Följ oss

Nyheter

Elanvändningen fortsätter att öka

Publicerat

den

Matina Rosenberg, analytiker och meteorlog på Bixia

Vår elanvändning fortsätter att öka men utan energieffektiviseringar skulle ökningen varit ännu högre. Samtidigt som elanvändningen ökar sker det en expansiv utveckling av förnybar produktion och vi kopplar samman oss med fler ledningar mot Europa. Bixias långtidsprognos för nordiska elprisets utveckling pekar på en prisnedgång fram till 2019 och därefter en ökning fram till 2030.

Just nu byggs det mycket förnybar elproduktion i Norden, framförallt är det vindkraftsproduktionen som ökar. Samtidigt får Finland en nytt kärnkraftverk 2019. 2019 och 2020 stängs två kärnreaktorer i Sverige. Stängningen av kärnkraften innebär för Sverige att risken för höga priser ökar på grund av knapphet på effekt kalla vindfattiga vinterdagar.

Från 2020 och framåt kommer vi vara sammankopplade med fler ledningar mot kontinenten. Utan dem skulle vi i Norden svämmas över av kraft. Ledningar höjer prisnivån i Norden generellt sett. Ledningarna hjälper oss i stunder med knapphet, men kan också innebär att vi importerar kraft då exempelvis Tyskland har mycket sol- och vindkraftproduktion. Vi kan alltså förvänta oss ett fortsatt lågt elpris de närmaste åren och därefter en uppgång.

Matina Rosenberg, analytiker och meteorlog på Bixia

– I vårt basscenario räknar vi med ett snittpris runt 43 euro per MWh år 2030, säger Matina Rosenberg, analytiker på Bixia. Snittpriset under de senaste sex åren har legat på 29 euro per MWh. Vår nuvarande prognos är högre än föregående beroende främst på höjda bränslepriser och att ledningskapaciteten mot Europa ökar.

Ett ökat elanvändande beror främst på befolkningsökning, flera stora datacenter som byggs i Norden och allt fler elbilar. Avgörande för om elbilen får ett större genombrott på marknaden är kostnaden för batteriet. Den kostnaden har minskat drastiskt de senaste åren. Enligt Bixias prognos bedömning går vi mot en fossilfri andel av fordonsflottan kring 10 procent år 2030. Detta är hälften av de nordiska ländernas målsättning kring 20 procent.

Det som bland annat håller tillbaka elanvändningen är en ökad andel mikroproduktion där den producerade elen används direkt av konsumenten. Regeringen avsätter en del av budgeten för 2018 för perioden 2018–2020 till investeringsstödet för solceller. Stödandelen för privatpersoner har likaså ökat. Vi kan se att intresset ökat, men fortsatt är det på en mindre skala. Avgörande för fortsatt utveckling av mikroproduktion är den politiska viljan och eventuella stöd framåt för att nå utsatta mål.

Satsningen på förnybar elproduktion i Norden och i övriga Europa, framför allt i Tyskland, kommer att få stora konsekvenser för prisbildningen på marknaden. Det blir allt färre timmar under ett normalår där kol- eller gaskondens är marginalprissättande. Mer förnybart innebär alltså att det blir fler timmar som elpriset pressas.

Nyheter

Blykalla och amerikanska Oklo inleder ett samarbete

Publicerat

den

VD för Blykalla och VD för Oklo blir intervjuade på Bloomberg TV

Kärnkraftsföretagen Oklo från USA och svenska Blykalla har ingått ett strategiskt partnerskap för att främja tekniksamarbete, samordna leverantörskedjor och dela regulatorisk kunskap mellan länderna. Samarbetet inkluderar att Oklo går in som en av de större investerarna i Blykallas kommande investeringsrunda med ett åtagande på cirka 5 miljoner dollar.

Genom ett gemensamt teknikutvecklingsavtal ska bolagen utbyta insikter om material, komponenter och licensieringspraxis i både USA och Sverige. Målet är att minska kostnader och tidsrisker i utvecklingen av små modulära reaktorer (SMR).

Blykalla utvecklar SEALER, en blykyld snabbreaktor på 55 MWe, medan Oklo fokuserar på natriumkylda reaktorer upp till 75 MWe för industriella och militära tillämpningar i USA.

