Följ oss

Nyheter

Centralbankernas innehav hotar inte prisuppgången på guld

Publicerat

den

Massiva utförsäljningar av centralbankernas innehav av guld sägs vara det enda som skulle kunna sätta stopp på prisutvecklingen på guld. Att guld anses som en tämligen efterfrågad råvara under oroliga tider har vi alla blivit varse under de senare åren. Vi har under ett par års tid vant oss vid att guldet blir dyrare och dyrare, med andra ord än mer efterfrågat.

Fler och fler bedömare anser att guldpriset kommer att passera 2.000 USD per troy ounce inom snar framtid. Det finns emellertid flera debattörer som tror att eventuella utförsäljningar från de spanska och italienska centralbankerna kan få priset på guld att falla tillbaka kraftigt. Motiveringen är att ”det är mycket guld som kan komma att säljas”, något som vi anser vara ganska felaktigt.

Om de spanska och italienska ekonomierna faller kommer det att innebära att misstron mot så kallade FIAT-valutor uppbackade av löften kommer att öka enormt. I detta fall kommer allt fler investerare att söka sig till reella investeringar. På kort sikt kan priset komma att falla ned något, men sannolikheten för att en utförsäljning av betydande mängder guld sker direkt över marknaden är att betrakta som låg. I november 2009 sålde IMF ut 250 ton guld i syfte att pressa ned priset på guld, en post som köptes av Indien. Spanien har cirka 295 ton guld, Italien 2.400 ton. Marknaden har således redan visat att den klarar av att svälja större poster guld som är ute till försäljning.

Det är vidare högst troligt att länderna i Latinamerika, Kina, Indien och Ryssland, länder som allihop har köpt betydande mängder guld under 2011 har ett fortsatt intresse för att köpa ännu mer av denna ädelmetall. Vi är av den åsikten att det kommer att vara frågan om vem som köper guldet, inte hur mycket priset faller som är den relevanta frågan vid en eventuell utförsäljning av centralbankernas innehav av guld. Vi gör bedömningen att priset på guld inte kommer att pressas ned av utförsäljningarna, inte annat än möjligen kortsiktigt, och marknaden kommer att tolka stora utförsäljningar som en misstroendeförklaring mot pappersvalutorna och PIIGS-ländernas och övriga EU:s förmåga att lösa den pågående skuldkrisen, något som i sin tur kommer att leda till att efterfrågan på guld kommer att stiga ytterligare. Betänk att de 98,8 ton guld som Mexiko köpt under 2011 och de 41,8 ton guld som Ryssland köpt är affärer som skedde innan oroligheterna kulminerade.

Vi kan även konstatera att de olika centralbankerna har sålt synnerligen litet guld under det senaste året. Under det avtal som centralbankerna har, det som kallas för CBGA3, så har de totala försäljningarna av guld under det senaste året endast uppgått till 53,3 ton, varav 52,2 ton såldes av IMF. Det är synnerligen lågt jämfört med det tak om 400 ton som centralbankerna tillåts sälja ut enligt detta avtal och endast en tredjedel av det guld som såldes under året innan. Vi är av den åsikten att centralbankerna hellre behåller sitt guld och ökar sina innehav än att behålla den utländska valutan de har sina reserver.

Nyheter

Ryska staten siktar på att konfiskera en av landets största guldproducenter

Publicerat

den

Guldtacka från Scottsdale Mint

En våg av panik sprider sig bland Moskvas elit sedan Vladimir Putins regim inlett en dramatisk offensiv för att beslagta tillgångarna hos Konstantin Strukov – en av Rysslands rikaste affärsmän och ägare till landets största guldgruvföretag, Yuzhuralzoloto. Åtgärden ses som ett tydligt tecken på hur långt Kreml är villigt att gå för att säkra ekonomiska resurser i takt med att kostnaderna för kriget i Ukraina stiger.

Strukovs förmögenhet, som uppskattas till över 3,5 miljarder dollar, byggdes upp under decennier i nära relation med maktens centrum i Ryssland. Men den 5 juli stoppades hans privatjet från att lyfta mot Turkiet. Enligt flera ryska medier deltog den federala säkerhetstjänsten FSB i ingripandet, och Strukovs pass beslagtogs. Händelsen ska vara kopplad till en omfattande rättsprocess där åklagare kräver att hela hans företagsimperium förverkas – med hänvisning till påstådd korruption och användning av skalbolag och familjemedlemmar för att dölja tillgångar.

