Nyheter
Elpriset gick ner i december – kommer nedgången att fortsätta framöver?


Elpriset föll i december tack vare blidväder och nytt vindkraftrekord. Med ett kommande kraftöverskott spår marknadsaktörerna en jämn prisnedgång ända fram till 2022.
Tack vare milda temperaturer och mycket vind blev spotpriset i december inte så högt som marknaden dessförinnan hade fruktat. För leverans handlades decemberkontrakten på strax över 41 euro – men det faktiska priset blev nästan 10 % lägre: Snittet för Norden i december landade på 36,70 euro.
Det var framförallt den första delen av december som präglades av mycket vind och det är ingen slump att Danmark och norra Sverige var de områden som noterade de lägsta priserna. Detta är de typiska vindkraftområdena där man har installerat mycket ny kapacitet och därför får de nu även mest utbyte vid blåsigt väder.
Även i norra Norge fick man en hel del prispress under december. Orsaken är att den svenska vindkraften bidrar till att ”låsa in” kraftproduktionen i norr och därmed pressa ner priserna.
Ser vi på året som helhet, kan vi även konstatera att årets decemberpris bidrog till att dra ner genomsnittspriset för 2019. När vi jämför decemberpriserna för de senaste tio åren, blev årets decemberpris 6 % lägre – men trots det ändå 13 % högre än snittet för de senaste fem åren.
Innan vi gick in december månad låg snittpriset för 2019 på 39,16 euro. Detta är 10 % högre än snittpriset för de senaste tio åren och nästan 30 % dyrare än de senaste fem åren.
Nytt vindrekord i Norden
Det installeras kontinuerligt mer vindkraft i Norden, och den första veckan i december sattes ett nytt rekord i vindkraftsproduktion: Nästan 1,7 TWh på en vecka är den högsta produktionen vi har sett sedan september 2018.
Sedan 2012 har det installerats vindkraft som normalt ska producera mer än 10 % av totalförbrukningen i Norge och Sverige – alltså 31,2 TWh per år. Och givetvis tar det inte slut där. I skrivande stund byggs det nya vindkraftverk med en kapacitet på hela 22,5 TWh.
Har vi pristoppen bakom oss?
Den massiva utbyggnaden av vindkraft i Norden har gjort att marknadsaktörerna nu tror att elpriset i Norden kommer att gå ner de närmaste åren, efter fyra års ökning. En stor orsak till detta är att Norden nu för första gången går in i ett läge där man har överskott av kraft.
Men de senaste två åren har elpriset varit avsevärt högre än vad vi har sett sedan 2013. När vi analyserar genomsnittliga årspriser ser vi att priserna nådde botten 2015, under en period då resursbalansen var stark och råvarupriserna låga.
Sedan dess har elpriserna stigit gradvis. 2018 gjorde de ett tydligt skutt, när nederbörden var liten och råvarupriserna toppade. Framförallt priset för utsläppsrätter bidrog till att dra upp priset rejält under 2018.
Priset på kol och gas föll
För 2019 är koldioxidpriset fortfarande en viktig faktor när det gäller att förklara den höga prisnivån. Men samtidigt hamnade snittpriset för 2019 något lägre jämfört med 2018. Varför? Svaret ligger i priserna på de andra råvarorna, kol och gas. Dessa föll kraftigt under 2019 och sänkte därmed priserna på el producerad av fossila bränslen.
När vi tittar framåt ser vi att marknadsaktörerna prisar in en fallande trend för elpriserna i Norden. För 2020 har man prisat in en nedgång på 5–8 % i elpriset och nedgången kommer att fortsätta de närmaste åren med en nedgång på hela 15 % år 2022.
Den nya situationen med kraftöverskott kommer att bidra till att pressa ner priserna i hela Norden, men det är två områden som kommer att se lägre priser än andra: Den nordliga delen (Finland, norra Sverige och norra Norge) samt Danmark.
Orsaken är enkel, det är här – i områdena som historiskt sett har haft höga priser – som huvuddelen av den nya kraftproduktionen kommer att finnas. Därmed kommer även pressen på elpriset att bli störst i dessa områden.
Senarelagd kärnkraft i Finland – igen
Vänta lite nu … skrev vi inte detta förra månaden också? Jodå, och ännu en gång har alltså driftstarten av det nya gigantiska kärnkraftverket i Finland – Olkiluoto 3 – skjutits upp.
Som om inte historien var illa nog redan. Ursprungligen var den nya reaktorn planerat att tas i kommersiell drift 2009. Byggfasen har pågått sedan 2005 och med tiden har kostnaderna tredubblats.
Testproduktionen har nu skjutits upp till första kvartalet 2021, med hopp om full leverans till marknaden någon gång under loppet av 2021. Vi önskar alla inblandade lycka till och hoppas på det bästa.
Nyheter
USA ska införa 50 procent tull på koppar

USA:s president Donald Trump har precis meddelat att landet ska införa en tull på 50 procent på basmetallen koppar. Priset på råvarubörsen i USA stiger omgående med 10 procent.
USA har viss inhemsk produktion av koppar, men den inhemska efterfrågan överstiger produktionen. Därför måste landet importera koppar för att täcka behovet, särskilt för användning inom elnät, elektronik, byggindustri och fordonssektorn. De största exportörerna till USA är Chile, Kanada, Mexiko och Peru.
När tullar av denna typ införs uppstår prisskillnader i världen. Handlar man koppar på börsen är det därför viktigt att veta vilken börs man handlar på eller om man använder certifikat så är det viktigt att veta vilka underliggande värdepapper de följer.
Sedan är det som alltid med Trump, begreppet är som bekant TACO, Trump Always Chickens Out. Man ska alltså inte ta några definitiva stora beslut baserat på vad han säger. Saker och ting kan ändra sig från dag till dag.
Nyheter
Ryska staten siktar på att konfiskera en av landets största guldproducenter

En våg av panik sprider sig bland Moskvas elit sedan Vladimir Putins regim inlett en dramatisk offensiv för att beslagta tillgångarna hos Konstantin Strukov – en av Rysslands rikaste affärsmän och ägare till landets största guldgruvföretag, Yuzhuralzoloto. Åtgärden ses som ett tydligt tecken på hur långt Kreml är villigt att gå för att säkra ekonomiska resurser i takt med att kostnaderna för kriget i Ukraina stiger.
Strukovs förmögenhet, som uppskattas till över 3,5 miljarder dollar, byggdes upp under decennier i nära relation med maktens centrum i Ryssland. Men den 5 juli stoppades hans privatjet från att lyfta mot Turkiet. Enligt flera ryska medier deltog den federala säkerhetstjänsten FSB i ingripandet, och Strukovs pass beslagtogs. Händelsen ska vara kopplad till en omfattande rättsprocess där åklagare kräver att hela hans företagsimperium förverkas – med hänvisning till påstådd korruption och användning av skalbolag och familjemedlemmar för att dölja tillgångar.
Företaget själva förnekar att något inträffat och kallar rapporteringen för desinformation. De hävdar att Strukov befann sig i Moskva hela tiden. Trots det bekräftar rättsdokument att både han och hans familj förbjudits att lämna landet, och att myndigheterna snabbt verkställt beslutet.
Det som nu sker är en del av ett större mönster i ett Ryssland präglat av krigsekonomi: staten tar tillbaka kontrollen över strategiska sektorer som guld, olja och försvarsindustri – industrier som nu allt mer mobiliseras för att finansiera och stödja krigsinsatsen. Intressant nog handlar det inte om att Strukov ska ha varit illojal mot regimen – tvärtom har han varit en lojal allierad, med politiska uppdrag knutna till Putins parti. Men lojalitet räcker inte längre som skydd.
Medan tidigare utrensningar ofta riktade sig mot krigskritiker eller de som flydde landet, drivs dagens tillgångsövertaganden av något mer fundamentalt: ekonomisk nöd. De växande sanktionerna har nästan helt strypt inflödet av utländskt kapital. Statens oljeintäkter minskar och budgetunderskotten växer. Putins lösning är att vända sig inåt – till de oligarker han själv lyfte fram – för att fylla statskassan.
Det här är inte ett enskilt fall. På senare tid har flera framstående affärspersoner hamnat i plötsliga rättsliga tvister, omkommit under mystiska omständigheter eller sett sina bolag tas över av staten. Den oskrivna överenskommelsen som länge gällde i Putins Ryssland – rikedom i utbyte mot lojalitet – håller på att kollapsa.
Den 8 juli väntar en rättsförhandling som kan avgöra framtiden för Strukovs affärsimperium. Men budskapet till Rysslands näringslivselit är redan tydligt: ingen är för rik, för lojal eller för nära den politiska makten för att gå säker. I ett Ryssland där kriget kräver allt större uppoffringar riskerar oligarker att snabbt förvandlas till måltavlor.
Nyheter
Hur säkrar vi Sveriges tillgång till kritiska metaller och mineral i en ny geopolitisk verklighet?

När världsläget förändras ställs Europas beroende av metaller och mineral på sin spets. Geopolitiska spänningar, handelskonflikter och ett mer oförutsägbart USA gör att vi inte längre kan ta gamla allianser för givna. Samtidigt kontrolleras en stor del av de kritiska råvarorna vi är beroende av av andra makter – inte minst Kina. Vad händer med Sveriges industriella förmåga i ett läge där importen stryps? Hur påverkas försvarsindustrin av Kinas exportrestriktioner? Är EU:s nya råvarupolitik tillräcklig för att minska sårbarheten – eller krävs ytterligare statliga insatser och beredskapslagring? Svemin anordnade den 25 juni ett seminarium som bestod av bestod av deltagare från myndigheter, politik och industri. Man diskuterar Sveriges och EU:s strategiska vägval i en ny global verklighet – och vad som krävs för att säkra tillgången till metaller när vi behöver dem som mest.
-
Nyheter4 veckor sedan
Uppgången i oljepriset planade ut under helgen
-
Nyheter3 veckor sedan
Mahvie Minerals växlar spår – satsar fullt ut på guld
-
Nyheter4 veckor sedan
Låga elpriser i sommar – men mellersta Sverige får en ökning
-
Nyheter2 veckor sedan
Oljan, guldet och marknadens oroande tystnad
-
Analys4 veckor sedan
Very relaxed at USD 75/b. Risk barometer will likely fluctuate to higher levels with Brent into the 80ies or higher coming 2-3 weeks
-
Nyheter2 veckor sedan
Jonas Lindvall är tillbaka med ett nytt oljebolag, Perthro, som ska börsnoteras
-
Analys3 veckor sedan
A muted price reaction. Market looks relaxed, but it is still on edge waiting for what Iran will do
-
Nyheter2 veckor sedan
Domstolen ger klartecken till Lappland Guldprospektering