Följ oss

Nyheter

Dubai Mercantile Exchange förenar oljehandeln från väst med öst

Publicerat

den

Dubai Mercantile Exchange

Dubai Mercantile ExchangeDubai Mercantile Exchange (DME) är en råvarubörs som främst är känd för sitt terminskontrakt på Oman Crude Oil (OQD) som lanserades 2007. På kort tid kom detta kontrakt att bli riktmärket för prissättningen av olja i Asien på samma sätt som ICEs terminskontrakt på Brent blivit det ledande i Europa och NYMEXs terminskontrakt på WTI blivit det viktigaste kontraktet i Nordamerika.

Att terminskontraktet på Oman Crude Oil har kommit att bli ett riktmärke beror på ett antal olika faktorer, till exempel råoljan själv och dess exportvolymer i förhållande till många andra oljor från Mellanöstern. Vidare omfattas råolja från Oman inte av OPECs produktionskvoter eller produktionsbegränsningar och den är inte heller föremål för destinationsrestriktioner.

Det geografiska läget för exporthamnen Mina al Fahal som drivs av Petroleum Development Oman – PDO, i Muscat i Omanbukten ligger utanför Hormuzsundet. Andra faktorer som ökande långsiktiga produktionsnivåer och investeringar samt kvaliteten på råoljan, hjälpte vågskålen att väga över till förmån för att priset på Oman Crude Oil skulle komma att används som riktmärke.

Dubai Mercantile Exchange

Dubai Mercantile Exchange är belägen i Dubai International Financial Center, landets finansiella frizon, och regleras av Dubai Financial Services Authority. Amerikanska Commodity Futures Trading Commission (CFTC) utfärdade en ”No Action Letter” i 2007 vilket gör att kunder som är domicila i USA kan handla de terminskontrakt som finns listade på DME. Utöver USA har DME har fått godkännande i ytterligare 23 länder.

Karta var Dubai liggerBörsen startades ursprungligen 2005, då Tatweer och NYMEX undertecknade ett samarbetsavtal för att lansera en råvarubörs i Mellanöstern. Året därpå meddelade MOG, ministeriet för olja och gas i Oman att det officiella försäljningspriset på den omanska råoljan (OSP) som exporteras via Petroleum Development Oman skulle prissättas efter de terminskontrakt på Oman Crude Oil som handlades på Dubai Mercantile Exchange.

Under 2008 skedde två större saker som förändrade ägarstrukturen i Dubai Mercantile Exchange, dels blev en rad energiföretag och internationella finansiella institutioner som Concord Energy, Goldman Sachs, JP Morgan Chase, Morgan Stanley, Shell och Vitol delägare, dels förvärvades NYMEX av CME Group som bland annat driver Chicago Mercatile Exchange och Chicago Board of Trade.

CMEs förvärv av NYMEX gav en kraftig ökning av handeln i terminskontrakt. Fram till dess hade DME-kontrakten handlats på DME Direct, en elektronisk plattform designad av NYMEX speciellt för DME. Efter förvärvet migrerades handeln 2009 till CME Globex CMEs elektroniska handelsplattform, vilket har gjort att tillgängligheten för finansiella aktörer världen över har ökat vilket gjort att handeln har blivit betydligt större eftersom det nu är möjligt att handla alla de tre stora råoljorna, WTI, Brent och DME Oman på samma elektroniska plattform.

Ett annat lyft för Dubai Mercantile Exchange skedde 2009 när Dubai Department of Petroleum frågor (DPA) tillkännagav att departementet bytte sin prissättningspolitik och att den olja som landet sålde skulle baseras på terminspriset på DME enligt formeln.

OSPᴍ = DME Oman (ᴍ-2) ± differential

Handeln i terminskontrakt

DMEs flaggskeppskontrakt är terminskontraktet på Oman Crude Oil (OQD) som sedan det lanserades den 1 juli 2007 kommit att bli det största kontraktet på fysiskt levererad råolja i regionen. Den fysiska avvecklingen av kontraktet ger det en unik aspekt där leveransen sker två månader framåt. Det betyder att marskontraktet är frontmånaden under januarihandeln.

Antal fat olja som omsätts på Dubai Mercantile Exchange

* Börsen öppnades den 1 juni 2007. 1.000 fat = 1 handelspost.

Under 2010 gick mer än 144 miljoner fat till leverans och i dag bedriver mer än 50 företag handel på börsen, vilket har gjort att Oman Crude Oil (OQD) har tagit på sig rollen som riktmärke för prissättningen av olja öster om Suez.

Genom införandet av terminskontrakt på råolja från Oman skapade Dubai Mercantile Exchange en helt ny benchmark. I videon ovan förklarar DME:s VD Christopher Fix hur det gick till.

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Chile vill öka antalet litiumprojekt i landet med 200 procent till år 2026

Publicerat

den

Litium-tillgångar hos Albemarle

För närvarande är det bara SQM och Albemarle som producerar litium i Chile, ett land som har betydande tillgångar. Bloomberg rapporterar att Chiles finansminister under lördagen berättade att landets regering hoppas att tre till fyra nya litiumprojekt ska vara igång vid 2026.

Chile har infört en modell för strategiska råvaror, där litium ingår, som går ut på att det statliga företaget Codelco förhandlar fram individuella avtal med externa företag som vill vara verksamma i landet. Målet är att hitta en balans där landet får ut ordentligt med värde samtidigt som villkoren fortfarande är attraktiva för externa företag.

För tillfället är USA:s finansminister Janet Yellen i Chile då USA vill öka sin närvaro i värdekedjan för råvaror, både inom USA och med länder som USA har frihandelsavtal med. Hon besökte även Albemarles litiumprojekt tillsammans med Mario Marcel, Chiles finansminister.

Fortsätt läsa

Nyheter

Upprörda känslor när Ghana godkänner import av 3500 ton kakao

Publicerat

den

Kakao i närbild

Ett brev från Ghana Cocoa Board (COCOBOD) som godkänner importen av kakaobönor har väckt uppståndelse i världens näst största kakaoproducerande land. I brevet daterat den 25 januari 2024 godkänner ledningen för COCOBOD Afrotropic Cocoa Processing Company import av totalt 3 500 ton kakaobönor från Elfenbenskusten och Nigeria.

Även om brevet inte anger orsakerna bakom importen, vände sig den ghanesiska befolkningen till sociala medier för att beklaga utvecklingen. Reaktioner påstod generellt en möjlig kollaps av kakaoproduktionen i Ghana, en sektor som anses vara ryggraden i den västafrikanska statens ekonomi.

På sociala medier förutspåddes att detta skulle leda till en möjlig kollap av kakaoproduktionen i Ghana, en sektor som anses vara ryggraden i den västafrikanska landets ekonomi. Vilket uppenbart är obegripligt med tanke på att priserna är rekordhöga och bristen stor.

Men enligt branschexperter är import av kakaobönor från andra länder ingenting nytt. En källa sa att Ghanas kakaoregulator i flera år har godkänt importen av vissa kvantiteter av varan för användning av kakaoförädlingsföretag. Det finns tolv kakaoförädlingsföretag verksamma i Ghana, med en sammanlagd installerad kapacitet på cirka 500 000 ton.

De inkluderar bland annat Barry Callebaut, Niche Cocoa, Cocoa Touton, Cargill, Chocomac, Olam, Afrotropic, WAMCO och CPC. Alla dessa förädlare har en klausul i sitt kakaoleveransavtal med COCOBOD som tillåter dem att importera kakaobönor med förhandsgodkännande.

COCOBOD-uttalande

Ett uttalande från COCOBODs Public Affairs-enhet betonade att utvecklingen var en branschpraxis. Det sa att detta förfarande ”har funnits i över 20 år för att tillåta fabriker att importera från andra länder, inklusive Elfenbenskusten, Togo, Nigeria och Ecuador.”

”Ghanas kakao är en premiumkakao, och som en del av kostnadshantering och operativ strategi blandar företag ofta premium Ghana kakao med kakaobönor från andra producerande länder som inte håller lika hög standard” förklarade Cocobod. ”Ingen konfektyr- eller chokladtillverkare i Europa, Japan eller USA har råd att tillverka produkter med 100 procent premiumkakao från Ghana och förbli i branschen”

Till exempel är vissa europeiska chokladtillverkare kända för att importera 100 procent halvfabrikat av premiumkakaoprodukter från Ghana blanda dem med liknande produkter från andra håll i sina fabriker för att uppnå vissa receptstandarder.

Fortsätt läsa

Nyheter

Mjölkpriset till Arlabönderna höjs i mars

Publicerat

den

Mjölk-splash

Från och med den 1 mars 2023 får bönderna inom Arla mer betalt för sin mjölk. Priset höjs med 11,1 öre både för konventionell och ekologisk mjölk. Det är den andra gången i år som Arla höjer mjölkpriset till bönderna.

Efter att ha lämnat priset oförändrat i februari, höjer nu Arla kilopriset med 11,1 öre för både konventionell och ekologisk mjölk. Det betyder att det så kallade a contopriset i mars blir 494,6 öre per kilo för konventionell mjölk och 561,6 öre per kilo för ekologisk.

De globala mjölvolymerna fortsätter att minska, men ökar i vissa regioner. Mjölkvolymerna inom EU väntas öka mot bakgrund av de förväntade säsongsökningarna under våren.

Marknadsöversikt

Invägd mjölkråvara: De globala mjölkvolymerna fortsätter att minska, men ökar i vissa delar av världen. Nedgången i EU och Storbritannien var större än väntat i november. Produktionen sjönk med 1,7 procent jämfört med samma månad förra året. I USA ökade invägningen i december med 0,6 procent, och på Nya Zeeland med 2,6 procent jämfört med i fjol.

Ost: Marknaden för hårdost är stabil. 

Mjölkpulver: Priserna på mjölkpulver går åt olika håll i olika delar av världen. På Nya Zeeland pekar trenden uppåt för både helmjölks- och skummjölkspulver, i takt med att volymerna minskar säsongsmässigt och El Niño börjar påverka betesmarkerna. I Europa har priserna däremot gått ner lite på senare tid, eftersom högsäsongen snart börjar.

Smör: Smörpriserna fortsätter att vara volatila. Ett mycket starkt resultat vid det senaste handelstillfället på Global Dairy Trade, GDT, gav Oceanien förstaplatsen med det dyraste smöret i världen.

Fortsätt läsa

Populära