Företaget själva förnekar att något inträffat och kallar rapporteringen för desinformation. De hävdar att Strukov befann sig i Moskva hela tiden. Trots det bekräftar rättsdokument att både han och hans familj förbjudits att lämna landet, och att myndigheterna snabbt verkställt beslutet.

Det som nu sker är en del av ett större mönster i ett Ryssland präglat av krigsekonomi: staten tar tillbaka kontrollen över strategiska sektorer som guld, olja och försvarsindustri – industrier som nu allt mer mobiliseras för att finansiera och stödja krigsinsatsen. Intressant nog handlar det inte om att Strukov ska ha varit illojal mot regimen – tvärtom har han varit en lojal allierad, med politiska uppdrag knutna till Putins parti. Men lojalitet räcker inte längre som skydd.

Medan tidigare utrensningar ofta riktade sig mot krigskritiker eller de som flydde landet, drivs dagens tillgångsövertaganden av något mer fundamentalt: ekonomisk nöd. De växande sanktionerna har nästan helt strypt inflödet av utländskt kapital. Statens oljeintäkter minskar och budgetunderskotten växer. Putins lösning är att vända sig inåt – till de oligarker han själv lyfte fram – för att fylla statskassan.

Det här är inte ett enskilt fall. På senare tid har flera framstående affärspersoner hamnat i plötsliga rättsliga tvister, omkommit under mystiska omständigheter eller sett sina bolag tas över av staten. Den oskrivna överenskommelsen som länge gällde i Putins Ryssland – rikedom i utbyte mot lojalitet – håller på att kollapsa.

Den 8 juli väntar en rättsförhandling som kan avgöra framtiden för Strukovs affärsimperium. Men budskapet till Rysslands näringslivselit är redan tydligt: ingen är för rik, för lojal eller för nära den politiska makten för att gå säker. I ett Ryssland där kriget kräver allt större uppoffringar riskerar oligarker att snabbt förvandlas till måltavlor.

Fortsätt läsa

Nyheter

Hur säkrar vi Sveriges tillgång till kritiska metaller och mineral i en ny geopolitisk verklighet?

Publicerat

den

Svemin-seminarie i Almedalen

När världsläget förändras ställs Europas beroende av metaller och mineral på sin spets. Geopolitiska spänningar, handelskonflikter och ett mer oförutsägbart USA gör att vi inte längre kan ta gamla allianser för givna. Samtidigt kontrolleras en stor del av de kritiska råvarorna vi är beroende av av andra makter – inte minst Kina. Vad händer med Sveriges industriella förmåga i ett läge där importen stryps? Hur påverkas försvarsindustrin av Kinas exportrestriktioner? Är EU:s nya råvarupolitik tillräcklig för att minska sårbarheten – eller krävs ytterligare statliga insatser och beredskapslagring? Svemin anordnade den 25 juni ett seminarium som bestod av bestod av deltagare från myndigheter, politik och industri. Man diskuterar Sveriges och EU:s strategiska vägval i en ny global verklighet – och vad som krävs för att säkra tillgången till metaller när vi behöver dem som mest.

Fortsätt läsa

Nyheter

Lundin Mining ska bli en av de tio största kopparproducenterna i världen

Publicerat

den

Lundin Mining är bolaget i Lundin-sfären som satsar stort på Vicuña-projektet i Argentina. Det ska lyfta Lundin Mining till att bli en av de tio största kopparproducenterna i världen skriver Affärsvärlden och upprepar sin köprekommendation för aktien.

”Även om en framgång inte är på förhand given tror vi att Vicuña har goda chanser att bli bra. Vi förnyar vårt köpråd för Lundin Mining”

Enligt Lundin Minings ledning kommer man att klara att finansiera sin del av investeringarna i Vicuña genom det löpande kassaflödet som man förväntar sig ska bli omkring 5 miljarder dollar kommande fem år i kombination med lån.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära