Följ oss

Nyheter

Centralbankernas guldinköp når rekordnivå

Publicerat

den

I en nyligen publicerad rapport från World Gold Council (WGC) kan vi konstatera att världens centralbanker köper guld som aldrig förr. Centralbankernas inköp av guld under 2012 uppgick till 534,6 ton, den högsta nivån sedan 1964.

Det var framförallt länder som Ryssland, Brasilien och Irak som dominerade köpsidan på guldmarknaden under 2012, och de totala nettoköpen av guld som världens centralbanker stod för under förra året uppgick till 12 procent av den totala efterfrågan. Samma siffra 2011 uppgick till 10 procent.

Det är framförallt de så kallade utvecklingsländerna som fortsätter att aktivt öka sina officiella guldinnehav, vilket delvis speglar omfattningen av tillväxten i reserver på dessa marknader under de senaste åren. Eftersom dessa länders reserver ökar med framförallt innehav i US-dollar och Euro så behöver dessa en möjlighet till diversifiering, något som guldet kan erbjuda.

Centralbankerna har varit nettoköpare av ädelmetaller sedan det andra kvartalet 2009, och de tre senaste årens köp på 1.100 ton guld motsvarar nästan samma volym som de 1.143 ton som centralbankerna sålde under de tre åren fram till dess att vi såg trendbrottet. Det är emellertid en ny typ av centralbanker som dominerar köpsidan, de i tillväxtregionerna. Det finns anledning att tro att denna trend kommer att fortsätta eftersom det finns en allmän tro på att den amerikanska dollarn, som är den valuta som guldet nomineras i, kommer att fortsätta falla i värde i takt med Federal Reserves kvantitativa lättnader.

Indien fortsätter att dominera

Trots spekulationer om att Kina skulle komma att gå om Indien som världens största konsument av guld under 2012 visar statistiken att Indien fortsätter att dominera guldmarknaden, främst på grund av ett stort uppsving i efterfrågan under det andra halvåret 2012.

Under 2012 uppgick den officiella konsumtionen av guld i Indien till 864,2 ton, att jämföra med 776,1 ton under 2011.

Indien såg en nedgång i konsumtionsmönstret under det första halvåret 2012, främst som en följd av importtullar och en svagare rupie. Köpintresset återkom emellertid under det andra halvåret 2012 med ett stöd av ett stigande guldpris, religiösa festivaler och köp i väntan på införandet av ytterligare tullar på den indiska marknaden. Brådskan för guldinköp under december 2012 kan såldes komma att föra med sig en nedgång i de indiska guldinköpen under det första kvartalet 2013.

Under januari 2013 höjde den indiska regeringen skatten på guldimport med femtio procent, från fyra till sex procent, i ett försök att minska efterfrågan på guld. Den ädla metallen beskylls ofta för att vara skulden till Indiens ökade bytesbalansunderskott eftersom allt fler indier väljer att köpa guld för att bevara värdet av sitt kapital.

I Kina har tecknen på en ekonomisk förbättring lett till en ökad efterfrågan på guld, men förväntningarna tyder på en stadig åtstramning av efterfrågan snarare än en stark tillväxt.

Indien och Kina är fortfarande de största konsumenterna av guldsmycken, vilket genererade 56 procent av den globala efterfrågan under 2012. Guldsmycken utgjorde 43 procent av den totala efterfrågan på ädelmetallen samma år.

Fortsätt läsa
Annons
1 kommentar

1 kommentar

  1. Silverbug

    3 november, 2013 vid 19:38

    Centralbanker verkar alltid tajma sina guldinköp helt fel. Det blir nästan en kontraindikator.

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Elpriset fortsätter att sjunka – halverade priser i april jämfört med 2023

Publicerat

den

elled

Trots en kall vinter med hög efterfrågan landade det genomsnittliga elpriset för första kvartalet i år på 66 öre per kWh, vilket är 30 öre lägre än motsvarande period 2023. Och trenden med låga priser fortsätter under april månad, enligt Bixias elprisanalytiker Johan Sigvardsson. 

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia
Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

När elprisprognosen för kvartal ett i år, den så kallade elterminen, sattes i slutet av december 2023 förutspåddes ett genomsnittligt pris på 93 öre per kWh. Men trots att delar av Sverige upplevt den kallaste vintern sedan 2013 blev utfallet ändå endast 66 öre per kWh.  

– Den svaga konjunkturen, med lägre bränslepriser som följd, är största anledningen till att vi ligger betydligt lägre prismässigt i år än under fjolåret, trots den höga efterfrågan i vintras. Men februari månad, med rekordvärme i Europa på upp till 20 grader och vindrekord i Sverige, bidrog också till att ytterligare trycka ner priset, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia. 

Halverade elpriser i april

De låga elpriserna ser ut att fortsätta under våren. Prognosen för april är ett genomsnittspris per kilowattimme på runt 40 öre, vilket är mindre än hälften än för ett år sedan då snittkostnaden per kilowattimme landade på 88 öre.   

För personer med timprisavtal kan en viss planering av elkonsumtionen löna sig under april månad. 

– April är en lite lurig månad där högre temperaturer och ljusare dagar påverkar elpriset positivt samtidigt som totalproduktionen av el minskar på grund av det årliga underhållet av kärnkraftsreaktorer.  Om vi får ytterligare en köldknäpp kan det få effekten att vissa timmar blir väldigt dyra. För dem som har timprisavtal och laddar sin elbil kan det därför vara värt att planera sin elanvändning, säger Johan Sigvardsson.

Större skillnader mellan norr och syd

Elpriset för april till juni väntas bli 35 öre/kWh för hela Sverige. Men medan skillnaderna i elpris i Sveriges fyra elområden har varit små under kvartal ett kan vi förvänta oss större variationer under andra kvartalet, när snön i norr smälter och den så kallade vårfloden drar i gång.   

– Vårfloden brukar dyka upp någon gång mellan vecka 17 och 20 och då måste vattenkraftsproducenterna i norr producera el. Det gör att elpriset tidvis kan bli nära noll i elområde 1 och 2 medan elområde 3 och 4, som exporterar el till andra elområden, kan komma att få helt andra priser, säger Johan Sigvardsson. 

Fortsätt läsa

Nyheter

USAs stigande konsumtion av naturgas

Publicerat

den

Spis som använder naturgas

USA har under mycket lång tid varit en stor konsument av naturgas. Redan på 1970-talet började man bygga importterminaler för LNG. En andra våg av importterminaler byggdes under andra halvan av 00-talet, men togs aldrig i bruk utan började efter ett tag att byggas om till exportterminaler. För då hade entreprenörer i USA lärt sig att kombinera hydraulisk spräckning och horisontell borrning, vilket ledde till en makalöst stor inhemsk produktion. Idag är USA inte bara världens största LNG-exportör, man har dessutom enormt låga inhemska gaspriser.

Nedan är en graf över USA:s konsumtion av naturgas. När man behövde börja importera så slutade konsumtionen att öka, för att sedan ta fart igen när man åter hade en riklig inhemsk tillgång.

Graf över USA:s konsumtion av naturgas sedan slutet av 1940-talet till idag.
Konsumtion av naturgas i USA. Grafik från Global LNG Hub.
Fortsätt läsa

Nyheter

Kakaomarknaden är extrem för tillfället

Publicerat

den

Kakaofrukt

Dåligt väder och skördesjukdomar i Västafrika har påverkat redan åldrande kakaoträd och decimerat skördarna. Elfenbenskusten, världens största kakaoproducent, räknar nu med att produktionen kommer att sjunka med cirka 25 procent den här säsongen. I grannlandet Ghana, som är den näst största kakaoodlaren, kommer produktionen att minska med 35 procent jämfört med förra säsongen. I båda länderna råder det brist på kakao i bearbetningsanläggningarna och vissa riskerar att stängas ned. Barry Callebaut, världens största chokladtillverkare, förväntar sig att det globala underskottet kommer att fortsätta medan tillverkarna Hershey och Cadbury har varnat för högre priser för konsumenterna, när chokladtillverkare söker efter kakao. Kostnaden för bönor har mer än fördubblats på mindre än tre månader. I mars steg terminspriserna på kakao till över 10 000 dollar per ton för första gången.

Steve Wateridge på Tropical Research Service säger att vi de kommande 12 månaderna kommer att se priserna på chokladkonfektyr öka betydligt mer i förhållande till andra snacks som är konfektyrens främsta konkurrenter, och det kommer att leda till ett förändrat konsumentbeteende. Han säger att han har arbetat med kakao i 40 år och att han aldrig sett något liknande.

Ändå har bönderna kämpat för att dra nytta av dessa rekordpriser, även efter att ha fått ett avtal om högre ersättning. Det beror på att västafrikanska odlare betalas fasta priser på grund av en sträng statlig reglering. Inte heller bönerna i Elfenbenskusten och Ghana kommer inte att gynnas eftersom de säljer större delen av sin skörd ett år innan skörden börjar. De skulle potentiellt kunna sälja till priser på spotmarknaden, men de har slut på lager mitt i den ökande efterfrågan.

Europeiska unionens nya regler förbjuder import av bönor som odlats på avskogad mark vilket också riskerar att begränsa produktionen ännu mer. Allt detta innebär att en härdsmälta på chokladmarknaden kan vara nära förestående. Om det inte sker långsiktiga strukturella förändringar.

Bloomberg rapporterar om kakaomarknaden
Fortsätt läsa

Populära