“Det här samarbetet stärker det växande ekosystemet för avancerade reaktorer i en tid av globalt ökande energibehov,” säger Oklo-grundaren Jacob DeWitte. Blykallas vd Jacob Stedman tillägger: “Vår gemensamma industriella strategi kan hjälpa leverantörer att planera för uppskalning, oavsett vilken sida av Atlanten de befinner sig på.”

Intervju på Bloomberg om samarbetet

Intervju med Jacob DeWitte, VD för Oklo, och Jacob Stedman, VD för Blykalla, på Bloomberg.
Fortsätt läsa

Nyheter

Fortsatt stabilt elpris – men dubbelt så dyrt som i fjol

Publicerat

den

Snittpriset på el för höstmånaderna september till november väntas landa på strax under 50 öre per kilowattimme. Det är nästan en fördubbling jämfört med hösten 2024, då snittet låg på drygt 30 öre. Men nivåerna är fortfarande betydligt lägre än under elpriskrisen 2022. Det visar elbolaget Bixias höstprognos.

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia
Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

Att elpriserna är högre än i fjol beror främst på lägre tillgänglighet i kärnkraften och en svagare hydrologisk balans efter en torr sommar. Även om hösten har börjat blött och september ser ut att bli den nederbördsrikaste månaden sedan 2018, räcker det inte till för att vända vattenbalansen.

– Höstens elpriser är stabila, men klart högre än i fjol. Det är framför allt osäkerheten kring kärnkraften som påverkar där Oskarshamn 3 har varit ur drift längre än planerat. Samtidigt har den hydrologiska balansen inte återhämtat sig efter sommarens underskott, trots den blöta inledningen på hösten. Men jämfört med krisåren 2021 och 2022 ligger priserna fortfarande på en låg nivå, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.

I september bidrog bristen på kärnkraft till att elpriset nästan fördubblades jämfört med samma månad i fjol. Priset landade på cirka 40 öre per kilowattimme, att jämföra med 22 öre i september 2024. Flera reaktorer stod stilla, däribland Oskarshamn 3, Forsmark 1 samt Lovisa 1 och 2 i Finland. Trots mycket regn under månaden var vattennivåerna fortsatt låga efter den torra sommaren, medan blåsiga perioder tillfälligt pressade ner priserna.

I oktober väntas elpriset hamna runt 45 öre per kilowattimme, jämfört med 27 öre i fjol, och i november kring 60 öre, mot 43 öre förra året. Sammantaget ger det ett höstsnitt i system på knappt 50 öre, jämfört med drygt 30 öre samma period i fjol. Under krisåret 2022 låg snittet för höstmånaderna på över 1,15 kronor per kilowattimme, med perioder på upp mot 4 kronor.

Liten risk för höga höstpriser

Bixia bedömer att priserna kan komma att stiga tillfälligt om vädret blir kallare än normalt eller om kärnkraftsreaktorer får fortsatt försening i återstart. Om till exempel Oskarshamn 3, vars återstart redan skjutits på fem gånger, inte kommer igång enligt plan i mitten av oktober, finns risk att priserna ökar under andra halvan av månaden.

– Risken för pristoppar ökar ju längre in på säsongen vi kommer, eftersom förbrukningen stiger när temperaturen sjunker. Men väderprognoserna ser i nuläget gynnsamma ut, och även om det skulle bli kallare än väntat ser vi inte någon risk för extremt höga priser, säger Johan Sigvardsson.

Dyrare el i syd

Södra Sverige har betalat betydligt mer för elen än norra delarna. Priserna har legat på runt 15 öre per kWh i norr under september, medan syd haft priser på omkring 70 öre. En differentierad prisbild väntas även under resten av hösten, särskilt om kärnkraftsproduktionen i söder fortsätter att vara begränsad och det fortsätter att vara gott om vatten i norr.

Fortsätt läsa

Nyheter

Ett samtal om guld, olja, koppar och stål

Publicerat

den

Olika råvaror

Samtal om att guldet ständigt slår nya prisrekord, att oljepriserna pressas och vad som händer på kopparmarknaden. Vidare kommenterar Jernkontorets Kristian Ljungblad läget i stålbranschen och hur de svenska stålbolagen mår.

Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära