Följ oss

Nyheter

Är guldtjuren på väg till slakthuset? (Del 1)

Publicerat

den

Guldcentralen - Investera i guldI spåren av den senaste tidens nedställ i guldpriset dyker alltfler skeptiker upp med diverse argument mot guldets trovärdighet som investeringsobjekt. Detta har gjort att många blivit nervösa över guldets framtidsutsikter. Vi här på Guldcentralen har uppmärksammat detta och kommer i denna artikelserie samla ihop några av guldskeptikernas vanligaste argument mot guldet och bemöta dessa på lämpligt sätt. Vår uppfattning är att guldet inte bara är ett stabilt och långsiktigt investeringsalternativ, det är en nödvändig del av portföljen i ett allt osäkrare ekonomiskt klimat. Det är emellertid upp till er läsare att själva bilda en egen uppfattning utifrån den information som presenteras i denna artikelserie.

Guldskeptiker kommenterar: Guld har inget egentligt värde, guld är bara värt vad köpare på högst arbiträr basis är villiga att betala för det. Guld har begränsade användningsområden, främst i industrin och smyckesbranschen, men detta är långt ifrån tillräckligt för att motivera det höga guldpriset.
Att bryta ett uns guld kostar bara 620 dollar. Ett liknande glapp mellan produktionsvärde och produktvärde rådde under fastighetsbubblan 2007. Det är bara en tidsfråga tills guld återgår rimligare nivåer som återspeglar produktionskostnaden.

Guldcentralen svarar: Det finns ett grundläggande psykologiskt behov av att ha beständiga tillgångar som inte försvinner över tid eller förlorar värde. Folk söker alltmer efter säkra placeringar i tider där pengamängden expanderar och valutor urholkas i en allt större utsträckning. Det är därför naturligt att den axlar rollen som världens mest grundläggande form av valuta. Med det sagt är inte pengar guld, speciellt inte när de är gjorda av papper och kan tryckas fritt för att upprätthålla diverse stora bankers balansräkningar. Denna icke-ömsesidighet mellan guld och pengar blir ofta nonchalerad av guldskeptiker.

Lite längre ner i artikeln (se Illustration 1) kan vi se att brytningen av guldet inte ökat nämnvärt; vi argumenterar därför att guldets prisökning inte har speciellt mycket med guldproduktionen att göra, utan härstammar från andra faktorer vilket vi kommer att diskutera vidare i denna artikel.

Guldskeptiker: Paul Krugman och Nouriel Roubini, två framstående ekonomer, hävdar att guld inte har någon koppling till dollarn. Guldprisets nivå reflekterar inte styrkan i dollarn, utan guld är bara värt vad människor arbiträrt är villiga att betala för det. Nedanstående bild visar tydligt att det inte finns någon koppling:

Guldpriset och USD - 1991 till 2011 - 20 år

Guldcentralen: Det finns inget som talar för att relationen dollar-guld inte skulle existera. Mönstret är ganska tydligt i ovanstående graf, även om kopplingen ser ut att ha minskat på senare tid; vilket snarare bör tolkas som att dollarn är en bubbla, inte guldet. Andra ekonomiska faktorer har också påverkat guldets stegring, framförallt det ekonomiska systemet som sådant som allt fler börjar tvivla på.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Om dollarn tappar sin kraft som global handelsvaluta, vilket verkar vara en ihållande trend i världsekonomin, skulle guldet förmodligen hitta en ny världsvaluta att para ihop sig med. Eller kanske kommer guldet stå ensamt kvar tillslut?

Med andra ord, vi har tappat fokus på vad som egentligen är dyrt; är det guldet som stegrat i pris, eller är det pengarna som tappat i värde?

Nedanstående graf illustrerar tydligt vad det är som pågår:

Utbudet av guld har inte ökat med penningmängden

Illustration 1.) Denna graf visar hur pengamängden ökat under de senaste två decennierna, medan guldproduktionen legat stadigt. Under samma period har guldpriset ökat med cirka 600%. Det finns en tydlig koppling här. Om brytningen av guld hållit sig konstant, medan pengapressarna bara tycks ha ökat takten, så skapar det illusionen av att guld ökar i värde när det i själva verket är fiatvalutorna som urholkas i en allt tilltagande takt.

Guldets köpkraft sedan 1970

Illustration 2. & 3.) Ovanstående graf visar hur det nominella värdet på guld avviker från guldets ständigt tilltagande köpkraft, vilket representerar fiatvalutornas stadiga inflation.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Nedanstående graf visar kvoten mellan det nominella värdet och guldets inflationsjusterade köpkraft (förhållandet mellan ovanstående grafer).

 

Kvot för guldets köpkraft över tiden

Dessa två grafer har sin utgångspunkt från år 1933, då guldet peggades till 35 dollar per uns till följd av president Roosevelts intervention. Guldets köpkraft har sedan härletts utifrån den inflationsutökning som ägt rum sedan dess.

Värdet ”1” innebär att den nominella guldprisutvecklingen utgörs till fullo av inflationen för det året. Det genomsnittliga kvotvärdet över perioden är emellertid 1,16, vilket innebär att guldpriset ålagts en premie på 16 procent per år utöver det inflationsjusterade värdet. Detta är rimligt, eftersom andra ekonomiska risker utöver själva inflationen spelat in i prisutvecklingen, samt att inflationen under vissa perioder varit så pass hög att det fanns (eller finns) anledning att anta att den framtida inflationen kommer överstiga medelvärdet på cirka 2%.

Guldskeptiker: Med andra ord är guld övervärderat i dagsläget sett ur ett historiskt perspektiv, eftersom guldet i dagsläget ligger på kvotvärdet 2,6?

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Guldcentralen: Det stämmer att det ser ut som att guldet för tillfället är övervärderat sett till den nominella prissättningen. Det skall dock beaktas att den ekonomiska situationen i världen, med regelbundna stimulanspaket för att upprätthålla ett ekonomiskt system där budgetunderskott blivit vardagsmat, bär med sig en påtaglig risk för skenande inflation i framtiden. Kvoten är hög i dagsläget eftersom den återspeglar en situation där pengar, som tillgång, tappat sitt fäste i verkligheten.

Den stora frågan är väl egentligen om den ekonomiska tillväxten kommer bli större än inflationen – eftersom detta vägleder investerare antingen till aktiemarknaden eller beständiga tillgångar – samt huruvida detta rör sig om en verklig tillväxt eller bara en fortsatt uppblåsning av ett gigantiskt luftslott vars enda positiva konsekvens är en snabb teknologisk framfart, men det har sitt pris, och frågan är när notan kommer.

En titt på illustration 2 visar att guld var som mest undervärderat i början av 70-talet och mellan 1999 och 2001 när det handlades till en 60- respektive 40 procents rabatt mot den inflationsjusterade köpkraften. År 1980 var kvoten högre än normalt till följd av en skenande inflation vilket återspeglade marknadens farhågor om skenande inflation och stigande råvarupriser. Detta motverkades sedan av centralbankerna som höjde räntan vilket resulterade i en relativt smärtsam men kortvarig recession.

I dagsläget är dock situationen annorlunda i och med att centralbankerna har ett minskat manövreringsutrymme. Bankerna har blivit beroende av billiga krediter i strid ström, vilket är ett högriskspel som kan få ödesdigra konsekvenser framförallt för de svagaste i vårt ekonomiska samhälle, däribland småsparare.

En investering i guld är inte i första hand kopplat till en idé om att bli rik, utan det är snarare en försäkring mot att inte bli fattig i skuggan av det verkliga hyperinflationshotet.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Fortsättning följer…

[hr]

Guldcentralen AB har funnits sedan 1967 och är en del av en ädelmetallkoncern som funnits sedan 1879. Företagets ägare är KA Rasmussen AS i Norge. Det är 5:e generationen som driver företaget just nu. Guldcentralen säljer fysiskt guld, silver, platina och palladium till privatpersoner och företag. Det företaget säljer är handelsgodkända tackor och mynt. Företagets hemsida.

Fortsätt läsa
Annons Centaur
1 kommentar

1 kommentar

  1. Karl

    15 juni, 2012 vid 12:35

    Intressant läsning, kul koncept!

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Minskad efterfrågan på skogsprodukter, men priserna stiger

Publicerat

den

Efterfrågan på skogsprodukter och trävaror har gått ner. Men det globala utbudet har minskat ännu mer, vilket gjort att priserna har stigit. De bakomliggande faktorerna är inte bra, men svensk skogsnäring går ändå starkt. Christian Nielsen, marknadsanalytiker på Skogsindustrierna, förklarar utvecklingen på marknaden. Han säger bland annat att framtiden ser ljus ut för branschen.

Christian Nielsen, marknadsanalytiker på Skogsindustrierna, förklarar marknaden.
Fortsätt läsa

Nyheter

Kärnfull Next ska ta finsk kärnkraft för fjärrvärme till Sverige

Publicerat

den

Steady Energys SMR-reaktor för fjärrvärme

Det finska kärnenergiföretaget Steady Energy och Kärnfull Next har ingått ett strategiskt samarbetsavtal gällande små modulära reaktorer (SMR) för svensk fjärrvärme. Steady Energy avser bygga SMR-fjärrvärmeanläggningar i Helsingfors och Kuopio, Finland, med den första kommersiella enheten i drift redan 2030. Avtalet innebär att Sverige kan bli nästa land.

​Den finska marknadsledaren inom SMR-utveckling, Steady Energy, siktar nu på den svenska fjärrvärmemarknaden genom ett strategiskt samarbete med projektutvecklingsbolaget Kärnfull Next från Göteborg. Den svenska SMR-pionjärens nätverk, marknadskunskap och projektexpertis inom bland annat finansieringlösningar och leveransmodeller ses som en nyckel för att ta tekniken till Sverige skriver bolagen.

”Vi är mycket glada över samarbetet med Steady Energy och att kunna leverera denna smarta och kostnadseffektiva lösning till den svenska marknaden. Med Steadys reaktor i vår portfölj kompletterar vi vårt el-fokuserade SMR-program Re:Firm med ett riktat fjärrvärmeerbjudande, Re:Heat, för kommuner som söker 2030-talets fossilfria uppvärmningslösningar”, säger Christian Sjölander, VD för Kärnfull Next.

Steady Energy har sedan tidigare tecknat avsiktsförklaringar för leverans av upp till femton reaktorer med Helsingfors lokala energibolag Helen och Kuopio Energi i östra Finland. Byggandet av den första kommersiella anläggningen förväntas börja 2028, med den första enheten i drift senast 2030. Byggandet av en pilotanläggning i Finland inleds redan nästa år med kandidatsajter i Helsingfors, Kuopio och Lahti.

Tommi Nyman, VD för Steady Energy, betonar uppvärmningens betydelse för Sveriges ambitiösa klimatmål. “Vi är väldigt stolta över att få samarbeta med Kärnfull Next och bli en del av deras marknadsledande erbjudande. Sveriges elförbrukning förväntas öka avsevärt för att nå nettonollmålen, drivet av elektrifieringen av transporter och industri. Men det krävs även en stor mängd fossilfri uppvärmningsenergi för att uppnå Sveriges klimatåtaganden”

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

”Man tenderar ibland att glömma att elektricitet bara är en del av vår energimix. Det behövs även skalbara och hållbara lösningar för Sveriges värmesektor. Steady’s nordiska design, leverantörskedja och tekniska mognadsgrad gör den perfekt för vårt nya fjärrvärmeprogram”, säger Sjölander.

Sveriges fjärrvärmeförbrukning uppgår till cirka 50 terawattimmar per år, där två tredjedelar kommer från biomassa. Kostnaderna för biomassa har dock ökat kraftigt de senaste åren, och bränslets framtid inom fjärrvärme är omdebatterad – inte minst på grund av dess värdefulla alternativa användningsområden samt utsläppen av växthusgaser.

”Att värma en stor stad med biomassa kräver en hög med stockar stor som en fotbollsplan varje dag, med en stadig ström av lastbilsleveranser dygnet runt. Det är hög tid att våra samhällen begränsar eldning för uppvärmning. Genom att kombinera vår expertis är Steady Energy och Kärnfull Next redo att ta SMR-fjärrvärme till Sverige och påskynda landets ambitiösa klimat- och hållbarhetsmål,” avslutar Nyman.

Steady Energys SMR-teknologi:

  • Finskdesignad LDR-50 fjärrvärmereaktor
  • Termisk effekt på 50 megawatt per enhet
  • Ett fåtal enheter kan värma en medelstor stad
  • Utsläppsfri produktion
  • Enhetsstorlek jämförbar med en upprätt fraktcontainer, höjd 12 meter
  • Lättvattenkyld och modererad, enkel och beprövad design
  • Låg temperatur och tryck på 150 °C och 8 bar, närmare en hushållsespressomaskin än ett konventionellt kraftverk
  • Energi överförs via enkla värmeväxlare
  • Nästan 100% effektivitet tack vare avsaknaden av turbiner
  • Mycket låga livscykelutsläpp av koldioxid, jämförbara med havsbaserad vindkraft
  • Låga och förutsägbara driftskostnader
  • Baserad på decennier av världsledande finsk kärnforskning och utveckling
Fortsätt läsa

Nyheter

Driften av fem svenska kärnkraftsreaktorer kan förlängas 20 år

Publicerat

den

Forsmarks kärnkraftverk

Ägarna av kärnkraftverken Forsmark och Ringhals har fattat inriktningsbeslut för förlängning av drifttiden för anläggningarnas reaktorer från 60 till 80 år. Detta skulle möjliggöra ytterligare fossilfri elproduktion in på 2060-talet, vilket gynnar omställningen inom industrin såväl som tillgången på effektiv elförsörjning till svenska konsumenter skriver Vattenfall.  

─ Kärnkraft kommer under många årtionden att spela en viktig roll i den svenska elproduktionen och det är därför av största vikt att investera inte bara i ny kärnkraft, utan även i våra befintliga reaktorer. Efter de omfattande moderniseringar som tidigare gjorts ser vi goda förutsättningar att förlänga drifttiden med ytterligare upp till 20 år, säger Torbjörn Wahlborg, ansvarig för affärsområdet Generation inom Vattenfall. 

Att förlänga drifttiden med 20 år för Forsmarks och Ringhals fem reaktorer skulle kunna ge ett tillskott av fossilfri el på sammanlagt mer än 800 TWh, vilket ungefär motsvarar dagens svenska elförbrukning under sex år. 

Efter det nu fattade inriktningsbeslutet väntar en fördjupad utredningsfas som bland annat ska göra mer detaljerade kostnadsberäkningar och en analys av identifierade risker vad gäller bland annat kompetens och leverantörer. Efter detta kan ett slutgiltigt investeringsbeslut fattas. Huvuddelen av nödvändiga investeringar planeras ske under 2030-talet. 

Stora fördelar med förlängd drifttid 

─ Förstudien som genomförts visar att det är samhällsekonomiskt effektivt att nyttja investeringar som redan är gjorda och som bidrar till ett elsystem med låga koldioxidutsläpp. Att förlänga drifttiden för befintliga reaktorer medför inte heller några komplexa tillståndsprocesser och vi bedömer även att det tillkommande kärnavfallet ryms inom systemet för kärnavfall från befintliga reaktorer, säger Björn Linde, vd för Forsmarks Kraftgrupp AB och Ringhals AB.  

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

För att förlänga drifttiden görs investeringar på uppskattningsvis 40-50 miljarder kronor för utbyte eller renovering av system och komponenter. Bland tekniska behov kan nämnas renovering eller utbyte av komponenter som turbiner, kondensorer, generatorer, liksom modernisering av styr- och kontrollsystem. Investeringar krävs även i bland annat ställverk och elledningar, anläggningsbyggnader och annan infrastruktur. 

Fakta:

– Forsmark har tre reaktorer med en årlig produktionskapacitet på omkring 25 TWh el. Vattenfall äger 66 procent av Forsmarks Kraftgrupp. Mellansvensk Kraftgrupp äger 25,5 procent med Fortum som största delägare och därutöver äger Uniper (Sydkraft Nuclear Power) 8,5 procent. 

– Ringhals har två reaktorer med en årlig produktionskapacitet på närmare 17 TWh. Vattenfall äger 70,44 procent och Uniper (Sydkraft Nuclear Power) 29,56 procent av Ringhals AB. 

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära