Nyheter
Elpriserna har rasat till rekordlåga nivåer
Vinter betyder ofta högre elkostnader för många. Men vintern 2020 har varit mildare och mer nederbördsrik än normalt i Sverige. Det är två av orsakerna till de historiskt låga elpriserna.

Normalt brukar februari vara en av de dyraste vintermånaderna på året med en högre efterfrågan på el för uppvärmning.
– Vintern 2020 går till historien som extremt mild och med rekordlåga elpriser. En annan typ av extrem var den torra och varma sommaren 2018 då elpriset var rekordhögt, säger Jonas Stenbeck, chef Vattenfall Försäljning.
Det rörliga elpriset för februari är cirka 20 öre/kWh i elområde 3 (Mellansverige) vilket är 30 öre lägre än ifjol. Det näst lägsta februaripriset sedan 2003. Under vissa timmar har priserna legat på bara enstaka ören/kWh och natten 10-11 februari var det till och med minuspriser.

Det har blåst ordentligt så vindkraftsproduktionen har slagit rekord. Den nordiska vattenkraften har fått ett stort tillskott och framförallt i Västsverige har det regnat mer än normalt. Elmarknaden ser att den goda tillgången på både vatten i magasinen och snön i fjällen räcker för att vattenkraften ska leverera långt in på året.
Priserna i Europa har fallit kraftigt senaste tiden till följd av det milda vädret och rekordlåga nivåer på kolpriserna. Coronavirusets utbredning, Brexit och handelsavtalen mellan USA och Kina är fortsatt en stor påverkansfaktor på världsekonomin och indirekt på elpriserna långsiktigt.
Nyheter
Christian Kopfer om läget för oljan
Christian Kopfer, analytiker på Arctic Securities, kommenterar läget på oljemarknaden till följd av kriget i Gulfen. Ännu så länge prisar marknaden in att situationen ändå löser sig, för fortsätter det 2-3 månader så går priset till 150-200 USD per fat.
Nyheter
Marknaden måste börja betrakta de höga kopparpriserna som det nya normala
Johannes Grunselius, analytiker på SB1, lyfter fram koppar som den mest attraktiva råvaran i gruvsektorn just nu, och menar att det finns både starka strukturella och långsiktiga drivkrafter bakom efterfrågan. Historiskt har den globala efterfrågan på koppar vuxit med cirka 2–3 procent per år under de senaste 50 åren, men enligt honom står marknaden inför en ny fas där tillväxten kan accelerera till 3–4 procent årligen.
Denna uppväxling drivs framför allt av elektrifieringen av samhället. Koppar är en central komponent i allt från elnät och elfordon till den snabba utbyggnaden av datacenter kopplade till AI-investeringar. Det innebär att efterfrågan inte bara växer, utan gör det på ett mer strukturellt och långsiktigt sätt än tidigare.
Samtidigt pekar Grunselius på ett avgörande problem på utbudssidan. det finns inte tillräckligt med nya kopparprojekt för att möta den ökande efterfrågan. Den globala projektportföljen är otillräcklig, och det är enligt honom i praktiken “omöjligt” för industrin att öka produktionen i den takt som krävs. Slutsatsen blir att marknaden med stor sannolikhet går mot ett underskott, en global kopparbrist, inom några år.
Mot den bakgrunden blir stora nya fyndigheter extremt viktiga. Han lyfter särskilt fram Vicuna-projektet, där omkring 50 miljoner ton koppar har identifierats, motsvarande cirka två års global konsumtion. Det är den största kopparupptäckten på över 30 år och beskrivs som betydelsefull inte bara för enskilda bolag utan för hela industrin. Dessutom finns betydande inslag av guld och silver, vilket ytterligare stärker projektets ekonomiska värde.
Grunselius betonar också att kopparpriserna, trots viss nedgång från toppnivåer, fortfarande ligger på historiskt höga nivåer. Han menar att marknaden behöver börja betrakta dessa nivåer som ett “nytt normalt”, givet de starka fundamentala drivkrafterna i både efterfrågan och utbud.
Sammanfattningsvis är hans bild tydlig att kopparmarknaden står inför en period av strukturell tillväxt kombinerad med begränsat utbud, vilket skapar goda förutsättningar för fortsatt höga priser och gör koppar till en av de mest intressanta råvarorna för investerare.
I relation till koppar diskuterar Grunselius även utsikterna för Lundin Mining och Boliden.
Nyheter
Det fysiska spotpriset på brentolja har slagit nytt rekord
När man följer oljepriset så är det vanligtvis priset på terminen som är närmast förfall man tittar på. Den handlas på börsen, det finns en stor likviditet, har hög transparens och går till lösen inom varje månad. Det är dock bara 1-3 procent av terminerna som går till fysisk leverans, resten avvecklas finansiellt och positionen rullas vidare till nästa termin.
När marknaden börjar skaka kan det därför vara intressant att även titta på ”dated brent”, dvs spotpriset på brentolja med fysisk leverans, där leverans vanligtvis sker inom 10-25 dagar.
Terminspriset på brentolja är nu 109 USD per fat. Men dated brent-priset är 141 USD! Enligt grafen nedan är det det högsta priset någonsin. Medan andra uppgifter säger att rekordet fortfarande är juli 2008 då det var 147-148 USD. Oavsett vilket, den aktuella prisnivån är enormt hög och viljan att betala ett rejält högre pris än terminspriset tyder på att köpare upplever att det är fysisk brist på olja.

-
Nyheter3 veckor sedan40 minuter med Javier Blas om hur världen verkligen påverkas av energikrisen
-
Nyheter4 veckor sedanElpriserna fördubblas, stor osäkerhet inför sommaren
-
Nyheter3 veckor sedanDet fysiska spotpriset på brentolja har slagit nytt rekord
-
Nyheter2 veckor sedanMarknaden måste börja betrakta de höga kopparpriserna som det nya normala
-
Nyheter2 veckor sedanChristian Kopfer om läget för oljan
-
Nyheter3 veckor sedanEfter tillväxten: Guldbrev satsar på expansion i Europa
-
Analys4 dagar sedanMarket Still Betting on Timely Resolution, But Each Day Raises Shortage Risk
-
Analys2 timmar sedanBrent crude up USD 9/bl on the week… ”deal around the corner” narrative fades

