Nyheter
Elpriset i fritt fall
Veckans kommentar om elmarknaden v. 16. 2020
Spotpriset på el i Norden satte ytterligare bottenrekord under påsken. Påskveckan sammantaget fick det lägsta veckopriset någonsin och annandag påsk (måndagen) blev det lägsta dygnspriset någonsin.
Det är självfallet lätt att tro att detta skulle bero på coronapandemin, men faktum är att den tycks ha mycket lite med spotpriserna att göra. Huvudorsaken är låg påskefterfrågan vilket gör att utbudsöverskottet ökar ytterligare. Dessutom har blåsigt väder skapat mycket vindenergi på marknaden vilket har pressat de tyska elpriserna till under nollan igen. Efterfrågan på el har än så länge inte påverkats nämnvärt av coronapandemin, men i Europa kan vi se att den har gett större utslag inom industrin både vad gäller elförbrukningen men även för andra energivaror.
Lägre efterfrågan
Vi har fått en del indikationer från industrin om att förbrukningen av el kan komma att påverkas även i Norden. Branscher som upplever lägre efterfrågan på sina varor kan komma att dra ner sin produktion. Från Hydro och Norske skog, som båda är stora elförbrukare, har vi fått förvarningar om att man drar ner på produktionen, något som kan få konsekvenser för kraftmarknaden på kort sikt. Frågan är hur långvarig denna förbrukningsnedgång blir och hur detta kan komma att påverka de mer långsiktiga priserna på marknaden.
Utplaningen av antalet smittade i Europa, tillsammans med flera ekonomiska stödpaket och sänkt oljeproduktion resulterade i påskas till en försiktig optimism på finansmarknaderna. Terminspriserna på el för åren framöver gick därför upp, och här var uppgången i koldioxidpriset den viktigaste bidragande faktorn. Det är hög volatilitet så vi kan förvänta oss stora rörelser även den närmaste framtiden.
Veckans siffror:
Hydrologisk balans: + 31,9 TWh
Systempris: 4,59 €/ MWh (- 0,78 €/ MWh)
Terminspris YR-21: 22,65 €/ MWh (- 0,15 €/ MWh)
Nyheter
LKAB redovisar hittills största ökningen av mineraltillgångar
LKAB har efter prospektering under 2023 ökat den totala mängden mineralreserver och mineraltillgångar till 5,7 miljarder ton. Jämfört med 2022 har mineraltillgångarna ökat med 43 procent.
Per Geijer-fyndigheten i Kiruna närmar sig nu 1 miljard ton av de totala mineraltillgångarna, inklusive 1,7 miljoner ton in situ REE-oxider, vilket gör den till den största fyndigheten av sällsynta jordartsmetaller som har rapporterats i Europa.
I slutet av 2023 hade LKAB identifierat mineralreserver på mer än 1,1 miljarder ton och mineraltillgångar på cirka 4,6 miljarder ton i Svappavaara, Malmberget och Kiruna (inklusive Per Geijer). Sedan starten 1890 har LKAB brutit totalt cirka 2 miljarder ton. Utöver järnmalm innehåller alla LKAB:s malmer mineral från vilka de kritiska materialen fosfor och sällsynta jordartsmetaller kan utvinnas.
– Dessa betydande mineraltillgångar speglar LKAB:s starka prospekteringsarbete de senaste åren. Potentialen är stor för att garantera Sveriges järnmalmsförsörjning, liksom fosfor och sällsynta jordartsmetaller, under många decennier framöver, säger Ian Cope, områdeschef för prospektering på LKAB.
– Tillgången till kritiska råvaror kommer att vara avgörande för den gröna omställningen. Europa saknar idag brytning av sällsynta jordartsmetaller samtidigt som efterfrågan ökar i takt med elektrifieringen av våra samhällen. Här kan LKAB på allvar vara med och bidra samtidigt som det ökar självförsörjningen av kritiska mineral inom EU. Det är dock beroende av effektiva tillståndsprocesser och även att järnvägens kapacitet utökas för att säkra våra intäkter för de investeringar som behövs, och för att kunna leverera produkterna till våra kunder, säger Jan Moström, vd och koncernchef på LKAB.
Mineralreserverna av järnmalm i Kiruna har minskat i takt med gruvproduktionen, medan mineralreserverna vid Malmbergetsgruvan totalt sett har ökat med 11 procent på grund av en uppgradering av befintliga resurser. Mineralreserverna i Leveäniemigruvan i Svappavaara har minskat med cirka 6 procent till 91 miljoner ton. Mineraltillgångarna i Kiruna har ökat marginellt till 815 miljoner ton, medan Malmbergets gruva rapporterar en betydande ökning med 49 procent till nästan 1,8 miljarder ton. I Svappavaara har mineraltillgångarna vid Gruvberget mer än fördubblats till 836 miljoner ton.
Prospektering vid Per Geijer har fortsatt att öka mineraltillgångarna, nu till 956 miljoner ton järnmalm och fosfor. Samma ökade tonnage innehåller också en antagen mineraltillgång av sällsynta jordartsmetalloxider, i kvaliteter som är mycket rikare än de som finns i LKAB:s andra fyndigheter.
Fakta om mineraltillgångar och mineralreserver
Som mineraltillgångar klassas fyndigheter där prospektering bevisat förekomst och halt, men där det ännu inte gjorts en djupare teknisk och ekonomisk analys. När en sådan gjorts kan en fyndighet klassas upp till mineralreserv, om den bedöms som brytvärd.
Mineraltillgångar och mineralreserver utgör grunden för ett gruvbolags verksamhet och kräver lyckosam och kontinuerlig prospektering. LKAB rapporterar sina mineraltillgångar och mineralreserver i enlighet med rapporteringsstandarden PERC 2021.
Fakta om LKAB:s planerade utvinning av kritiska mineral
LKAB har som mål att öka resurseffektivitet och värdeskapande genom att producera kritiska råmaterial från det som idag är gruvavfall. EU klassificerar råmaterial som kritiska på grund av högt importberoende och stor betydelse för vår ekonomi och den gröna transformationen; här ingår fosfor och sällsynta jordartselement som finns i LKAB:s malmer. Fosfor används primärt för produktion av mineralgödsel vilket idag möjliggör hälften av världens matproduktion, men har även andra användningsområden som livsmedel, foder och batterier. Europa är importberoende till 90 procent, Kina, Marocko och Ryssland är stora producenter. Sällsynta jordartsmetaller används framförallt i permanentmagneter i motorer för elbilar och generatorer för vindkraftverk. Kina dominerar värdekedjan för sällsynta jordartsmetaller, Europa har ingen utvinning alls och blygsam förädling.
Pan-European Reserves & Resources Reporting Committee (PERC) Reporting Standard
LKAB sammanställer årligen sina mineraltillgångar och mineralreserver. LKAB:s redovisningsmetod följer PERC Reporting Standard 2021 som syftar till en balanserad bedömning av värdet av LKAB:s gruvor och fyndigheter. 2021 års upplaga av PERC Reporting Standard är anpassad till november 2019-versionen av CRIRSCO International Reporting Template (Committee for Mineral Reserves International Reporting Standards). Denna rapport omfattar rapporteringsperioden från 1 januari 2023 till 31 december 2023.
Mineralresursuppskattningarna gjordes under överinseende av Howard Baker FAusIMM(CP), verkställande direktör och resursgeolog, Baker Geological Services Ltd (BGS) som är en ”Competent Person” enligt definitionen i PERC Reporting Standard 2021. Howard Baker har granskat och godkände den vetenskapliga och tekniska informationen i denna rapport och har bekräftat att: ”Vid den offentliga rapportens ikraftträdandedatum innehåller den offentliga rapporten all vetenskaplig och teknisk information som krävs för att publiceras för att göra den offentliga rapporten icke vilseledande”.
Uppskattningarna av mineralreserverna gjordes under överinseende av Tim McGurk CEng FIMMM (QMR), Corporate Consultant (Mining Engineering) med SRK Consulting (UK) Ltd som är en ”Competent Person” enligt definitionen i PERC Reporting Standard 2021. Tim McGurk har granskat och godkänt den vetenskapliga och tekniska informationen i detta pressmeddelande och har bekräftat att: ”Vid den offentliga rapportens ikraftträdandedatum innehåller den offentliga rapporten all vetenskaplig och teknisk information som krävs för att publiceras för att göra den offentliga rapporten icke vilseledande”.
Nyheter
LKAB vill pausa persontrafiken för att tömma lagret med järnmalm
Det senaste halvårets två urspårningar på malmbanan har lämnat LKAB med stora lager järnmalm. Företaget vill bland annat se att persontrafiken på malmbanan kan pausas för att lagret med järnmalm, motsvarande 600 fullastade tåg, kan tömmas. LKAB:s presschef Anders Lindberg förstår att det kan påverka besöksnäringen och vill att en sträckan på sikt blir tvåspårig.
Nyheter
Lundin Mining får köprekommendation av BMO
Lundin Mining får en höjd rekommendation av BMO, som höjer till outperform från tidigare market perform. Riktkursen för aktien är 16 kanadensiska dollar, motsvarande 125 kronor, vilket kan jämföras med att aktien stängde på 103,40 kronor igår.
Lundin Mining-aktien är upp 74,6 procent på ett års sikt och 17,0 % på tre års sikt. Men det har varit en resa, hösten 2022 var aktien nere på riktigt låga nivåer.
-
Nyheter2 veckor sedan
Boliden saknar en tydlig huvudägare
-
Nyheter3 veckor sedan
Den eviga korrelationen mellan guldpriset och ETF-fonder är bruten
-
Nyheter2 veckor sedan
Vad händer egentligen med guldpriset?
-
Nyheter2 veckor sedan
Den största fyndigheten någonsin av helium i Nordamerika
-
Nyheter4 veckor sedan
Upprörda känslor när Ghana godkänner import av 3500 ton kakao
-
Nyheter3 veckor sedan
Kinas centralbank ökade sitt innehav av guld för 16:e månaden i rad
-
Nyheter1 vecka sedan
Michel Rufli om trenderna som får guldpriset att stiga
-
Analys4 veckor sedan
A ”Game of Chicken”: How long do you dare to wait before buying?