Nyheter
Centralbankernas innehav hotar inte prisuppgången på guld
Massiva utförsäljningar av centralbankernas innehav av guld sägs vara det enda som skulle kunna sätta stopp på prisutvecklingen på guld. Att guld anses som en tämligen efterfrågad råvara under oroliga tider har vi alla blivit varse under de senare åren. Vi har under ett par års tid vant oss vid att guldet blir dyrare och dyrare, med andra ord än mer efterfrågat.
Fler och fler bedömare anser att guldpriset kommer att passera 2.000 USD per troy ounce inom snar framtid. Det finns emellertid flera debattörer som tror att eventuella utförsäljningar från de spanska och italienska centralbankerna kan få priset på guld att falla tillbaka kraftigt. Motiveringen är att ”det är mycket guld som kan komma att säljas”, något som vi anser vara ganska felaktigt.
Om de spanska och italienska ekonomierna faller kommer det att innebära att misstron mot så kallade FIAT-valutor uppbackade av löften kommer att öka enormt. I detta fall kommer allt fler investerare att söka sig till reella investeringar. På kort sikt kan priset komma att falla ned något, men sannolikheten för att en utförsäljning av betydande mängder guld sker direkt över marknaden är att betrakta som låg. I november 2009 sålde IMF ut 250 ton guld i syfte att pressa ned priset på guld, en post som köptes av Indien. Spanien har cirka 295 ton guld, Italien 2.400 ton. Marknaden har således redan visat att den klarar av att svälja större poster guld som är ute till försäljning.
Det är vidare högst troligt att länderna i Latinamerika, Kina, Indien och Ryssland, länder som allihop har köpt betydande mängder guld under 2011 har ett fortsatt intresse för att köpa ännu mer av denna ädelmetall. Vi är av den åsikten att det kommer att vara frågan om vem som köper guldet, inte hur mycket priset faller som är den relevanta frågan vid en eventuell utförsäljning av centralbankernas innehav av guld. Vi gör bedömningen att priset på guld inte kommer att pressas ned av utförsäljningarna, inte annat än möjligen kortsiktigt, och marknaden kommer att tolka stora utförsäljningar som en misstroendeförklaring mot pappersvalutorna och PIIGS-ländernas och övriga EU:s förmåga att lösa den pågående skuldkrisen, något som i sin tur kommer att leda till att efterfrågan på guld kommer att stiga ytterligare. Betänk att de 98,8 ton guld som Mexiko köpt under 2011 och de 41,8 ton guld som Ryssland köpt är affärer som skedde innan oroligheterna kulminerade.
Vi kan även konstatera att de olika centralbankerna har sålt synnerligen litet guld under det senaste året. Under det avtal som centralbankerna har, det som kallas för CBGA3, så har de totala försäljningarna av guld under det senaste året endast uppgått till 53,3 ton, varav 52,2 ton såldes av IMF. Det är synnerligen lågt jämfört med det tak om 400 ton som centralbankerna tillåts sälja ut enligt detta avtal och endast en tredjedel av det guld som såldes under året innan. Vi är av den åsikten att centralbankerna hellre behåller sitt guld och ökar sina innehav än att behålla den utländska valutan de har sina reserver.
Det råder speciella förutsättningar på elmarknaden just nu och allt styrs till största delen av vädret. Sol och bitvis god vindkraftsproduktion under maj, i kombination med svag hydrologi och begränsad kärnkraft har lett till stora svängningar i elpriset. Juni inleds liknande och idag tangerar elpriserna nivåer från krisåret 2022. Dock förväntas elpriserna gå ner då kärnkraften ökar.
Juni börjar med höga elpriser och orsakerna är brist på vindkraft, torra väderprognoser och mindre kärnkraft. Prisuppgången i maj var särskilt tydlig i norra Sverige, elområde 1 och 2, och ligger just nu nära en krona per kWh. I elområdena 3 och 4, södra Sverige, blev månadsmedelspotpriset för maj 35–40 procent högre jämfört med april men har rusat idag till nivåer på mellan 130–160 öre/kWh.
– Dagens höga priser visar tydligt på hur snabbt förändrade väderprognoser får genomslag på elpriset. Sommarens väder påverkar även priserna inför hösten och vintern. Ska det bli mer stabila elpriser behövs ett typiskt svenskt sommarväder, dvs. en blandning av regn, vind och sol, snarare än extremvärme och högtryck. Särskilt viktig är nederbörden i Norge och norra Sverige där vattenkraften dominerar, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
Den hydrologiska balansen, dvs. det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är väldigt ansträngt efter en snöfattig vinter. Det stora underskottet håller i sig och är starkt beroende av mer nederbörd i närtid. På grund av pågående revisioner, bland annat Ringhals 3 och Forsmark 2, är elproduktionen från svensk kärnkraft begränsad just nu. Oskarshamn 3 har planerad återstart den 10 juni och Ringhals 4, som för närvarande producerar med halv effekt, går upp till full effekt den 12 juni. Det innebär att den installerade effekten då kommer att stiga från 40 till 60 procent i Sverige.
Det geopolitiska läget är fortsatt ett orosmoment men ryktet om ett fredsförslag har lugnat marknaden något. Gas- och oljepriserna fortsätter att falla och de stigande temperaturerna på kontinenten och den stora andelen solkraft kan ha en stabiliserande effekt.
| Medelspotpris | Elområde 1, Norra Sverige | Elområde 2, Norra Mellansverige | Elområde 3, Södra Mellansverige | Elområde 4, Södra Sverige |
| Maj 2026 | 46,36 öre/kWh | 48,95 öre/kWh | 70,86 öre/kWh | 87,05 öre/kWh |
| Maj 2025 | 14,09 öre/kWh | 15,09 öre/kWh | 42,94 öre/kWh | 60,01 öre/kWh |
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.
Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.
Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.
Sommarväder skapar prisrally på elbörsen
Oil product price pain is set to rise as the Strait of Hormuz stays closed into summer
Solkraften pressar elpriserna dagtid
Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden