Elpriset gick ända ner till botten i februari och slutade på en mycket låg nivå – samtidigt som överkapaciteten på kraftmarknaden aldrig har varit större. Extrema nederbördsmängder, plusgrader och blåsigt väder är orsaken.
Februari blev en helt extraordinär månad på kraftmarknaden, både med tanke på kraftöverskott och låga priser. Ovanligt stora nederbördsmängder såg till att månaden levererade rekordmycket vattenkraft. Överskottet infann sig både i form av vatten i magasin, grundvatten och stora snömängder. Norden har faktiskt aldrig haft större överkapacitet än nu. Det innebär rekordproduktion av vattenkraft för att bereda plats inför snösmältningen i maj – och fallande priser.
Prisbilden i Norden hänger som vanligt nära ihop med situationen hos våra grannar på kontinenten, Tyskland har mycket god kapacitet när det gäller vindkraftsproduktion, bara det blåser tillräckligt. Men när det är vindstilla där, exporterar Norden kraft söderut. Men vad hände i februari? Rekordmånga tyskar blev av med hatten i vindbyarna och nya vindkraftrekord sattes. Med andra ord behövde de ingen påfyllning från oss och periodvis var kraftexporten från Norden nere på noll. Detta ”låser in” delar av den nordiska vattenkraften och priserna har under vissa timmar legat ner mot noll.
Lägsta priserna på minst femton år
Priset för februari blev alltså extraordinärt lågt: Det gick ner ända till 13,08 €/ MWh i Norden. Detta är mycket sett till det redan låga januaripriset (24,1 €/MWh). Februari 2020 får därmed det tredje lägsta månadspriset som hittills har publicerats i statistiken för Nord Pool. Den här statistiken sträcker sig femton år tillbaka i tiden och det är bara två sommarmånader 2015 som har haft lägre priser.
Förbrukningen gick ner med runt fem procent jämfört med fjolårets förbrukning för februari. Viktigare för prisbildningen är den så kallade effektförbrukningen, det vill säga hur mycket el som används samtidigt. Om väldigt många använder mycket el samtidigt blir det svårt att täcka efterfrågan – och priset skjuter i höjden. Detta är ett typiskt fenomen under väldigt kalla vintermorgnar. Men årets februari har varit allt annat än typisk och därför blev årets februaripris betydligt lägre än normalt. De höga temperaturerna bidrog alltså till att det inte blev svårt att täcka efterfrågan.
Årets nykomlingar
Det är flera faktorer ligger bakom prisfallet som bland annat vindkraften som har på allvar gjort entré som bidragsgivare på kraftmarknaden vilket också bidrar till prisfallet. Vindkraft kostar mycket att installera, men är efter installationen mycket prisvärd att driva. Och då alltfler vindkraftparker nu är produktionsklara, levererades mer vindkraft under februari än under någon annan februari någonsin. I genomsnitt kom det tjugo procent mer el från vindkraftverken än från de tre svenska och två finska kärnkraftsanläggningarna sammantaget i februari.
Covid19 har en dämpande effekt
Nordisk kraftproduktion konkurrerar med europeisk kraftproduktion på den öppna marknaden och de europeiska prisnivåerna bestäms i hög grad av priset på kol, gas och koldioxidkvoter. Men det finns många globala och nationella faktorer som påverkar dessa priser, och nu är det covid19-viruset – även känt som det nya coronaviruset – som ger en kraftig nedgång på börserna på grund av oron inför pandemins effekter. Den lägre ekonomiska aktiviteten får även priserna på kol, gas och frakt att falla rejält, något som i sin tur bidrar till lägre priser på el även i Norden.
Framöver
Det är nu ganska säkert att produktionspressen på kraftmarknaden kommer att vara ända fram till sommarlovet. Prisförväntningarna är därför låga fram tills hösten kommer.
