Följ oss

Nyheter

Ekologisk mjölk allt populärare bland bönderna

Publicerat

den

Mjölk hälls i glas

På senare tid har vi kunnat ta del av rapporter om att det har uppstått ett överskott på ekologisk mjölk, vilket är en följd av att bland annat Arla och andra mejerier har uppmuntrat mjölkbönderna att producera ekomjölk. Nu överstiger produktionen konsumentefterfrågan, och det finns risk för att flera bönder kan komma att tvingas upphöra med sin ekoproduktion om inte konsumentintresset ökar igen. I dag hamnar den ekologiska mjölk som inte kan säljas som sådan i de vanliga mjölkpaketen i stället, vilket medför att mejerierna kortsiktigt tvingas betala överpriser för denna mjölk. Arla skall enligt uppgift öka marknadsföringen av ekologiska mejeriprodukter.

Efterfrågan har ökat i en rasande fart, men fortfarande låg…

År 2001 uppgick produktionen av ekologisk mjölk till cirka fyra procent av den svenska mjölkproduktionen. Totalt producerades det då 124 miljoner liter mjölk av Sveriges drygt 13.000 mjölkgårdar. Av dessa drevs endast 475 med ekologisk inriktning.

Produktion av mjölk

2010, vilket är det senaste året som Svensk Mjölk redovisar uppgifter för, uppgick den totala mängden invägd mjölk till 2.862.200 ton, varav den ekologiska svarade för 259.400 ton, motsvarande nio procent av all mjölkproduktion i Sverige.

Mjölkinvägning - Ekologisk och total

Ekologisk mjölk efterfrågas i allt högre grad av konsumenterna, vilket gör att mejerierna gynnar de mjölkbönder som levererar denna typ av mjölk genom att ge dem ett pristillägg på det som dessa levererar. Dessutom ges dessa möjligheten att erhålla miljöersättning för ekologisk produktion från såväl den svenska staten som från EU. Detta gör att många mjölkföretagare funderar på en omställning.

Hur många producenter som kommer att satsa på ekologisk mjölk avgörs huvudsakligen av den ekonomiska lönsamheten. Andra aspekter som kommer att påverka är tillgången på mark och möjligheten att teckna långsiktiga arrendekontrakt. Hur framtida miljöersättningar för ekologisk produktion kommer att utformas, är också något som kommer att vara avgörande för utvecklingen. Storleken på merpriset för den ekologiska mjölken, något som i sin tur styrs av efterfrågan från konsumenterna, är emellertid den enskilt viktigaste faktorn för hur omställningstakten kommer att utvecklas de närmaste åren.

Höga krav på ekobönder

Att driva en ekologisk mjölkbesättning kräver en hel del av bönderna. Det krävs till exempel en hög grad självförsörjning, minst hälften av allt det foder som korna får skall komma från den egna gården och allt skall vara ekologiskt. Det är därför rekommenderat att den som ställer om till ekomjölk har minst en hektar per ko och ungdjur, men ännu hellre en och en halv.

För att mjölken skall få kallas för ekologisk så krävs det att den kommer från kor som både fötts upp på och lever på ett ekologiskt sätt, bland annat krävs det att kalvarna skall får dia i tre till fyra dagar samt äta ekologiskt foder. I regel står korna inte lika mycket i ladugården som andra kor, men då de väl är där är skötseln strikt reglerad. Det finns hårda regler avseende bland annat ljus, ventilation, vilken yta som varje djur skall ha tillgång till och att det inte får förekomma drag. Korna får inte heller ges antibiotika i förebyggande syfte.

En besättning ekologiska kor producerar dessutom mindre mjölk än andra kor, cirka 8.000 kilo per år, att jämföra med 9.000 för andra kor, i gengäld får mjölkbönderna en bättre ersättning för den ekologiska mjölken. Högre kostnader för producenterna och en lägre produktion gör att denna mjölk blir dyrare, men i gengäld får konsumenten en bättre produkt med färre tillsatser.

Krav från KRAV

KRAV kontrollerar all ekologisk produktion i Sverige, inklusive hur ekologisk mjölk framställs. Två gånger per år kontrollerar KRAV alla anslutna bondgårdar varav den ena ofta sker oanmält för att säkerställa att kvalitén upprätthålls.

Ett av kraven på den ekologiska mjölken är att den aldrig får blandas med annan mjölk på mejeriet, inte heller under produktionen, men i övrigt behandlas den på samma sätt som den traditionella mjölken, både när det gäller standardisering och pastörisering. Lätt- och mellanmjölk av båda sorterna berikas med D-vitamin, så kallad kolekalciferol eftersom vitamin D3 är fettlösligt och därför inte förekommer naturligt i dessa när det mesta av grädden har tagits bort. De flesta känner ingen smakskillnad på de olika sorterna och de ger konsumenterna samma vitaminer och mineraler.

Fakta om svensk mjölkproduktion

För helåret 2011 beräknas det genomsnittliga avräkningspriset för konventionell mjölk, exklusive eventuella efterlikvider, ha uppgått till cirka 3,25 kronor. Det är 15 öre högre än motsvarande pris 2010. Preliminära beräkningar visar att det genomsnittliga avräkningspriset för ekologisk mjölk, exklusive efterlikvider, är i stort sett oförändrat på cirka 4,45 kronor jämfört med 2010.

Utvecklingen av nyckeltalet mjölkintäkt minus foderkostnad

Utvecklingen av nyckeltalet mjölkintäkt minus foderkostnad för en konventionell respektive en ekologisk typgård uttryckt i nominella belopp (kr/kg mjölk). Nyckeltalet är beräknat på avräkningspriser exklusive säsongsavdrag/- tillägg och efterlikvider. Juni – december 2011 är prognos där det endast ingår aviserade avräkningsprisförändringar före den 5/12 2011. Källa: Svensk Mjölk.

Nyheter

Grafitgruva i Nunasvaara närmare att förverkligas – regeringen beslutar att detaljplan ska antas

Publicerat

den

Grafit-prov hos Talga i Vittangi

Talga fick för tre månader sedan miljötillstånd för en grafitgruva i Nunasvaara utanför Vittangi, vilket var ett av de mest avgörande stegen i processen. Nu har även en av de återstående stegen passerats. Regeringen har beslutat att Kiruna kommun ska anta en detaljplan som gör det möjligt att bedriva gruvverksamhet vid grafitfyndigheten. Enligt regeringen är det angeläget att en detaljplan antas så fort som möjligt och senast den 16 maj ska den vara antagen.

– Grafit är en viktig mineral i batteritillverkningen och den gröna omställningen. Den europeiska batteriindustrin är i dag beroende av import, samtidigt som Kina avser att införa exportrestriktioner som kan riskera hela batterivärdekedjan. Regeringen har fattat detta beslut utifrån att området utgör ett riksintresse för utvinning av värdefulla ämnen och material, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

– Sverige har de mineral som behövs och är helt avgörande för digital och grön omställning. Vi är kända för att stå för hållbarhet och goda arbetsvillkor särskilt inom mineralsektorn. Den grafit som Talga tänker producera är ett nyckelmaterial vid tillverkning av batterier, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.

Fortsätt läsa

Nyheter

Elbolaget Santee Cooper ska återstarta byggandet av 2,2 GW kärnkraft

Publicerat

den

Santee Cooper

Elbolaget Santee Cooper som ägs av delstaten South Carolina vill återstarta byggandet av två kärnkraftsreaktorer, närmare bestämt två stycken AP1000 på vardera 1100 MW. Byggandet inleddes 2008, men lades ner 2017. Kostnaderna hade då stigit rejält, samtidigt som fossilgas blivit extremt billig. Det var detta projekt som starkt bidrog till att Westinghouse gick i konkurs.

Tiderna har dock förändrats, AI kräver stora mängder stabil elektricitet. Teknikföretagen är därför villiga att betala.

Santee Cooper har därför anlitat Centerview Partners för att hitta partners som är intresserade av att hjälpa till att finansiera byggandet. Man vill sätta samman ett konsortium som bland annat skulle inkludera ett stort teknikbolag som är intresserat av att säkra tillgång på elektricitet. Intresserade aktörer ska inkomma med förslag senast den 5 maj till Centerview.

”Vi ser ett förnyat intresse för kärnkraft, som drivs av investeringar i avancerad tillverkning, efterfrågan på AI-drivna datacenter och teknikindustrins nollkoldioxidmål”, säger Jimmy Staton, vd och koncernchef. ”Med tanke på de långa tidsramar som krävs för att ta nya kärnkraftsenheter i drift har Santee Cooper en unik möjlighet att utforska alternativ för Summer-reaktor 2 och 3 och deras relaterade tillgångar som skulle kunna göra det möjligt för någon att generera tillförlitlig, koldioxidfri el på en meningsfullt förkortad tidsram.”

Fortsätt läsa

Nyheter

Liquid Wind inleder samarbete med Turun Seudun för etablering av elektrobränsleanläggning i Finland

Publicerat

den

Avtal skrivs för e-metanol i Nådendal

Elektrobränsle har en spännande framtid. Att med koldioxidfri elektricitet och återvunnen koldioxid kunna tillverka nästan koldioxidneutrala bränslen för exempelvis flyg och fartyg, där man samtidigt inte har samma begränsningar i råvaror som biobränslen har. Kostnaden är dock ännu så länge hög, vilket gör att efterfrågan är låg. Att göra elektrobränsle för flyg har mött motgång i Sverige, senast igår meddelade ST1 och Vattenfall att de pausar sina planer i Västsverige. Samtidigt fortsätter dock flera projekt vad gäller fartygsbränsle längs kusten i norra hälften av Sverige.

