Nyheter
Apelsinjuice, en pressad råvara
Frusen apelsinjuice är en av de minst handlade råvarorna av de 24 mest omsatta, och det verkar som marknaden blir än mer squeezed. Apelsinjuice har på senare tid blivit en lyxvara, något som uppstod redan för flera år sedan då Tropicana, ett juicemärke som ägs av Tropicana, beslutade sig för att marknadsföra färskpressad apelsinjuice som en premiumprodukt, till skillnad från att tillverka juicen av fruset apelsinjuicekoncentrat.
På senare tid har media och bloggare på nätet uppmärksammat denna utveckling, något som bland annat härrör från en artikel från 2009, skriven av författaren till boken Squeezed: What You Don’t Know About Orange Juice, Alissa Hamilton. Varför denna publikation inte fick större spridning redan för två år sedan vet ingen, men nu ser vi dagligen diskussioner om smaksättning och juicer.
För att kunna leverera apelsinjuice ett helt år framåt måste Tropicana och bolagets konkurrenter köpa apelsiner i samband med skörden och sedan lagra frukterna i upp till ett år. För att undvika att apelsinjuicen skall bli dålig så tas allt syre bort från frukterna, och i samband med detta försvinner också en stor del av smakämnena. I samband med pressningen tillsätts nya smakämnen, gjorda av apelsinolja och andra delar av apelsinen. Det var detta som Hamilton upptäckte när hon besökte en av Tropicanas fabriker.
Hamilton oroar sig för att det ingenstans på etiketterna framgår att dessa smakämnen har tillsatts apelsinjuicen, och anser att det strider mot de regler som ställts upp av FDA (Food and Drug Administration) i USA. Oavsett reglerna anser hon att det bör anges så att konsumenterna vet vad de får i sig till frukost. Däremot poängterar hon att dessa smakämnen inte skall blandas ihop med artificiella smaktillsatser, smaktillsatser som inte har något med apelsiner att göra. Notabelt är att hon inte nämner ett enda företag som producerar apelsinjuice utan att vare sig ta bort eller tillsätta smakämnen, men hon säger sig vara övertygad om att dessa finns. I sin rapport har hon emellertid valt att fokusera på de största varumärkena, dem som de vanliga konsumenterna känner till och köper hem.
Hamilton vill inte nämna vilka företag det är som arbetar med att smaksätta apelsinjuice, däremot nämns ofta Dior i hennes rapport. Det är således det franska parfymföretaget som vi talar om här. Hur det förhåller sig med företag som Minute Maid och Simply Orange, två juicetillverkare som ägs av Coca Cola Company framgår inte av rapporten, men enligt obekräftade andrahandsuppgifter så har dessa egna smaksättare anställda.
Hur gör Brämhults och Arla med sina apelsinjuicer?
När vi hade börjat skriva om ämnet ur ett internationellt perspektiv så kunde vi inte låta bli att kontakta Brämhults som säljer färskpressad apelsinjuice under sitt eget namn, samt Arla som säljer Tropicana. Brämhults svarade på 5 minuter att de inte har några smaktillsatser i sin juice. Det känns också ganska rimligt. Brämhults köper sina apelsiner från olika delar av världen och skriver klart och tydligt på sin hemsida att deras produkt smakar olika beroende på årstid.
Arla tog lång tid på sig att svara, men hävdar bestämt att Tropicana inte innehåller några smaktillsatser. Efter ytterligare kontakt upprepar Arla sin ståndpunkt, men skickar samtidigt med en länk till Tropicanas amerikanska hemsida, där det framgår att juicen innehåller smaktillsatser. Vilket sannolikt är ett måste om man vill kunna sälja en färskpressad apelsinjuice som smakar likadant oavsett årstid.
Vilka effekter får färskpressat på råvarubörsen?
Kan det ändrade konsumtionsmönstret, där allt mer juice säljs som ”färskpressad” komma att innebära att handeln i frusen apelsinjuice kommer att upphöra helt, eller i alla fall minska betydligt?
Nyheter
Ett samtal om råvarorna som behövs för batterier

Roberto García Martínez, vd för Eurobattery Minerals, gästar EFN för ett samtal om råvarorna som behövs för den gröna omställningen. Han tar bland annat upp koppar, kobolt och volfram.
Samtalet kommer sedan även in på att imorgon tisdag är en mycket spännande dag då EU ska presentera rekommendationer inom Critical Raw Materials Act (CRMA) vilket ska göra att det kommer att gå snabbare och bli enklare att öppna gruvor inom EU för att få igång produktionen av kritiska råvaror.
Nyheter
700 timmar med negativa elpriser och dyrare biobränsle gav lägre resultat för Jämtkraft

Ett år med mycket låga elpriser har gjort att Jämtkrafts resultat bara blev 212 miljoner kronor efter skatt för 2024. Bolaget har vidtagit åtgärder för att hålla lönsamheten uppe för att klara de investeringar som är planerade de kommande åren.
– Under 2024 har vi inte bara haft låga elpriser i vårt elprisområde utan också perioder med negativa elpriser. Vi arbetar hårt med att anpassa vår produktion efter dessa förhållanden, men det är ändå oundvikligt att det påverkar våra intäkter kraftigt, säger Jämtkrafts vd Ylva Andersson.
Högre kostnader för fjärrvärme på grund av dyrare biobränsle
Jämtkraft har även sett fortsatt ökade priser på det biobränsle som bolaget använder i sin fjärrvärmeverksamhet, vilket sätter en mycket stor press på den affären. Även material och utrustning som behövs till Jämtkrafts verksamheter har ökat kraftigt i pris på grund av inflation och global efterfrågan. Lönsamhet är därför företagets fokus framåt säger Ylva Andersson.
– Vi fortsätter att fokusera på att utveckla det energisystem som vi ansvarar för i syfte att skapa värde och tillväxt för våra ägarkommuner. Det kräver en fortsatt hög investeringstakt där vi behöver vara noga med att fatta bra beslut och arbeta för att minimera påverkbara kostnader.
700 timmar med negativa elpriser skapar problem
Åren 2022 och 2023 visade en ny trend på elmarknaden med kraftigt varierande priser och fler timmar med negativa elpriser. För den som producerar el betyder ett negativt elpris att man får betala för att mata ut el på elnätet.
År 2022 hade elprisområde 2, där Jämtlands län ingår, 30 timmar med negativa elpriser. 2023 steg antalet till cirka 400 timmar och 2024 blev det cirka 700 timmar. Orsaken till negativa elpriser är att utbudet av el stundtals överskrider efterfrågan samt att det finns en begränsad möjlighet att exportera el söderut.
Jämtkraft konstaterar att det är trevligt för konsumenter av elektricitet att priserna är låga, men att det skapar långsiktiga problem när producenter inte får avkastning på sina investeringar.
Nyheter
SGU vill att uranförbudet upphävs

Dagens förbud mot utvinning av uran i Sverige snedvrider konkurrensen, både inom EU och globalt, och försvårar dessutom utvinning av andra kritiska metaller och mineral som är nödvändiga för energiomställningen. Det fastslår Sveriges geologiska undersökning (SGU) i sitt yttrande över regeringens förslag om att åter möjliggöra utvinning av uran.
Sverige har en lång tradition av gruvdrift och metallproduktion, en rik berggrund som dessutom är gynnsam att bryta ur, samt en stark miljölagstiftning. Med dessa goda förutsättningar spelar Sverige en avgörande roll för Europas försörjning av de kritiska och strategiska metaller och mineral som behövs för den gröna omställningen och vårt försvar.
Uran finns naturligt i svensk berggrund och förekommer ofta tillsammans med andra metaller och mineral, däribland flera som räknas som kritiska. Sedan 2018 råder dock förbud mot att utvinna uran och det går heller inte att få undersökningstillstånd för att prospektera efter uran. Det vill regeringen ändra på och har bett flera olika samhällsaktörer att yttra sig över sitt förslag, däribland SGU. Nu har yttrandet, som ställer sig positivt till framtida utvinning av uran, överlämnats till regeringen.
– Vi anser att dagens förbud mot utvinning av uran står i vägen för en effektiv undersökning av Sveriges berggrund och därmed ett effektivt nyttjande av våra mineraltillgångar, vilka är helt grundläggande för hela vårt samhällsbygge och inte minst för den gröna omställningen, säger Anette Madsen, generaldirektör för SGU.
SGU betonar att den svenska lagstiftningen riskerar att snedvrida konkurrensen både inom EU och globalt. I dag är prospektering och utvinning av uran tillåtet i flera delar av världen. Metall- och mineralmarknaden är global och tillgången till kapital för prospekteringsverksamhet begränsat. Läget förvärras ytterligare av att nuvarande lagstiftning även försvårar för verksamheter där uran inte är aktuellt som vare sig huvud- eller biprodukt.
– För att prospektering ska vara ekonomiskt motiverad krävs, förutom god potential i mineralfyndigheten, tydliga och förutsägbara regelverk och en attraktiv investeringsmiljö. Regelverk ska inte skapa olika förutsättningar för investering i prospektering så att Sverige hamnar på efterkälken i försörjningstrygghet, säger Peter Åkerhammar, utredare vid SGU.
SGU konstaterar att uran inte bör vara föremål för särlagstiftning i förhållande till andra metaller som ingår i den svenska minerallagen. De kriterier som ställts upp för alla andra koncessionsmineral bör även uran kunna uppfylla på vissa platser. De specifika risker som är kopplade till uranbrytning behöver beaktas i miljöprövningsprocessen i enlighet med gällande regler.
Källa: Sveriges geologiska undersökning
-
Nyheter4 veckor sedan
70 procent av världens koboltproduktion exportstoppas i fyra månader
-
Nyheter4 veckor sedan
I mars offentliggör EU en lista på prioriterade gruvprojekt, betydelsefullt för Norra Kärr
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: Price reaction driven by intensified sanctions on Iran
-
Nyheter4 veckor sedan
First Nordic Metals ska noteras på First North i Sverige
-
Nyheter3 veckor sedan
OPEC+ börjar öka oljeutbudet från april
-
Nyheter2 veckor sedan
USA är världens största importör av aluminium
-
Analys2 veckor sedan
Crude oil comment: Unable to rebound as the US SPX is signaling dark clouds on the horizon
-
Nyheter4 veckor sedan
De största inflödena till guld-ETF:er sedan 2022