Nyheter
Är guld räddningen för din privatekonomi?
Under året har vi sett hur den internationella efterfrågan på guld fortsätter att öka kraftigt. Det är främst centralbankerna i Latinamerika, Asien och Mellanöstern som står för de stora inköpen av fysiskt guld, medan västvärlden främst investerar i olika typer av guldrelaterade investeringar.
En global recession ser fortsatt mer sannolik ut, och kreditmarknaden väcker minnen om den mer än decennium långa kamp mot en inflation, det som ofta kallas för Japans förlorade årtionde. Under denna period har Japan kämpat med deflation, något som delvis orsakades av en bankkris som förvärrades av att beslutsfattarna väntade alltför länge med att agera i spåren av kriserna på aktie- och fastighetsmarknaderna.
Du är kanske inte tillräckligt gammal för att komma ihåg den stora depressionen som lamslog USA under 1929, men du har säkert hört talas om denna. Från november 1929, då marknaderna stod på topp, till botten 1932, föll priset på affärsrelaterade tillgångar med 90 procent. Under samma tid steg guldets köpkraft i förhållande till de affärsrelaterade tillgångarna med så pass mycket som sjutton gånger. Lösningen under denna tidsepok var att undvika default, att undvika att besparingarna gick förlorade som en följd av att de finansiella institutionerna inte klarade av att möta sina åtaganden.
Det råder just nu en ekonomisk tillbakagång inte bara i Europa utan större delen av världen – inklusive Sverige – och det finns de som anser att denna är på väg att övergå i en depression med en efterföljande deflation.
Det finns ännu flera skäl till att vara sömnlös. 1985 var den amerikanska statsskulden 20.000 USD per hushåll, i år ligger samma siffra på 83.000 USD. Under 2001 när Argentina packade ihop totalt låg skulden för det genomsnittliga hushållet i Argentina på 12.000 USD. Vi ser hur till och med länder har svårt med sina åtaganden, och det är inte enbart Grekland det gäller, listan kan göras lång och Spanien, Portugal, Irland och Italien, de så kallade PIIGS-länderna sägs bara utgöra en topp på isberget.
I takt med den ökade oron har många placerare sökt sig till den säkraste investeringen de kan tänka sig, guld. Vad vi ser är hur många placerare i brist på riktigt guld väljer att investera i nya finansiella instrument, så som ETF:er och warranter. Dessa har fördelen att de tillåter investerarna att ta del av utvecklingen på guldmarknaden. Problemet med dessa är emellertid att de endast ger skydd tiden som dessa instrument lever och som utgivaren av dessa instrument klarar av att möta sina åtaganden. De placerare som lever i föreställningen att de kan sova gott på nätterna för att de har placerat sina pengar i en sorts konstgjort guld kan sålunda ha gjort en stor missbedömning.
Den legendariske guldplaceraren Jim Sinclair påpekade redan för ett par år sedan att om mindre än 2.000 miljonärer krävde sin lagliga rätt att få fysisk leverans av sitt guld då deras terminskontrakt löper ut skulle guldpriserna nå nya toppnoteringar.
Nyheter
Sommarväder skapar prisrally på elbörsen
Det råder speciella förutsättningar på elmarknaden just nu och allt styrs till största delen av vädret. Sol och bitvis god vindkraftsproduktion under maj, i kombination med svag hydrologi och begränsad kärnkraft har lett till stora svängningar i elpriset. Juni inleds liknande och idag tangerar elpriserna nivåer från krisåret 2022. Dock förväntas elpriserna gå ner då kärnkraften ökar.

Juni börjar med höga elpriser och orsakerna är brist på vindkraft, torra väderprognoser och mindre kärnkraft. Prisuppgången i maj var särskilt tydlig i norra Sverige, elområde 1 och 2, och ligger just nu nära en krona per kWh. I elområdena 3 och 4, södra Sverige, blev månadsmedelspotpriset för maj 35–40 procent högre jämfört med april men har rusat idag till nivåer på mellan 130–160 öre/kWh.
– Dagens höga priser visar tydligt på hur snabbt förändrade väderprognoser får genomslag på elpriset. Sommarens väder påverkar även priserna inför hösten och vintern. Ska det bli mer stabila elpriser behövs ett typiskt svenskt sommarväder, dvs. en blandning av regn, vind och sol, snarare än extremvärme och högtryck. Särskilt viktig är nederbörden i Norge och norra Sverige där vattenkraften dominerar, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
Den hydrologiska balansen, dvs. det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är väldigt ansträngt efter en snöfattig vinter. Det stora underskottet håller i sig och är starkt beroende av mer nederbörd i närtid. På grund av pågående revisioner, bland annat Ringhals 3 och Forsmark 2, är elproduktionen från svensk kärnkraft begränsad just nu. Oskarshamn 3 har planerad återstart den 10 juni och Ringhals 4, som för närvarande producerar med halv effekt, går upp till full effekt den 12 juni. Det innebär att den installerade effekten då kommer att stiga från 40 till 60 procent i Sverige.
Det geopolitiska läget är fortsatt ett orosmoment men ryktet om ett fredsförslag har lugnat marknaden något. Gas- och oljepriserna fortsätter att falla och de stigande temperaturerna på kontinenten och den stora andelen solkraft kan ha en stabiliserande effekt.
| Medelspotpris | Elområde 1, Norra Sverige | Elområde 2, Norra Mellansverige | Elområde 3, Södra Mellansverige | Elområde 4, Södra Sverige |
| Maj 2026 | 46,36 öre/kWh | 48,95 öre/kWh | 70,86 öre/kWh | 87,05 öre/kWh |
| Maj 2025 | 14,09 öre/kWh | 15,09 öre/kWh | 42,94 öre/kWh | 60,01 öre/kWh |
Nyheter
Solkraften pressar elpriserna dagtid
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.
Nyheter
Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.

