Följ oss

Nyheter

Är guldtjuren på väg till slakthuset? (Del 1)

Publicerat

den

Guldcentralen - Investera i guldI spåren av den senaste tidens nedställ i guldpriset dyker alltfler skeptiker upp med diverse argument mot guldets trovärdighet som investeringsobjekt. Detta har gjort att många blivit nervösa över guldets framtidsutsikter. Vi här på Guldcentralen har uppmärksammat detta och kommer i denna artikelserie samla ihop några av guldskeptikernas vanligaste argument mot guldet och bemöta dessa på lämpligt sätt. Vår uppfattning är att guldet inte bara är ett stabilt och långsiktigt investeringsalternativ, det är en nödvändig del av portföljen i ett allt osäkrare ekonomiskt klimat. Det är emellertid upp till er läsare att själva bilda en egen uppfattning utifrån den information som presenteras i denna artikelserie.

Guldskeptiker kommenterar: Guld har inget egentligt värde, guld är bara värt vad köpare på högst arbiträr basis är villiga att betala för det. Guld har begränsade användningsområden, främst i industrin och smyckesbranschen, men detta är långt ifrån tillräckligt för att motivera det höga guldpriset.
Att bryta ett uns guld kostar bara 620 dollar. Ett liknande glapp mellan produktionsvärde och produktvärde rådde under fastighetsbubblan 2007. Det är bara en tidsfråga tills guld återgår rimligare nivåer som återspeglar produktionskostnaden.

Guldcentralen svarar: Det finns ett grundläggande psykologiskt behov av att ha beständiga tillgångar som inte försvinner över tid eller förlorar värde. Folk söker alltmer efter säkra placeringar i tider där pengamängden expanderar och valutor urholkas i en allt större utsträckning. Det är därför naturligt att den axlar rollen som världens mest grundläggande form av valuta. Med det sagt är inte pengar guld, speciellt inte när de är gjorda av papper och kan tryckas fritt för att upprätthålla diverse stora bankers balansräkningar. Denna icke-ömsesidighet mellan guld och pengar blir ofta nonchalerad av guldskeptiker.

Lite längre ner i artikeln (se Illustration 1) kan vi se att brytningen av guldet inte ökat nämnvärt; vi argumenterar därför att guldets prisökning inte har speciellt mycket med guldproduktionen att göra, utan härstammar från andra faktorer vilket vi kommer att diskutera vidare i denna artikel.

Guldskeptiker: Paul Krugman och Nouriel Roubini, två framstående ekonomer, hävdar att guld inte har någon koppling till dollarn. Guldprisets nivå reflekterar inte styrkan i dollarn, utan guld är bara värt vad människor arbiträrt är villiga att betala för det. Nedanstående bild visar tydligt att det inte finns någon koppling:

Guldpriset och USD - 1991 till 2011 - 20 år

Guldcentralen: Det finns inget som talar för att relationen dollar-guld inte skulle existera. Mönstret är ganska tydligt i ovanstående graf, även om kopplingen ser ut att ha minskat på senare tid; vilket snarare bör tolkas som att dollarn är en bubbla, inte guldet. Andra ekonomiska faktorer har också påverkat guldets stegring, framförallt det ekonomiska systemet som sådant som allt fler börjar tvivla på.

Om dollarn tappar sin kraft som global handelsvaluta, vilket verkar vara en ihållande trend i världsekonomin, skulle guldet förmodligen hitta en ny världsvaluta att para ihop sig med. Eller kanske kommer guldet stå ensamt kvar tillslut?

Med andra ord, vi har tappat fokus på vad som egentligen är dyrt; är det guldet som stegrat i pris, eller är det pengarna som tappat i värde?

Nedanstående graf illustrerar tydligt vad det är som pågår:

Utbudet av guld har inte ökat med penningmängden

Illustration 1.) Denna graf visar hur pengamängden ökat under de senaste två decennierna, medan guldproduktionen legat stadigt. Under samma period har guldpriset ökat med cirka 600%. Det finns en tydlig koppling här. Om brytningen av guld hållit sig konstant, medan pengapressarna bara tycks ha ökat takten, så skapar det illusionen av att guld ökar i värde när det i själva verket är fiatvalutorna som urholkas i en allt tilltagande takt.

Guldets köpkraft sedan 1970

Illustration 2. & 3.) Ovanstående graf visar hur det nominella värdet på guld avviker från guldets ständigt tilltagande köpkraft, vilket representerar fiatvalutornas stadiga inflation.

Nedanstående graf visar kvoten mellan det nominella värdet och guldets inflationsjusterade köpkraft (förhållandet mellan ovanstående grafer).

 

Kvot för guldets köpkraft över tiden

Dessa två grafer har sin utgångspunkt från år 1933, då guldet peggades till 35 dollar per uns till följd av president Roosevelts intervention. Guldets köpkraft har sedan härletts utifrån den inflationsutökning som ägt rum sedan dess.

Värdet ”1” innebär att den nominella guldprisutvecklingen utgörs till fullo av inflationen för det året. Det genomsnittliga kvotvärdet över perioden är emellertid 1,16, vilket innebär att guldpriset ålagts en premie på 16 procent per år utöver det inflationsjusterade värdet. Detta är rimligt, eftersom andra ekonomiska risker utöver själva inflationen spelat in i prisutvecklingen, samt att inflationen under vissa perioder varit så pass hög att det fanns (eller finns) anledning att anta att den framtida inflationen kommer överstiga medelvärdet på cirka 2%.

Guldskeptiker: Med andra ord är guld övervärderat i dagsläget sett ur ett historiskt perspektiv, eftersom guldet i dagsläget ligger på kvotvärdet 2,6?

Guldcentralen: Det stämmer att det ser ut som att guldet för tillfället är övervärderat sett till den nominella prissättningen. Det skall dock beaktas att den ekonomiska situationen i världen, med regelbundna stimulanspaket för att upprätthålla ett ekonomiskt system där budgetunderskott blivit vardagsmat, bär med sig en påtaglig risk för skenande inflation i framtiden. Kvoten är hög i dagsläget eftersom den återspeglar en situation där pengar, som tillgång, tappat sitt fäste i verkligheten.

Den stora frågan är väl egentligen om den ekonomiska tillväxten kommer bli större än inflationen – eftersom detta vägleder investerare antingen till aktiemarknaden eller beständiga tillgångar – samt huruvida detta rör sig om en verklig tillväxt eller bara en fortsatt uppblåsning av ett gigantiskt luftslott vars enda positiva konsekvens är en snabb teknologisk framfart, men det har sitt pris, och frågan är när notan kommer.

En titt på illustration 2 visar att guld var som mest undervärderat i början av 70-talet och mellan 1999 och 2001 när det handlades till en 60- respektive 40 procents rabatt mot den inflationsjusterade köpkraften. År 1980 var kvoten högre än normalt till följd av en skenande inflation vilket återspeglade marknadens farhågor om skenande inflation och stigande råvarupriser. Detta motverkades sedan av centralbankerna som höjde räntan vilket resulterade i en relativt smärtsam men kortvarig recession.

I dagsläget är dock situationen annorlunda i och med att centralbankerna har ett minskat manövreringsutrymme. Bankerna har blivit beroende av billiga krediter i strid ström, vilket är ett högriskspel som kan få ödesdigra konsekvenser framförallt för de svagaste i vårt ekonomiska samhälle, däribland småsparare.

En investering i guld är inte i första hand kopplat till en idé om att bli rik, utan det är snarare en försäkring mot att inte bli fattig i skuggan av det verkliga hyperinflationshotet.

Fortsättning följer…

[hr]

Guldcentralen AB har funnits sedan 1967 och är en del av en ädelmetallkoncern som funnits sedan 1879. Företagets ägare är KA Rasmussen AS i Norge. Det är 5:e generationen som driver företaget just nu. Guldcentralen säljer fysiskt guld, silver, platina och palladium till privatpersoner och företag. Det företaget säljer är handelsgodkända tackor och mynt. Företagets hemsida.

Fortsätt läsa
Annons
1 kommentar

1 kommentar

  1. Karl

    15 juni, 2012 vid 12:35

    Intressant läsning, kul koncept!

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Sandvik vinner större order på gruvautomation från Codelco

Publicerat

den

Sandvik LH307, AutoMine UG

Sandvik har erhållit en större order från världens största kopparproducent Codelco avseende leverans av AutoMine automationssystem för lastare och gruvtruckar, som ska användas i det nya Andesita-projektet vid El Teniente-gruvan i Chile. Ordern är värd cirka 300 miljoner kronor och har bokats i det första kvartalet 2024.

Enligt det nya avtalet, som följer på flera order på automationslösningar från Codelco under 2023, så ska Sandvik implementera ett avancerat automationssystem och leverera en ny automatiserad lastare av modell Toro LH621i under 2024.

— Vi är väldigt glada över att kunna expandera vårt partnerskap med Codelco. Vi ser fram emot att leverera våra ledande gruvautomationslösningar till det nya Andesita-projektet och därigenom bidra till förbättrad säkerhet, effektivitet och produktivitet i driften, säger Mats Eriksson, affärsområdeschef för Sandvik Mining and Rock Solutions.

Fortsätt läsa

Nyheter

Våren inleds med lägre elpriser

Publicerat

den

Elledning

Mycket blåst, milt väder och minskad elkonsumtion bidrog till en halvering av elpriset i februari jämfört med i januari. Mars inleds med god tillgång på energi i hela landet. Vintervädret är inte över och nu startar dessutom de årliga underhållen vid kärnkraftverken, först i Finland, vilket kan komma att påverka elpriserna uppåt igen.

Jonas Stenbeck på Vattenfall
Jonas Stenbeck, Vattenfall

Elpriserna på den nordiska elbörsen Nord Pool (utan påslag och exklusive moms) landade för februari på cirka 44,8 – 55,4 öre/kWh i alla elområden. De tidigare stora prisskillnaderna mellan elområdena har minskat betydligt tack vare att överföringskapaciteten är god, så den el som efterfrågas kan distribueras mellan norra och södra Sverige.

– Vi närmar oss slutet av vintern och mars månad kan bjuda på överraskningar vädermässigt, men det är ett bra produktionsläge i Norden vilket lugnar marknaden. I Sverige är vi också fortsatt bra på att hålla nere vår elförbrukning vilket bidragit till lägre elpriser, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning Norden.

Månadsmedel för spotpriser på elektricitet på Nordpool åren 2022-2024

I början av februari stod vindkraften vissa timmar för mer än hälften av den totala produktionen vilket bidrog till timmar med negativa priser. Den nordiska vattenkraften ger fortsatt hög effekt och den hydrologiska balansen, måttet för att uppskatta hur mycket energi som finns lagrat i form av snö, vattenmagasin och grundvatten, ligger på normal nivå. Kärnkraftverket Olkiluoto 3 i Finland, med en installerad kapacitet på ungefär 1600 MW, startar sin årliga revision den 2 mars och kopplas bort från elnätet. Det kan påverka elpriserna även i Sverige.

Elpriser per elområde
Fortsätt läsa

Nyheter

Jäst och tångflugor kan ersätta fiskmjöl i foder till odlad lax

Publicerat

den

Två laxbitar

Tångflugor och marin jäst som odlas på biprodukter från matindustrin kan användas i foder till odlad lax. Genom att ersätta fiskmjöl och sojabönor kan det skapas en mer hållbar och cirkulär matproduktion, enligt en avhandling från Göteborgs universitet.

Mat från vattenbruk, som till exempel odlad fisk, är den snabbast växande sektorn i matindustrin. En viktig anledning är att det är näringsriktig och proteinrik mat som generellt sett är mer hållbart producerad än protein från landlevande djur.

Men odlingen av fisk har också sina utmaningar och det är fiskfodret som är mest problematiskt. Laxfiskarnas foder står i dag för ungefär hälften av odlingarnas klimatavtryck och utgör även hälften av produktionskostnaden. Genom att studera alternativa och mer hållbara ingredienser i fiskfodret hoppas forskare vid Göteborgs universitet kunna göra vattenbruket ännu mer hållbart.

I en ny avhandling lanseras tångflugornas larver och odlad marin jäst som bra alternativ till fiskmjöl och sojabönor i fodret. Det är två råvaror som kan odlas på biprodukter från den marina livsmedelsindustrin, som annars skulle slängas. Fluglarver och marin jäst har över 50 procent högkvalitativa proteiner och höga halter av nyttiga omega 3-fettsyror som fisken behöver för att växa och må bra, vilket i slutänden också ger ett nyttigt livsmedel.

Aktiverar fiskens immunsystem

– Både fluglarverna och jästen har goda näringsvärden och jag kunde notera att fisken åt fodret med god aptit. En annan viktig fördel är att dessa ingredienser kan stärka immunsystemet och därmed skydda fisken från sjukdomar, säger Niklas Warwas, doktorand vid Göteborgs universitet.

Fokuset för Niklas Warwas avhandling är att undersöka möjligheterna för en mer cirkulär matproduktion som minskar miljö- och klimatpåverkan. Den marina jästen odlades i näringsrikt lakvatten från sillkonservindustrin. Lakvattnet är en biprodukt som i dag är en kostnad för industrin eftersom vattnet måste renas innan det får släppas ut i havet. Nu kunde vattnet återanvändas för att producera en ny råvara för fiskfoder. På liknande sätt lät han farma tångflugor på en restprodukt från odling av alger.

Ökad livsmedelssäkerhet

Ett stort plus är att varken jästen eller fluglarverna kräver någon större bearbetning innan den kan användas som råvara i fiskmaten, vilket kan minska energiåtgången i fodertillverkningen.

– Både jästen och insekterna kan odlas på en lång rad olika organiska material. Det är en viktig poäng att skapa lokala cirkulära system där fiskfodret kan produceras i närheten av förädlingsfabrikerna, som i sin tur kan anläggas i närheten av fiskodlingarna. Det minskar transportbehovet och gör dessa alternativ till traditionella foderingredienser mer konkurrenskraftiga, säger Niklas Warwas.

I dagens fiskfoder används oftast fiskmjöl eller sojabönor som proteinkälla. Båda två är även av intresse som föda för människan. Att minska åtgången av dessa i fiskfoder bidrar till en ökad livsmedelssäkerhet, i en tid då den globala handeln står inför flera utmaningar.  

– Min forskning kan hjälpa Sverige att få en mer cirkulär matproduktion där biprodukterna återanvänds i stället för att slängas bort. Det bidrar till en resurssnålare matindustri som är viktig när tillgången på odlingsbar mark och rent vatten hotas samtidigt som befolkningen ökar, säger Niklas Warwas.

Fortsätt läsa

Populära