Blickar vi till vårt grannland Finland så presenterades idag en helt ny satsning på elektrobränsle. Svenska Liquid Wind och finska Turun Seudun Energiantuotanto (TSE) meddelade idag att en anläggning ska utvecklas i Nådendal vid kraftverket Naantali 4.

E-metanol i Nådendal

Liquid Wind och Turun Seudun Energiantuotanto Oy (TSE) har ingått ett samförståndsavtal för att tillsammans utveckla en elektrobränsleanläggning i Nådendal, Finland. Anläggningen är planerad att ligga i anslutning till TSE:s lokala kraftverk Naantali 4.

Avtalet innebär början på ett nära samarbete för att genomföra ett av Finlands mest betydelsefulla projekt inom grön vätgas. Projektet syftar till att främja övergången till rent bränsle och stärka den inhemska konkurrenskraften genom att använda befintlig infrastruktur. Elektrobränsleanläggningen planeras ligga i anslutning till TSE:s lokala kraftverk Naantali 4, som kommer att leverera biogen koldioxid och ånga för produktion av e-metanol. Dessutom kommer process- och spillvärmen från Liquid Winds anläggning att användas för fjärrvärme, vilket minskar TSE:s beroende av förbränningsbaserad fjärrvärmeproduktion.

När elektrobränsleanläggningen är i drift kommer den att producera 100 000 ton e-metanol per år tillverkad av grön vätgas och biogen koldioxid (160 000 ton per år). Investeringsbeslut (FID) planeras till 2026 och anläggningen planeras att vara i drift 2029. E-metanol är en mångsidig råvara som kan minska koldioxidutsläpp och ersätta fossila bränslen i sektorer som är svåra att avkarbonisera som sjöfart och flyg.

Liquid Wind är den huvudsakliga projektutvecklaren och har inlett processen för miljökonsekvensbedömning och tillståndsgivning. Dessutom kommer parterna gemensamt att undersöka möjligheterna att säkerställa en tillräcklig tillgång till förnybar el för att producera e-metanol.

Claes Fredriksson, VD och grundare av Liquid Wind, säger:

“Vi är mycket glada över att kunna presentera vårt samarbetsprojekt för elektrobränsleproduktion med TSE. Genom detta avtal kombinerar vi våra företags respektive styrkor för att främja och påskynda den gröna omställningen såväl lokalt som globalt. Lokalt i Nådendal kommer vi att fokusera på Carbon Capture and Utlization (CCU) och återanvändning av koldioxid och spillvärme. Globalt kommer produktionen från denna anläggning att bidra till omställningen från fossila bränslen till koldioxidsnåla elektrobränslen.”

Pertti Sundberg, VD för TSE och Timo Honkanen, VD för Åbo Energi* säger:

“Detta är ett viktigt projekt för oss för att uppnå de klimatmål som våra ägare ställt och för att trygga en konkurrenskraftig förnybar fjärrvärme för Åbo ekonomiska region även i framtiden. Vi gläds åt att TSE är med och främjar konkreta inhemska spetsprojekt inom vätegasekonomin som stödjer framtida energisystem. I och med detta avtal fördjupas vårt samarbete med Liquid Wind och produktionsanläggningen för förnybart bränsle i Nådendal tar ett konkret steg mot produktion.”

Mika Lehtonen, VP, Fortums värme- och kylverksamhet i Finland** säger:

“Vi är glada över att vi tillsammans kan främja detta projekt som ligger i linje med principerna för cirkulär energiekonomi och resurseffektivitet. Liquid Wind är en bra partner för TSE eftersom de har kapacitet att genomföra projekt av denna skala. Denna industriella integration stärker också positionen för Nådendals kraftverk som leverantör av råvaror för metanoltillverkning samtidigt som det fortsätter att producera elektricitet och värme för kunderna i Åboregionen och TSE:s investeringar förblir måttliga.”

Laura Leppänen, Nådendals*** stadsdirektör, säger:

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

“Den här betydande investeringen är ett viktigt steg i det forna Neste-hamnområdets gröna omställning, som staden har förbundit sig till. Ansvar och hållbarhet spelar en viktig roll i stadens strategi, liksom vitalitet. Nådendals produktionsanläggning för e-metanol uppfyller båda de här strategiska målsättningarna.”

*Åbo Energi (Turku Energia) äger 43,5% av TSE.

**Fortum Power and Heat äger 53,5% av TSE.

***Naantali äger 3% av TSE.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära