Följ oss

Nyheter

Att förutsäga det framtida guldpriset

Publicerat

den

Colin Fenton, chefsstrateg med ansvar för råvaror hos JP Morgan, deltog nyligen i CNBC:s “Squawk Box” där ämnet var “Guld, 2.500 USD per troy ounce”.

 

Programmet gav aktörerna på ädelmetallmarknaden bekräftelse på det som de själva tror, nämligen att guldpriset skall upp trots den senaste tidens nedgång på guldmarknaden.

Colin Fenton noterade emellertid ett mycket intressant samband mellan guldpriset och de ökade statliga utgifterna, och framförde en teori om att en minskning av budgetunderskottet skulle kunna komma att skicka ned guldpriset till 1.200 USD per troy ounce igen.

[quote]If we plot the price of gold against the entitlement spend in the U.S. Federal Budget, it is almost a 1:1 correspondence… /Colin Fenton, chefsstrateg med ansvar för råvaror hos JP Morgan[/quote]

Nedanstående graf visar hur guldpriset har utvecklats de senaste tio åren i förhållande till den amerikanska statens utgifter, och som synes så förefaller det som Fentons uttalande är felaktigt, det ser inte ut som det är ett perfekt samband mellan dessa två.

Diagram över guldpriset jämfört med den amerikanska statens utgifter

Vidare hävdade Colin Fenton att det framtida guldpriset är beroende av den amerikanska senatens skuldkommitté och deras beslut. Guldpriset kan komma att utvecklas hur som helst, det kan stiga kraftigt eller falla igen, detta är beroende av dem amerikanska skuldsituationen. Om skuldkommittén ger oss ett belopp om 1.5 biljoner USD så är detta okej, men inte bra. Vad som behövs för att se ett guldpris på 2.500 USD per troy ounce är ett skuldtak om 4 biljoner USD. Sänks däremot skuldtaket så kommer guldet att krossas och falla ned till 1.200 USD per troy ounce igen. Däremot, med dagens skuldtak om 1.5 biljoner USDs kommer vi att får se ett pris om 2.500 USD per troy ounce tidigare än vad som har prognostiserats.

Då sambandet mellan guldpriset och utgifter inte förefaller vara korrekt så kan detta uttalande ifrågasättas. Nedanstående graf jämför guldpriset med money measures, penningpolitiska åtgärder, en metod som ofta utnyttjas av bland annat nationalekonomer. Grafen börjar 1973.

Graf som jämför guldpriset med money measures, penningpolitiska åtgärder

Det verkar som om sedan 1973 kan guldprisets utveckling spåras till M2 och M3 penningpolitiska åtgärder. Med andra ord verkar det finnas ett nära samband mellan olika pengaaggregat och priset på denna ädla metall på marknaden.

Det finns emellertid en viss varning i denna slutsats då det först var 1971 som guldpriset tilläts flyta fritt på marknaden. Det var då som president Nixon avslutade kopplingen mellan guldet och dollarn vilket fick till effekt att amerikanska statspapper löstes in.

Vi vet att under perioden 1913 till 1971 så ökade den amerikanska penningmängden eftersom andra länder valde att omvandla sitt guld till amerikanska dollar då de när somhelst kunde växla tillbaka detta till en fast kurs. Vi vet också att under denna period så var guldet undervärderat i förhållande till den amerikanska dollarn. Diagrammet ovan visar således hur guldet ”fångar upp” den ökade mängden pengar i de finansiella systemen. Observera, det finns diskussioner om vilket av de olika penningmängdsmåtten som faktiskt representerar den mängd användbar valuta som finns i systemet varför såväl M1, M2 och M3 har plottats i diagrammet.

I nedanstående diagram visas inflationstakten under perioden 1913 till och med 2011, baserat på data från Minneapolis Federal Reserve.

Inflationstakten under perioden 1913 till och med 2011 jämfört med guld

Som synes i tabellen ovan, så har guldpriset, när det väl tilläts flyta fritt på marknaden, dragits till det inflationsjusterade värdet. Detta kan således vara en förklaring till den stora ökningen av guldpriset i den tidigare tabellen där guldpriset jämförs med olika monetära aggregat och att priset steg för att kompensera att guldet var undervärderat som en följd av USA:s prissättning.

Värt att notera är att medan guldet har utvecklats på en inflationsjusterad grund, så har vi ännu inga indikationer om det framtida guldpriset. Vi vet emellertid att guldpriset nyligen handlades till över 1.900 USD per troy ounce. Låt oss titta på vad det var som fick det att stiga så pass kraftigt.

Investerare tenderar att prissätta ädelmetaller i dag, i synnerhet guld, baserat på deras framtida förväntningar om framtida prisnivåer och aktuella ekonomiska trender. Det går således att säga att ett guldpris om 1.900 USD per troy ounce var en förväntan om en framtida prisnivå. Det går vidare att hävda att fallet i guldpriset var en effekt av att det inflationsjusterade priset inte stödde en nivå om 1.900 USD – ännu.

Inflation speglar antalet valutaenheter, till exempel i form av sedlar eller som på annat sätt gjorts tillgängliga för allmänheten som en effekt av den ökningen av den ekonomiska tillväxten i samhället. Om ekonomierna växer med 2 procent, och det valutamängden ökar med 4 procent är det rimligt att anta att vi kan se en ökning av inflationen med 2 procent när alla dessa nya pengar kommer ut på marknaden.

Under de senaste åren har emellertid inte alla nya monetära enheter, det vi i dagligt tal kallar för pengar, kommit i systemet. En stor del av dessa har stannat hos bankerna, i deras balansräkningar, hos företag och hos stater. I mars 2011 rapporterade Kina att landet hade valutareserver på 3,04 biljoner USD, och Japan har mer än en biljon USD i sin valutareserv medan en rad andra centralbanker har ytterligare biljoner i sina reserver.

Detta är emellertid endast en del eftersom de senaste räddningsaktionerna från den amerikanska staten har fyllt på kontona och valven hos de amerikanska företagen och bankerna. Tanken var att dessa företag som varit högt belånade skulle fortsätta sin expansion med samma hävstång, vilket skulle fått till effekt att den amerikanska ekonomin fick en betydande injektion vilket skulle satt fart på tillväxten. I stället valde de att i en betydande omfattning att öka på sina kassor och minska sina skulder, vilket de flesta inser är ett korrekt förfaringssätt att hantera extra kapital under sämre tider, i alla fall ur det enskilda företagets synvinkel.

Så sent som i september kunde Wall Street Journal rapportera att de amerikanska företagens kassor uppgick till två biljoner USD, en ökning med 88 miljarder (ÅTTIOÅTTA MILJARDER) sedan 2010. Wall Street Journal skriver att tidningen ser att ackumulationen av kontanter och likvida medel fortsätter i takt med att världsekonomierna stagnerar. Wall Street Journal rapporterar vidare att företagen sprider sina valutarisker och placerar en betydande del av sina kassor utomlands.

Diagrammet nedan visar hur många andra länder väljer att låta sedelpressarna gå i en ännu högre omfattning än den amerikanska centralbanken.

Sedelpressen hos olika länder jämfört med den amerikanska centralbanken.

Vad som nu händer, eller i alla fall skulle kunna komma att hända om alla dessa dollar kom ut på marknaden samtidigt är att priset på guld kommer att explodera. Kommer dessutom alla andra så kallade FIAT-valutor ut på marknaden samtidigt – och det kommer de att göra om dollarn gör det – så kan vi räkna med att vi ser en betydande ökning av efterfrågan på guld.

Här har vi således förklaringen till att marknaden förväntar sig prisökningar på guld och inte en framtida nedgång i priset. Även om den amerikanska regeringen sparar 4 biljoner så är detta knappast mer än växelpengar i förhållande till den valuta som är i omlopp just nu.

Eftersom guldpriset är korrelerat med penningmängden och inte av statliga utgifter så kommer en blygsam minskning av den amerikanska statsskulden knappast att få några negativa effekter på guldpriset. Istället är det snarast så att investerarna kommer att köpa betydligt mer guld och på ett än mer aggressivt sätt än tidigare om guldpriset faller till 1.200 USD per troy ounce.

Fortsätt läsa
Annons
5 Kommentarer

5 Comments

  1. Magnus

    30 oktober, 2011 vid 19:13

    Det är precis den här typen av artiklar jag vill läsa. Artiklar som både för fram vad olika personer säger och samtidigt undersöker eller reflekterar över om det stämmer.

  2. Tore

    20 november, 2011 vid 03:06

    Har återkommit några gånger till artikeln, för att begrunda och kanske öka min förståelse något.

    • Vedde

      20 juli, 2012 vid 16:59

      Samma sak för mig, har läst den flera gånger, ofta efter att ha läst något argument kring guld på annat håll.

  3. Silverbug

    11 december, 2011 vid 16:15

    Tore, har gjort samma sak. Skulle gärna se något liknande om silver.

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Vattenfall förbereder ny kärnkraft vid Ringhals

Publicerat

den

Ringhals kärnkraftverk

Vattenfall tar nu nästa steg i förberedelser för ny kärnkraft i anslutning till Ringhals kärnkraftverk. Ny kärnkraft vid Ringhals förutsätter tillgång till mer mark på Väröhalvön och Vattenfall inleder därför arbetet med fastighetsköp i området.

─ Vi tar just nu konkreta steg i arbetet med att planera byggande av ny kärnkraft vid Ringhals. Vi inleder bland annat en process för att köpa fastigheter på Väröhalvön för att möjliggöra förberedande arbeten och byggnation av ny kärnkraft. Ett slutgiltigt investeringsbeslut fattas dock först när vi har fått alla nödvändiga tillstånd, säger Desirée Comstedt, projektansvarig för kärnkraft inom Vattenfall.

Redan i våras startade inom ramen för den pågående förstudien om små modulära reaktorer vid Ringhals arbetet för en miljökonsekvensbeskrivning, vilket bland annat innebär fältstudier och markundersökningar i området runt Ringhals. Under sommaren inledde Vattenfall också en upphandlingsprocess för att välja leverantör och reaktortyp.

─ Förstudien beräknas vara klar i slutet av 2023 och är en del i Vattenfalls beslutsunderlag för tillståndsansökan hos Strålsäkerhetsmyndigheten och Mark- och miljödomstolen för att bygga nya kärnkraftreaktorer. Målsättningen är att ha en första reaktor i drift under tidigt 2030-tal, säger Desirée Comstedt.

Som en del i planeringen av ny kärnkraft genomför delar av Vattenfalls ledning under hösten resor till länder som är i färd med att bygga ny kärnkraft för att ta del av deras erfarenheter.

─ Vi vill få del av internationella erfarenheter om vilka förutsättningar som krävs för ett lyckat kärnkraftsprogram, oavsett om det gäller SMR eller storskaliga reaktorer. Vi vill bygga ny kärnkraft i Sverige om förutsättningarna finns och genom att träffa många olika aktörer som är involverade i kärnkraftsprogram, till exempel energiföretag, myndigheter och teknikleverantörer, vill vi förstå hur det är möjligt att hantera risker, säger Desirée Comstedt.

Vattenfall äger redan mark på Väröhalvön, de nu berörda fastighetsägarna och hyresgästerna har kontaktats.

Fortsätt läsa

Nyheter

Extremt låga elpriser denna och nästa vecka

Publicerat

den

En nederbörd på 200 procent mer än normalt en bit in i nästa vecka och stark vind i Norden och Europa pressar elpriset till extremt låga nivåer. Snittpriset under innevarande och nästa vecka väntas ligga under 5 öre per kWh, vilket är det lägsta elpriset sedan 2020 under en hel vecka.  Samtidigt väntas många timmar med minuspriser.  

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia
Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

Djupa lågtryck ger en mycket mild och ostadig avslutning på september. Luftströmmar från sydväst innebär stora nederbördsmängder, främst i sydvästra Norge, och med redan goda vattennivåer tvingas producenterna där att köra på ordentligt.  Den kraftiga nederbörden stärker den hydrologiska balansen från 6 TWh till runt 20 TWh. Sommarens och höstens rikliga regnperioder har kraftigt förändrat förutsättningarna på elmarknaden efter två år med underskott i vattenmagasinen

Samtidigt blir det varmare än normalt, vilket dämpar förbrukningen och riklig vind bidrar till en nästan fördubblad vindproduktion jämfört med tidigare veckor.  Allt detta pressar elpriserna denna och nästa vecka till extremt låga nivåer.  Föregående vecka landade elpriset i snitt på 24 öre per kWh. Innevarande vecka har inletts mycket lågt med ensiffriga priser i de flesta elområden överallt. Nästa veckas medelpris väntas landa på knappt 5 öre per kWh. En konsekvens av de låga priserna är att vissa kärnkraftverk tillfälligt skruvar ned produktionen då dessa priser är lägre än den rörliga produktionskostnaden.

– Riklig vind i Tyskland och Norden, gott om vatten i södra Norge och en fortsatt låg förbrukning får elpriserna att falla dramatiskt. Elpriserna pressas till nivåer som vi inte sett 1sedan slutet av 2020, som var ett riktigt våtår. Det kommer bli en hel del timmar med negativa priser de närmaste veckorna, säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia. 

Den rikliga vinden i Tyskland skapar minuspriser som tillsammans med solkraften vänder på elflödet under några timmar på eftermiddagarna. Det innebär att SE4 importerar el från Tyskland, vilket även spiller över på SE3.

Fortsätt läsa

Nyheter

Cinis Fertilizer expanderar till USA med miljardinvestering

Publicerat

den

Den svenska producenten av miljövänligt mineralgödsel, Cinis Fertilizer, har idag tecknat avtal med Ascend Elements, en ledande amerikansk tillverkare av batterimaterial. Avtalet gäller leverans av natriumsulfat, en insatsvara för Cinis Fertilizers produktion av miljövänligt mineralgödsel. Detta avtal och ett samarbete med K+S Minerals and Agriculture (”K+S”), en global aktör och Europas största producent av salter, skapar förutsättningar för Cinis Fertilizer att etablera en produktions­anläggning i den amerikanska delstaten Kentucky. Anläggningen blir den tredje efter bolagets två första i Sverige. Etableringen i USA ligger inom ramen för Cinis Fertilizers tillväxtplan om att nå en produktion om 1,5 miljoner ton kaliumsulfat i sex anläggningar vid utgången av år 2030. Investeringarna i Cinis Fertilizers amerikanska anläggning bedöms uppgå till en miljard kronor och ska finansieras via kassaflöde, lån och eventuellt även investeringsstöd.

Produktionskapacitet på 300 000 ton kaliumsulfat i Nordamerika

Cinis Fertilizer har idag tecknat ett tioårigt avtal med Ascend Elements, en oberoende tillverkare av avancerade batterimaterial med verksamhet på flera platser i USA, som för närvarande bygger sin största anläggning i Hopkinsville, Kentucky. Avtalet innebär leverans om upp till 240 000 ton natriumsulfat årligen med början 2026. Cinis Fertilizer har vidare ingått avsiktsförklaring om försäljning av den färdiga produkten, kaliumsulfat, till K+S samt om inköp av kaliumklorid från K+S produktionsanläggningar i Saskatchewan i Kanada till Cinis Fertilizers anläggning i Hopkinsvillle. Cinis Fertilizers anläggning ska stå klar 2026 med en produktionskapacitet om upp till 300 000 ton kaliumsulfat för den nordamerikanska marknaden.

Cinis Fertilizers affärsidé är att producera miljövänligt mineralgödsel genom att använda hälften så mycket energi som dagens produktionsmetoder, vilket resulterar i ett fossilfritt gödselmedel med koldioxidavtryck nära noll. Ett unikt bidrag till ett mer hållbart jordbruk.

”Vi har det senaste året mött stort internationellt intresse för vårt miljövänliga mineral­gödsel där cirkularitet och fossilfri produktion står i centrum. För tillverkare av batterier är det viktigt att hela deras produktionskedja uppfyller höga krav på resurs­effektivitet och miljövänlighet. Avtalet om med Ascend Elements och avsikts­förklaringen med K+S som om bland annat köp av all produktion från anläggningen ger oss trygghet i att etablera Cinis Fertilizer på den amerikanska marknaden”, säger Jakob Liedberg, grundare och VD Cinis Fertilizer. ”Den snabba utvecklingen av amerikanska industriprojekt som just nu sker till följd av Inflation Reduction Act bidrar också till vårt beslut att nu genomföra Cinis Fertilizers expansion i Nordamerika. Detta stärks av det stora intresse som en rad prominenta investerare visade Ascend Elements i en nyligen genomförd finansierings­runda.”

Cinis Fertilizer har även ingått en avsiktsförklaring med K+S om inköp av ca 250 000 ton kaliumklorid.

Försäljning av kaliumsulfat till K+S

Utöver avsiktsförklaringen om inköp av kaliumklorid har Cinis Fertilizer tecknat en avsiktsförklaring med K+S avseende försäljning av hela produktions­volymen av miljövänligt mineralgödsel från anläggningen i Hopkinsvillle.

”Det är väldigt spännande att få vara med och bidra till Cinis Fertilizers utveckling till en global aktör. För K+S del är Cinis Fertilizers etablering i USA en lyckträff i och med att vi får regional avsättning för vår kaliumklorid från Kanada samt tillgång till en premiumprodukt i form av miljövänligt kaliumsulfat för marknaden i Nordamerika”, säger Mathias Hübner, marknadsutvecklare på K+S.

Cinis Fertilizers planerade anläggning i Hopkinsville

Anläggningen kommer att byggas i anslutning till Ascend Elements verksamhet i Hopkinsvillle, vilket medför kostnadseffektiva logistiklösningar. Cinis Fertilizer har ingått avtal med Hopkinsvillle stad om köp av mark för anläggningen samt inlett diskussioner med en regional kraftleverantör om leverans av fossilfri el.

Investeringarna i Cinis Fertilizers anläggning i Hopkinsville bedöms uppgå till en miljard kronor och finansiering planeras ske genom eget kassaflöde och lån. Bolaget undersöker även kompletterande finansieringslösningar, vilka inkluderar statligt och delstatligt investeringsstöd.

”Det är fantastiskt att Cinis Fertilizer redan nu kan ta ett första steg ut i världen och fortsätta vår planerade expansion. Vi är väldigt nöjda med att få Ascend Elements som långsiktig partner och vi ser fram emot att inleda och utveckla vårt samarbete. Ascend Elements är en ledande tillverkare av batterimaterial, specifikt så kallade prekursorer (”pCAM”) till den nordamerikanska marknaden för litium-jon-batterier, som främst används i elfordon”, säger Jakob Liedberg. ”Nyligen tecknade vi ett långsiktigt avtal med K+S avseende inköp och leverans av kaliumklorid till våra två första anläggningar i Sverige. Samarbetet med K+S också i Nordamerika har goda möjligheter att utveckla sig till ett globalt partnerskap.”

Cinis Fertilizers första produktionsanläggning startar i början av 2024 i Örnsköldsvik

Cinis Fertilizer bygger för närvarande sin första produktionsanläggning utanför Örnsköldsvik, med planerad start i början av 2024. Projektering för bolagets andra anläggning, i Skellefteå, pågår och produktion är planerad att starta i mitten av 2025. Cinis Fertilizers tillväxtplan omfattar 1,5 miljoner ton av miljövänligt mineralgödsel i sex anläggningar i slutet av 2030, där tre anläggningar nu är platsangivna.

Fortsätt läsa

Populära