBS räknar med en global efterfrågetillväxt på 4-5 % per år fram till 2028, men med fortsatt stigande lager och priser nära produktionskostnaden, förblir marknaden överutbudspräglad.

För investerare innebär detta att nickelpriserna sannolikt kommer att förbli pressade under överskådlig tid. De dagar då batteriboomen drev priserna uppåt ser ut att vara över – nu väntar en långsam och kostnadsdriven väg tillbaka mot balans.

Fortsätt läsa

Nyheter

Westinghouse planerar tio nya stora kärnreaktorer i USA – byggstart senast 2030

Publicerat

den

Rendering på kärnkraftverk AP1000 från Westinghouse

Det amerikanska kärnkraftsbolaget Westinghouse meddelar planer på att bygga tio nya stora kärnreaktorer i USA, med byggstart planerad till senast 2030. Beskedet kom under en energikonferens med fokus på AI vid Carnegie Mellon University i Pittsburgh, där tillförordnade vd:n Dan Sumner presenterade satsningen direkt för president Donald Trump.

De nya reaktorerna som planeras är av modellen AP1000 – en avancerad tryckvattenreaktor som enligt Westinghouse kan leverera el till över 750 000 hushåll vardera.

Satsningen på kärnkraften sker i skenet av president Trumps nyligen utfärdade fyra exekutiva order från maj månad, som syftar till att fyrdubbla USA:s kärnkraftsproduktion till år 2050. Bland annat vill han se minst tio kärnkraftverk under uppförande inom 25 år och har beordrat en omfattande översyn av regelverket för kärnkraftsindustrin.

Samtidigt som Westinghouse presenterade sina planer tillkännagavs även investeringar på över 90 miljarder dollar i datacenter och energiinfrastruktur från ett brett spektrum av teknik-, energi- och finansföretag. Konferensen anordnades av senator Dave McCormick.

Westinghouse har tidigare haft en turbulent resa inom ny kärnkraft. De senaste reaktorerna som byggts i USA – två AP1000-enheter vid Vogtle-anläggningen i Georgia – blev kraftigt försenade och budgeten överskreds med hela 18 miljarder dollar. Projektet bidrog starkt till att Westinghouse tvingades begära konkurs 2017. Bolaget återhämtade sig dock och ägs idag av det kanadensiska uranbolaget Cameco och investeringsjätten Brookfield Asset Management.

För att minska risken för framtida förseningar och kostnadsöverdrag inleder Westinghouse nu ett samarbete med Google. Med hjälp av AI-teknik ska man effektivisera och standardisera byggprocessen för AP1000-reaktorerna, enligt bolaget.

Med de nya planerna tar USA ett stort steg mot att åter bygga ut sin kärnkraftskapacitet – något som både energipolitiker och industrin ser som nödvändigt för att möta framtidens elbehov och klimatmål.

Fortsätt läsa

Nyheter

Eurobattery Minerals förvärvar majoritet i spansk volframgruva

Publicerat

den

Volfram i olika former

Eurobattery Minerals har tagit ett stort steg i sin utveckling genom att underteckna ett avtal om att förvärva en majoritetsandel i volframgruvan San Juan i Galicien, Spanien. Genom en investering på totalt 1,5 miljoner euro i det spanska bolaget Tungsten San Juan S.L. (TSJ), säkrar Eurobattery Minerals en ägarandel på 51 procent – och kontroll över projektet redan efter första delbetalningen.

Investeringen syftar till att bygga en pilotanläggning för mineralbearbetning och starta gruvdriften, som redan har alla nödvändiga licenser och ett preliminärt leveransavtal med Wolfram Bergbau und Hütten AG – en ledande volframproducent inom Sandvik-koncernen. Första leveranserna till Europa väntas ske under andra halvåret 2026, då även positivt kassaflöde förväntas genereras.

”Detta är en game-changer för oss. För första gången går vi från ett prospekteringsbolag till ett bolag med faktiskt intäktspotential inom en snar framtid,” säger VD Roberto García Martínez.

San Juan-projektet har bekräftade malmreserver på cirka 60 000 ton med en volframoxidhalt på 1,3 %. Volfram är en kritisk råvara med ökande strategisk betydelse för industri och försvar, och priset har stigit med över 40 % under 2025.

Med detta förvärv stärker Eurobattery Minerals både sin finansiella ställning och sin position som en europeisk leverantör av kritiska råmaterial – ett viktigt steg mot en hållbar och självförsörjande batterivärdekedja i Europa.

Fortsätt läsa

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära