Följ oss

Nyheter

Det lägsta oktoberpriset genom tiderna

Publicerat

den

Vindkraft i skymning på hav
Entelios

När du sitter på hemmakontoret dag efter dag och hör höstregnet smattra mot rutorna behöver du en ljuspunkt: Vad sägs om en titt på elräkningen? Hela 60 % rabatt på elpriset i oktober, jämfört med i fjol! Den siffran är ett rekord. Detta är faktiskt det lägsta oktoberpris vi har haft någonsin.

Det nordiska systempriset hamnade på galet låga 14,63 €/MWh. Bor du i norra Norge är priset ytterligare 5 € lägre per megawattimme. Bor du i Finland eller södra Sverige är priset där 10–15 € högre per megawattimme än genomsnittet i Norden – men du har ändå goda skäl att se glad ut. För även här heter rabatten duga: Prisnedgången ligger på hela 35–40 % jämfört med förra året.

Fulla magasin och mycket vind

Huvudorsaken till de låga priserna hittar vi i de snudd på sprängfulla vattenmagasinen i Norge. När dessa magasin håller på att svämma över måste allt vatten som kommer från ovan omedelbart skickas vidare direkt till strömproduktion.

Höstvädret gör dessutom att det är bra snurr på den enorma vindkraftpark som har byggts i Norden. Denna kombination leder till ett avsevärt högre utbud av el än det finns efterfrågan. Detta pressar priserna i botten.

Om systempriset inte bjuder på en stor överraskning före årsskiftet, kommer året som helhet bli det lägst prissatta året vi har haft i Norden. Hälften av årets månader har vi haft ett ensiffrigt pris (€), något som kan göra att genomsnittspriset hamnar under 12 €/MWh.

Covid färgar framtiden

Förutom spotmarknaden finns det en marknad för omsättning av kraft som ska produceras och förbrukas i framtiden. Denna kallas terminsmarknaden. Priserna på terminsmarknaden återspeglar summan av förväntningarna hos alla som handlar på kraftmarknaden.

Den senaste månaden har dessa marknadsaktörer visat att de tror på ett långvarigt utbudsöverskott: Priset för nästa år är i nivå med det vi såg i slutet av mars, då covid-läget var som mest intensivt och åtgärderna som mest omfattande.

Men finns det inga signaler som kan dra upp priserna igen? Det är svårt att få syn på sådana just nu, men det finns några:

  • Finansmarknaderna väntar på ett gediget stimulanspaket från USA, det kan komma direkt efter valet nu i november.
  • Ett nytt covid-19-vaccin är i antågande, men det är oklart hur effektivt det är och när det eventuellt kommer.
  • Klimatåtgärderna i EU:s ”Green Deal” kan ge en enorm boost för många sektorer i hela Europa, samtidigt som priset på klimatkvoter kan gå upp drastiskt.

Detta är alltså några av faktorerna som kan ge elpriserna ett lyft, men de förändrar inte den större bilden. Där är aktörerna på marknaden tydliga i sina förväntningar om att vi kommer att få se låga energipriser även de närmaste åren.

Nyheter

USA ska införa 50 procent tull på koppar

Publicerat

den

Borrkärnor med koppar

USA:s president Donald Trump har precis meddelat att landet ska införa en tull på 50 procent på basmetallen koppar. Priset på råvarubörsen i USA stiger omgående med 10 procent.

USA har viss inhemsk produktion av koppar, men den inhemska efterfrågan överstiger produktionen. Därför måste landet importera koppar för att täcka behovet, särskilt för användning inom elnät, elektronik, byggindustri och fordonssektorn. De största exportörerna till USA är Chile, Kanada, Mexiko och Peru.

När tullar av denna typ införs uppstår prisskillnader i världen. Handlar man koppar på börsen är det därför viktigt att veta vilken börs man handlar på eller om man använder certifikat så är det viktigt att veta vilka underliggande värdepapper de följer.

Sedan är det som alltid med Trump, begreppet är som bekant TACO, Trump Always Chickens Out. Man ska alltså inte ta några definitiva stora beslut baserat på vad han säger. Saker och ting kan ändra sig från dag till dag.

Fortsätt läsa

Nyheter

Ryska staten siktar på att konfiskera en av landets största guldproducenter

Publicerat

den

Guldtacka från Scottsdale Mint

En våg av panik sprider sig bland Moskvas elit sedan Vladimir Putins regim inlett en dramatisk offensiv för att beslagta tillgångarna hos Konstantin Strukov – en av Rysslands rikaste affärsmän och ägare till landets största guldgruvföretag, Yuzhuralzoloto. Åtgärden ses som ett tydligt tecken på hur långt Kreml är villigt att gå för att säkra ekonomiska resurser i takt med att kostnaderna för kriget i Ukraina stiger.

Strukovs förmögenhet, som uppskattas till över 3,5 miljarder dollar, byggdes upp under decennier i nära relation med maktens centrum i Ryssland. Men den 5 juli stoppades hans privatjet från att lyfta mot Turkiet. Enligt flera ryska medier deltog den federala säkerhetstjänsten FSB i ingripandet, och Strukovs pass beslagtogs. Händelsen ska vara kopplad till en omfattande rättsprocess där åklagare kräver att hela hans företagsimperium förverkas – med hänvisning till påstådd korruption och användning av skalbolag och familjemedlemmar för att dölja tillgångar.

Företaget själva förnekar att något inträffat och kallar rapporteringen för desinformation. De hävdar att Strukov befann sig i Moskva hela tiden. Trots det bekräftar rättsdokument att både han och hans familj förbjudits att lämna landet, och att myndigheterna snabbt verkställt beslutet.

Det som nu sker är en del av ett större mönster i ett Ryssland präglat av krigsekonomi: staten tar tillbaka kontrollen över strategiska sektorer som guld, olja och försvarsindustri – industrier som nu allt mer mobiliseras för att finansiera och stödja krigsinsatsen. Intressant nog handlar det inte om att Strukov ska ha varit illojal mot regimen – tvärtom har han varit en lojal allierad, med politiska uppdrag knutna till Putins parti. Men lojalitet räcker inte längre som skydd.

Medan tidigare utrensningar ofta riktade sig mot krigskritiker eller de som flydde landet, drivs dagens tillgångsövertaganden av något mer fundamentalt: ekonomisk nöd. De växande sanktionerna har nästan helt strypt inflödet av utländskt kapital. Statens oljeintäkter minskar och budgetunderskotten växer. Putins lösning är att vända sig inåt – till de oligarker han själv lyfte fram – för att fylla statskassan.

Det här är inte ett enskilt fall. På senare tid har flera framstående affärspersoner hamnat i plötsliga rättsliga tvister, omkommit under mystiska omständigheter eller sett sina bolag tas över av staten. Den oskrivna överenskommelsen som länge gällde i Putins Ryssland – rikedom i utbyte mot lojalitet – håller på att kollapsa.

Den 8 juli väntar en rättsförhandling som kan avgöra framtiden för Strukovs affärsimperium. Men budskapet till Rysslands näringslivselit är redan tydligt: ingen är för rik, för lojal eller för nära den politiska makten för att gå säker. I ett Ryssland där kriget kräver allt större uppoffringar riskerar oligarker att snabbt förvandlas till måltavlor.

Fortsätt läsa

Nyheter

Hur säkrar vi Sveriges tillgång till kritiska metaller och mineral i en ny geopolitisk verklighet?

Publicerat

den

Svemin-seminarie i Almedalen

När världsläget förändras ställs Europas beroende av metaller och mineral på sin spets. Geopolitiska spänningar, handelskonflikter och ett mer oförutsägbart USA gör att vi inte längre kan ta gamla allianser för givna. Samtidigt kontrolleras en stor del av de kritiska råvarorna vi är beroende av av andra makter – inte minst Kina. Vad händer med Sveriges industriella förmåga i ett läge där importen stryps? Hur påverkas försvarsindustrin av Kinas exportrestriktioner? Är EU:s nya råvarupolitik tillräcklig för att minska sårbarheten – eller krävs ytterligare statliga insatser och beredskapslagring? Svemin anordnade den 25 juni ett seminarium som bestod av bestod av deltagare från myndigheter, politik och industri. Man diskuterar Sveriges och EU:s strategiska vägval i en ny global verklighet – och vad som krävs för att säkra tillgången till metaller när vi behöver dem som mest.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära