Nyheter
Centralbankernas guldinköp når rekordnivå
I en nyligen publicerad rapport från World Gold Council (WGC) kan vi konstatera att världens centralbanker köper guld som aldrig förr. Centralbankernas inköp av guld under 2012 uppgick till 534,6 ton, den högsta nivån sedan 1964.

Det var framförallt länder som Ryssland, Brasilien och Irak som dominerade köpsidan på guldmarknaden under 2012, och de totala nettoköpen av guld som världens centralbanker stod för under förra året uppgick till 12 procent av den totala efterfrågan. Samma siffra 2011 uppgick till 10 procent.
Det är framförallt de så kallade utvecklingsländerna som fortsätter att aktivt öka sina officiella guldinnehav, vilket delvis speglar omfattningen av tillväxten i reserver på dessa marknader under de senaste åren. Eftersom dessa länders reserver ökar med framförallt innehav i US-dollar och Euro så behöver dessa en möjlighet till diversifiering, något som guldet kan erbjuda.
Centralbankerna har varit nettoköpare av ädelmetaller sedan det andra kvartalet 2009, och de tre senaste årens köp på 1.100 ton guld motsvarar nästan samma volym som de 1.143 ton som centralbankerna sålde under de tre åren fram till dess att vi såg trendbrottet. Det är emellertid en ny typ av centralbanker som dominerar köpsidan, de i tillväxtregionerna. Det finns anledning att tro att denna trend kommer att fortsätta eftersom det finns en allmän tro på att den amerikanska dollarn, som är den valuta som guldet nomineras i, kommer att fortsätta falla i värde i takt med Federal Reserves kvantitativa lättnader.
Indien fortsätter att dominera
Trots spekulationer om att Kina skulle komma att gå om Indien som världens största konsument av guld under 2012 visar statistiken att Indien fortsätter att dominera guldmarknaden, främst på grund av ett stort uppsving i efterfrågan under det andra halvåret 2012.
Under 2012 uppgick den officiella konsumtionen av guld i Indien till 864,2 ton, att jämföra med 776,1 ton under 2011.
Indien såg en nedgång i konsumtionsmönstret under det första halvåret 2012, främst som en följd av importtullar och en svagare rupie. Köpintresset återkom emellertid under det andra halvåret 2012 med ett stöd av ett stigande guldpris, religiösa festivaler och köp i väntan på införandet av ytterligare tullar på den indiska marknaden. Brådskan för guldinköp under december 2012 kan såldes komma att föra med sig en nedgång i de indiska guldinköpen under det första kvartalet 2013.
Under januari 2013 höjde den indiska regeringen skatten på guldimport med femtio procent, från fyra till sex procent, i ett försök att minska efterfrågan på guld. Den ädla metallen beskylls ofta för att vara skulden till Indiens ökade bytesbalansunderskott eftersom allt fler indier väljer att köpa guld för att bevara värdet av sitt kapital.
I Kina har tecknen på en ekonomisk förbättring lett till en ökad efterfrågan på guld, men förväntningarna tyder på en stadig åtstramning av efterfrågan snarare än en stark tillväxt.
Indien och Kina är fortfarande de största konsumenterna av guldsmycken, vilket genererade 56 procent av den globala efterfrågan under 2012. Guldsmycken utgjorde 43 procent av den totala efterfrågan på ädelmetallen samma år.
Nyheter
Christian Kopfer om läget för oljan
Christian Kopfer, analytiker på Arctic Securities, kommenterar läget på oljemarknaden till följd av kriget i Gulfen. Ännu så länge prisar marknaden in att situationen ändå löser sig, för fortsätter det 2-3 månader så går priset till 150-200 USD per fat.
Nyheter
Marknaden måste börja betrakta de höga kopparpriserna som det nya normala
Johannes Grunselius, analytiker på SB1, lyfter fram koppar som den mest attraktiva råvaran i gruvsektorn just nu, och menar att det finns både starka strukturella och långsiktiga drivkrafter bakom efterfrågan. Historiskt har den globala efterfrågan på koppar vuxit med cirka 2–3 procent per år under de senaste 50 åren, men enligt honom står marknaden inför en ny fas där tillväxten kan accelerera till 3–4 procent årligen.
Denna uppväxling drivs framför allt av elektrifieringen av samhället. Koppar är en central komponent i allt från elnät och elfordon till den snabba utbyggnaden av datacenter kopplade till AI-investeringar. Det innebär att efterfrågan inte bara växer, utan gör det på ett mer strukturellt och långsiktigt sätt än tidigare.
Samtidigt pekar Grunselius på ett avgörande problem på utbudssidan. det finns inte tillräckligt med nya kopparprojekt för att möta den ökande efterfrågan. Den globala projektportföljen är otillräcklig, och det är enligt honom i praktiken “omöjligt” för industrin att öka produktionen i den takt som krävs. Slutsatsen blir att marknaden med stor sannolikhet går mot ett underskott, en global kopparbrist, inom några år.
Mot den bakgrunden blir stora nya fyndigheter extremt viktiga. Han lyfter särskilt fram Vicuna-projektet, där omkring 50 miljoner ton koppar har identifierats, motsvarande cirka två års global konsumtion. Det är den största kopparupptäckten på över 30 år och beskrivs som betydelsefull inte bara för enskilda bolag utan för hela industrin. Dessutom finns betydande inslag av guld och silver, vilket ytterligare stärker projektets ekonomiska värde.
Grunselius betonar också att kopparpriserna, trots viss nedgång från toppnivåer, fortfarande ligger på historiskt höga nivåer. Han menar att marknaden behöver börja betrakta dessa nivåer som ett “nytt normalt”, givet de starka fundamentala drivkrafterna i både efterfrågan och utbud.
Sammanfattningsvis är hans bild tydlig att kopparmarknaden står inför en period av strukturell tillväxt kombinerad med begränsat utbud, vilket skapar goda förutsättningar för fortsatt höga priser och gör koppar till en av de mest intressanta råvarorna för investerare.
I relation till koppar diskuterar Grunselius även utsikterna för Lundin Mining och Boliden.
Nyheter
Det fysiska spotpriset på brentolja har slagit nytt rekord
När man följer oljepriset så är det vanligtvis priset på terminen som är närmast förfall man tittar på. Den handlas på börsen, det finns en stor likviditet, har hög transparens och går till lösen inom varje månad. Det är dock bara 1-3 procent av terminerna som går till fysisk leverans, resten avvecklas finansiellt och positionen rullas vidare till nästa termin.
När marknaden börjar skaka kan det därför vara intressant att även titta på ”dated brent”, dvs spotpriset på brentolja med fysisk leverans, där leverans vanligtvis sker inom 10-25 dagar.
Terminspriset på brentolja är nu 109 USD per fat. Men dated brent-priset är 141 USD! Enligt grafen nedan är det det högsta priset någonsin. Medan andra uppgifter säger att rekordet fortfarande är juli 2008 då det var 147-148 USD. Oavsett vilket, den aktuella prisnivån är enormt hög och viljan att betala ett rejält högre pris än terminspriset tyder på att köpare upplever att det är fysisk brist på olja.

-
Nyheter2 veckor sedan40 minuter med Javier Blas om hur världen verkligen påverkas av energikrisen
-
Nyheter3 veckor sedanElpriserna fördubblas, stor osäkerhet inför sommaren
-
Nyheter4 veckor sedanMP Materials, USA:s svar på Kinas dominans över sällsynta jordartsmetaller
-
Nyheter2 veckor sedanDet fysiska spotpriset på brentolja har slagit nytt rekord
-
Nyheter4 veckor sedanStudsvik har idag ansökt om att få bygga 1200-1600 MW kärnkraft i Valdemarsvik
-
Nyheter2 veckor sedanMarknaden måste börja betrakta de höga kopparpriserna som det nya normala
-
Nyheter4 veckor sedanMatproduktion är beroende av gödsel, Gulfkriget skapar brist
-
Analys4 veckor sedanTACO (or Whatever It Was) Sends Oil Lower — Iran Keeps Choking Hormuz

