Följ oss

Nyheter

Att förutsäga det framtida guldpriset

Publicerat

den

Colin Fenton, chefsstrateg med ansvar för råvaror hos JP Morgan, deltog nyligen i CNBC:s “Squawk Box” där ämnet var “Guld, 2.500 USD per troy ounce”.

 

Programmet gav aktörerna på ädelmetallmarknaden bekräftelse på det som de själva tror, nämligen att guldpriset skall upp trots den senaste tidens nedgång på guldmarknaden.

Colin Fenton noterade emellertid ett mycket intressant samband mellan guldpriset och de ökade statliga utgifterna, och framförde en teori om att en minskning av budgetunderskottet skulle kunna komma att skicka ned guldpriset till 1.200 USD per troy ounce igen.

[quote]If we plot the price of gold against the entitlement spend in the U.S. Federal Budget, it is almost a 1:1 correspondence… /Colin Fenton, chefsstrateg med ansvar för råvaror hos JP Morgan[/quote]

Nedanstående graf visar hur guldpriset har utvecklats de senaste tio åren i förhållande till den amerikanska statens utgifter, och som synes så förefaller det som Fentons uttalande är felaktigt, det ser inte ut som det är ett perfekt samband mellan dessa två.

Diagram över guldpriset jämfört med den amerikanska statens utgifter

Vidare hävdade Colin Fenton att det framtida guldpriset är beroende av den amerikanska senatens skuldkommitté och deras beslut. Guldpriset kan komma att utvecklas hur som helst, det kan stiga kraftigt eller falla igen, detta är beroende av dem amerikanska skuldsituationen. Om skuldkommittén ger oss ett belopp om 1.5 biljoner USD så är detta okej, men inte bra. Vad som behövs för att se ett guldpris på 2.500 USD per troy ounce är ett skuldtak om 4 biljoner USD. Sänks däremot skuldtaket så kommer guldet att krossas och falla ned till 1.200 USD per troy ounce igen. Däremot, med dagens skuldtak om 1.5 biljoner USDs kommer vi att får se ett pris om 2.500 USD per troy ounce tidigare än vad som har prognostiserats.

Då sambandet mellan guldpriset och utgifter inte förefaller vara korrekt så kan detta uttalande ifrågasättas. Nedanstående graf jämför guldpriset med money measures, penningpolitiska åtgärder, en metod som ofta utnyttjas av bland annat nationalekonomer. Grafen börjar 1973.

Graf som jämför guldpriset med money measures, penningpolitiska åtgärder

Det verkar som om sedan 1973 kan guldprisets utveckling spåras till M2 och M3 penningpolitiska åtgärder. Med andra ord verkar det finnas ett nära samband mellan olika pengaaggregat och priset på denna ädla metall på marknaden.

Det finns emellertid en viss varning i denna slutsats då det först var 1971 som guldpriset tilläts flyta fritt på marknaden. Det var då som president Nixon avslutade kopplingen mellan guldet och dollarn vilket fick till effekt att amerikanska statspapper löstes in.

Vi vet att under perioden 1913 till 1971 så ökade den amerikanska penningmängden eftersom andra länder valde att omvandla sitt guld till amerikanska dollar då de när somhelst kunde växla tillbaka detta till en fast kurs. Vi vet också att under denna period så var guldet undervärderat i förhållande till den amerikanska dollarn. Diagrammet ovan visar således hur guldet ”fångar upp” den ökade mängden pengar i de finansiella systemen. Observera, det finns diskussioner om vilket av de olika penningmängdsmåtten som faktiskt representerar den mängd användbar valuta som finns i systemet varför såväl M1, M2 och M3 har plottats i diagrammet.

I nedanstående diagram visas inflationstakten under perioden 1913 till och med 2011, baserat på data från Minneapolis Federal Reserve.

Inflationstakten under perioden 1913 till och med 2011 jämfört med guld

Som synes i tabellen ovan, så har guldpriset, när det väl tilläts flyta fritt på marknaden, dragits till det inflationsjusterade värdet. Detta kan således vara en förklaring till den stora ökningen av guldpriset i den tidigare tabellen där guldpriset jämförs med olika monetära aggregat och att priset steg för att kompensera att guldet var undervärderat som en följd av USA:s prissättning.

Värt att notera är att medan guldet har utvecklats på en inflationsjusterad grund, så har vi ännu inga indikationer om det framtida guldpriset. Vi vet emellertid att guldpriset nyligen handlades till över 1.900 USD per troy ounce. Låt oss titta på vad det var som fick det att stiga så pass kraftigt.

Investerare tenderar att prissätta ädelmetaller i dag, i synnerhet guld, baserat på deras framtida förväntningar om framtida prisnivåer och aktuella ekonomiska trender. Det går således att säga att ett guldpris om 1.900 USD per troy ounce var en förväntan om en framtida prisnivå. Det går vidare att hävda att fallet i guldpriset var en effekt av att det inflationsjusterade priset inte stödde en nivå om 1.900 USD – ännu.

Inflation speglar antalet valutaenheter, till exempel i form av sedlar eller som på annat sätt gjorts tillgängliga för allmänheten som en effekt av den ökningen av den ekonomiska tillväxten i samhället. Om ekonomierna växer med 2 procent, och det valutamängden ökar med 4 procent är det rimligt att anta att vi kan se en ökning av inflationen med 2 procent när alla dessa nya pengar kommer ut på marknaden.

Under de senaste åren har emellertid inte alla nya monetära enheter, det vi i dagligt tal kallar för pengar, kommit i systemet. En stor del av dessa har stannat hos bankerna, i deras balansräkningar, hos företag och hos stater. I mars 2011 rapporterade Kina att landet hade valutareserver på 3,04 biljoner USD, och Japan har mer än en biljon USD i sin valutareserv medan en rad andra centralbanker har ytterligare biljoner i sina reserver.

Detta är emellertid endast en del eftersom de senaste räddningsaktionerna från den amerikanska staten har fyllt på kontona och valven hos de amerikanska företagen och bankerna. Tanken var att dessa företag som varit högt belånade skulle fortsätta sin expansion med samma hävstång, vilket skulle fått till effekt att den amerikanska ekonomin fick en betydande injektion vilket skulle satt fart på tillväxten. I stället valde de att i en betydande omfattning att öka på sina kassor och minska sina skulder, vilket de flesta inser är ett korrekt förfaringssätt att hantera extra kapital under sämre tider, i alla fall ur det enskilda företagets synvinkel.

Så sent som i september kunde Wall Street Journal rapportera att de amerikanska företagens kassor uppgick till två biljoner USD, en ökning med 88 miljarder (ÅTTIOÅTTA MILJARDER) sedan 2010. Wall Street Journal skriver att tidningen ser att ackumulationen av kontanter och likvida medel fortsätter i takt med att världsekonomierna stagnerar. Wall Street Journal rapporterar vidare att företagen sprider sina valutarisker och placerar en betydande del av sina kassor utomlands.

Diagrammet nedan visar hur många andra länder väljer att låta sedelpressarna gå i en ännu högre omfattning än den amerikanska centralbanken.

Sedelpressen hos olika länder jämfört med den amerikanska centralbanken.

Vad som nu händer, eller i alla fall skulle kunna komma att hända om alla dessa dollar kom ut på marknaden samtidigt är att priset på guld kommer att explodera. Kommer dessutom alla andra så kallade FIAT-valutor ut på marknaden samtidigt – och det kommer de att göra om dollarn gör det – så kan vi räkna med att vi ser en betydande ökning av efterfrågan på guld.

Här har vi således förklaringen till att marknaden förväntar sig prisökningar på guld och inte en framtida nedgång i priset. Även om den amerikanska regeringen sparar 4 biljoner så är detta knappast mer än växelpengar i förhållande till den valuta som är i omlopp just nu.

Eftersom guldpriset är korrelerat med penningmängden och inte av statliga utgifter så kommer en blygsam minskning av den amerikanska statsskulden knappast att få några negativa effekter på guldpriset. Istället är det snarast så att investerarna kommer att köpa betydligt mer guld och på ett än mer aggressivt sätt än tidigare om guldpriset faller till 1.200 USD per troy ounce.

Fortsätt läsa
Annons
5 Kommentarer

1 kommentar

  1. Magnus

    30 oktober, 2011 vid 19:13

    Det är precis den här typen av artiklar jag vill läsa. Artiklar som både för fram vad olika personer säger och samtidigt undersöker eller reflekterar över om det stämmer.

  2. Tore

    20 november, 2011 vid 03:06

    Har återkommit några gånger till artikeln, för att begrunda och kanske öka min förståelse något.

    • Vedde

      20 juli, 2012 vid 16:59

      Samma sak för mig, har läst den flera gånger, ofta efter att ha läst något argument kring guld på annat håll.

  3. Silverbug

    11 december, 2011 vid 16:15

    Tore, har gjort samma sak. Skulle gärna se något liknande om silver.

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Fortum och Vargön Alloys tecknar femårigt avtal om kärnkraftsel

Publicerat

den

Vargön Alloys producerar

En framgångsrik omställning kräver stora mängder pålitlig och prisvärd fossilfri el skriver Fortum. Företaget har nu skrivit ett femårigt avtal om att leverera kärnkraftsel till Vargön Alloys.

”Vår uppgift är att se till att elen finns tillgänglig precis när våra kunder behöver den. Långsiktiga partnerskap spelar här en viktig roll.”

Avtalet omfattar elleveranser på 0,4 TWh per år och inkluderar ursprungsgarantier för kärnkraft i SE3 för hela volymen. Leveranserna börjar i december 2024. Vargön Alloys AB, beläget vid Göta Älv i Vänersborg, är en av Europas största tillverkare av ferrokrom, den legering som ger stålet dess hårdhet och motståndskraft mot korrosion.

– Jag är mycket förväntansfull inför de möjligheter som avtalet med Fortum ger oss som företag. Vårt partnerskap representerar en gemensam vilja att ta ett hållbarhetsansvar och vi ser att detta kommer ha en positiv påverkan för vår verksamhet, det säger Anders Lehman, vd Vargön Alloys.

Avtalet bidrar till Fortums strategiska mål om att ha minst 20 procent av sin produktion, under en rullande tioårsperiod, prissäkrad.

Fortsätt läsa

Nyheter

Kärnkraftreaktorutvecklaren Blykalla har gjort en kapitalanskaffning på 80 Mkr

Publicerat

den

Närbild på en del av Blykallas kärnkraftsreaktor

Blykalla har genomfört en kapitalanskaffning om 80 miljoner kronor. Rundan leddes av Norrsken Launcher tillsammans med Nucleation Capital, med deltagande från Earth Venture Capital, Farvatn och flera privata investerare.

Det tillförda kapitalet kommer att vara avgörande för Blykallas industrialisering av sin avancerade kärnreaktor, SEALER (Swedish Advanced Lead-cooled Reactor). SEALER är konstruerad för kommersiell kraftproduktion i ett mycket kompakt format, med unika säkerhetsfunktioner som möjliggörs av ett antal egenutvecklade innovationer.

En av dessa viktiga innovationer är Blykallas korrosionstoleranta stållegeringar, som möjliggör effektiv kylning av reaktorer med flytande bly. Med detta tekniska genombrott säger Blykalla att de kan uppnå effektiv serieproduktion, vilket leder till snabbare driftsättning och lägre kostnader än konventionell kärnkraft. SEALER gör det också möjligt att använda kärnkraft för att minska koldioxidutsläppen i industriella tillämpningar genom produktion av vätgas, biokol och biobränsle, utöver lokal elproduktion. Slutligen bidrar denna teknik till att förverkliga en cirkulär avfallsmodell. Jämfört med konventionell kärnkraft kan SEALERs bränslecykel utvinna upp till 140 gånger mer energi ur uranmalm, vilket endast ger en bråkdel av avfallet, som behöver lagras under endast 1 % av deponeringstiden.

Rod Adams, Managing partner på Nucleation Capital, säger: ”Vi är mycket glada över att kunna investera i Blykalla, en grupp med unik och mycket konkurrenskraftig korrosionsskyddsteknik för användning i deras relativt mogna blykylda reaktorkonstruktion. Denna teknik kommer att göra det möjligt för dessa reaktorer att överträffa sig själva som en avancerad kärnkraftsdesign, som kan ge tillförlitlig och koldioxidfri kraft till energiköpare runt om i världen.”

Norrsken, som ledde bolagets såddrunda tillsammans med Uniper 2022, säger: ”Blykalla bygger ett team i världsklass för att ta företagets unika IP mot snabb industrialisering. Denna teknik kommer att vara avgörande för den europeiska övergången till grön, säker baskraft som så desperat behövs för att minska koldioxidutsläppen i industrin, säkra nätets tillförlitlighet och leverera på de enorma behoven av att driva AI”, enligt Erik Engellau-Nilsson, partner på Norrsken Launcher.

Tien Nguyen, grundande partner på Earth Venture Capital, kommenterar: ”Vår investering i Blykalla understryker vår fasta tro på deep-tech vid en tidpunkt då Sydostasiens behov av ren, hållbar energi är obestridligt. Med Indonesien, Singapore, Filippinerna och Thailand i spetsen beräknas efterfrågan på SMR-driven energi överstiga 10 GW år 2035. Detta återspeglar ett akut behov av energilösningar som kan driva på den ekonomiska tillväxten och samtidigt säkerställa ett hållbart klimat. Blykallas innovativa tillvägagångssätt är perfekt anpassat för att hantera denna utmaning och erbjuder en skalbar, effektiv energilösning.”

Blykalla är för närvarande i förberedande arbete för att licensiera tekniken i Sverige, en regulatorisk miljö som snabbt anpassas till utvecklingen av ny kärnkraft. Ett viktigt steg för att industrialisera och kvalificera tekniken är att bygga den elektriska testreaktorn i Oskarshamn, som utvecklas tillsammans med OKG (Unipers svenska dotterbolag) och KTH (Kungliga Tekniska Högskolan). Parallellt för företaget diskussioner med industriella partners för att stödja byggandet av kärnreaktorer för off-grid värme- och elproduktion. Blykalla har hittills mött marknadsintresse från aktörer inom gruv-, stål- och andra energiintensiva industrier.

Jacob Stedman, Blykallas VD, kommenterar: ”Det är fantastiskt att vara en del av denna kärnkraftsrenässans, och att se hur stort intresset för kärnkraft är från företag i takt med att de regulatoriska förutsättningarna faller på plats. SEALERs funktioner, kostnad och effekt gör den perfekt lämpad för industriella användare som vill minska koldioxidutsläppen och bli enda avnämare, eller till och med ägare, av SMR. Det speglar det starka och brådskande behovet från industrin att säkra tillgången till ren och konkurrenskraftig energi. Detta kommer trots allt att vara avgörande för branschens gröna omställning och fortsatta tillväxt.”

Blykalla på 1 minut
Fortsätt läsa

Nyheter

Mexikos sockerproduktion den lägsta på ett decennium

Publicerat

den

Sockerbitar i närbild

Mexiko beräknas att producera 4,7 miljoner ton socker i år, den lägsta sockerproduktionen under det senaste decenniet. Sockerproduktionen fortsätter att ligga under de senaste två säsongerna på grund av minskande industriella skördar på grund av långvarig torka.

Både den veckovisa sockerproduktionen och sockerrörskrossen ligger betydligt under de senaste två säsongerna.

Vi har sett en ökning av sockerrörsarealen den här säsongen jämfört med förra året. Hittills ligger ton sockerrör per ha över de senaste två säsongerna.

Mexiko fortsätter att se låga mängder nederbörd. Eftersom Mexiko inte har ordentliga bevattningssystem, beror landets sockerrörsproduktion strikt på nederbörd. Än så länge fortsätter den ackumulerade nederbörden att ligga under de senaste två åren samtidigt som den också ligger under tioårsgenomsnittet.

Med en inhemsk produktion på 4,7 miljoner ton kommer Mexiko att behöva importera socker för att fortsätta exportera socker till USA.

Hur mycket socker kommer Mexiko att importera?

Även med lägre sockerproduktion kommer Mexiko att leta efter socker från sina grannar för att kunna uppfylla så mycket av sin amerikanska kvot som möjligt. För att möta amerikanska exportvolymer bedömer analytikerna att Mexiko kommer att importera cirka 500 000 ton. Hittills har Mexiko importerat cirka 168 000 ton vilket gör att landet över 300 000 ton kvar att importera. Importen kommer sannolikt att komma från Centralamerika och Brasilien.

Eftersom USA inte producerar tillräckligt med socker för att möta den inhemska efterfrågan måste de importera socker. Större delen av USAs importerade socker kommer från Mexiko på grund av deras nära handelsrelation och geografiska närhet.

Fortsätt läsa

Populära