På senare tid har vi kunnat ta del av rapporter om att det har uppstått ett överskott på ekologisk mjölk, vilket är en följd av att bland annat Arla och andra mejerier har uppmuntrat mjölkbönderna att producera ekomjölk. Nu överstiger produktionen konsumentefterfrågan, och det finns risk för att flera bönder kan komma att tvingas upphöra med sin ekoproduktion om inte konsumentintresset ökar igen. I dag hamnar den ekologiska mjölk som inte kan säljas som sådan i de vanliga mjölkpaketen i stället, vilket medför att mejerierna kortsiktigt tvingas betala överpriser för denna mjölk. Arla skall enligt uppgift öka marknadsföringen av ekologiska mejeriprodukter.

Efterfrågan har ökat i en rasande fart, men fortfarande låg…

År 2001 uppgick produktionen av ekologisk mjölk till cirka fyra procent av den svenska mjölkproduktionen. Totalt producerades det då 124 miljoner liter mjölk av Sveriges drygt 13.000 mjölkgårdar. Av dessa drevs endast 475 med ekologisk inriktning.

2010, vilket är det senaste året som Svensk Mjölk redovisar uppgifter för, uppgick den totala mängden invägd mjölk till 2.862.200 ton, varav den ekologiska svarade för 259.400 ton, motsvarande nio procent av all mjölkproduktion i Sverige.

Ekologisk mjölk efterfrågas i allt högre grad av konsumenterna, vilket gör att mejerierna gynnar de mjölkbönder som levererar denna typ av mjölk genom att ge dem ett pristillägg på det som dessa levererar. Dessutom ges dessa möjligheten att erhålla miljöersättning för ekologisk produktion från såväl den svenska staten som från EU. Detta gör att många mjölkföretagare funderar på en omställning.

Hur många producenter som kommer att satsa på ekologisk mjölk avgörs huvudsakligen av den ekonomiska lönsamheten. Andra aspekter som kommer att påverka är tillgången på mark och möjligheten att teckna långsiktiga arrendekontrakt. Hur framtida miljöersättningar för ekologisk produktion kommer att utformas, är också något som kommer att vara avgörande för utvecklingen. Storleken på merpriset för den ekologiska mjölken, något som i sin tur styrs av efterfrågan från konsumenterna, är emellertid den enskilt viktigaste faktorn för hur omställningstakten kommer att utvecklas de närmaste åren.

Höga krav på ekobönder

Att driva en ekologisk mjölkbesättning kräver en hel del av bönderna. Det krävs till exempel en hög grad självförsörjning, minst hälften av allt det foder som korna får skall komma från den egna gården och allt skall vara ekologiskt. Det är därför rekommenderat att den som ställer om till ekomjölk har minst en hektar per ko och ungdjur, men ännu hellre en och en halv.

För att mjölken skall få kallas för ekologisk så krävs det att den kommer från kor som både fötts upp på och lever på ett ekologiskt sätt, bland annat krävs det att kalvarna skall får dia i tre till fyra dagar samt äta ekologiskt foder. I regel står korna inte lika mycket i ladugården som andra kor, men då de väl är där är skötseln strikt reglerad. Det finns hårda regler avseende bland annat ljus, ventilation, vilken yta som varje djur skall ha tillgång till och att det inte får förekomma drag. Korna får inte heller ges antibiotika i förebyggande syfte.

En besättning ekologiska kor producerar dessutom mindre mjölk än andra kor, cirka 8.000 kilo per år, att jämföra med 9.000 för andra kor, i gengäld får mjölkbönderna en bättre ersättning för den ekologiska mjölken. Högre kostnader för producenterna och en lägre produktion gör att denna mjölk blir dyrare, men i gengäld får konsumenten en bättre produkt med färre tillsatser.

Krav från KRAV

KRAV kontrollerar all ekologisk produktion i Sverige, inklusive hur ekologisk mjölk framställs. Två gånger per år kontrollerar KRAV alla anslutna bondgårdar varav den ena ofta sker oanmält för att säkerställa att kvalitén upprätthålls.

Ett av kraven på den ekologiska mjölken är att den aldrig får blandas med annan mjölk på mejeriet, inte heller under produktionen, men i övrigt behandlas den på samma sätt som den traditionella mjölken, både när det gäller standardisering och pastörisering. Lätt- och mellanmjölk av båda sorterna berikas med D-vitamin, så kallad kolekalciferol eftersom vitamin D3 är fettlösligt och därför inte förekommer naturligt i dessa när det mesta av grädden har tagits bort. De flesta känner ingen smakskillnad på de olika sorterna och de ger konsumenterna samma vitaminer och mineraler.

För helåret 2011 beräknas det genomsnittliga avräkningspriset för konventionell mjölk, exklusive eventuella efterlikvider, ha uppgått till cirka 3,25 kronor. Det är 15 öre högre än motsvarande pris 2010. Preliminära beräkningar visar att det genomsnittliga avräkningspriset för ekologisk mjölk, exklusive efterlikvider, är i stort sett oförändrat på cirka 4,45 kronor jämfört med 2010.

Utvecklingen av nyckeltalet mjölkintäkt minus foderkostnad för en konventionell respektive en ekologisk typgård uttryckt i nominella belopp (kr/kg mjölk). Nyckeltalet är beräknat på avräkningspriser exklusive säsongsavdrag/- tillägg och efterlikvider. Juni – december 2011 är prognos där det endast ingår aviserade avräkningsprisförändringar före den 5/12 2011. Källa: Svensk Mjölk.