Följ oss

Nyheter

8 frågor till Latvian Forest

Publicerat

den

Frederik Zetterström - VD för Latvian Forest

Fredrik Zetterström - VD för Latvian ForestLatvian Forest är ett svenskt skogsföretag som köper skogsfastigheter i Lettland, en marknad som är ovanligt intressant för små och medelstora aktörer. Vi har gjort en kort intervju med företagets VD Fredrik Zetterström.

Hur identifierades möjligheten att investera i skogsfastigheter i Lettland, och varför är Lettland det bästa alternativet för den här typen av investeringar?

Det var en ren slump. En av grundarna delade hytt på en Lettlandsfärja med en svensk jägmästare i början på 2000-talet. Det var så det började. Efter resan köptes en fastighet privat och de erfarenheterna och det nätverk som etablerades blev grunden till det som vi gör idag.

Lettland har en liberal lagstiftning vad gäller investeringar i mark, ägandet är splittrat och det finns många småfastigheter som är lämpliga för konsolidering, priserna justerades neråt efter finanskrisen och, sist men inte minst, Lettland är ett EU-land. Samtidigt är skogsindustrin i Lettland en traditionellt väletablerad bransch som fungerar väl och har en god likviditet.

Har ni några andra intäktskällor än just avverkning och gallring av skogsfastigheterna?

Vi har lite konsultintäkter, men de är i sammanhanget marginella och inget som vi tänker bygga verksamheten kring.

Finns det fler bolag än Latvian Forest som börjat upptäcka möjligheterna i området?

Det finns en hel del aktörer, bl.a. många svenska. Vissa har varit där en längre tid och vissa är nykomlingar. Vi skiljer på större institutionella investerare, medelstora aktörer (som vi) och förmögna privatinvesterare som köper egna fastigheter. Vi ser dock att aktiviteten ökar kontinuerligt. Å andra sidan kan man ju se det som att om fler ser möjligheten till bra affärer kan vi ju inte var helt fel ute.

Skog i Lettland som tillhör Latvian ForestVarför är prisskillnaden mellan Lettland och andra europeiska länder så pass stor idag, och vad talar för en normalisering av skogsfastighetspriser inom EU framöver?

Ingen aning! Vi undrar också…. Vi tror dock att en sådan prisskillnad inte kan existera någon längre tid. Produkten, dvs timmer, är ju densamma. Kanske är det gamla fördomar om kriminalitet och korruption som lever kvar. Detta är dock inget vi har upplevt.

Ponera att en skogsfastighet köps och avvecklas omedelbart. Vilka vinstmarginaler finns att hämta enbart i den förädlingen?

Som exempel kan vi ge den senaste avverkningen vi gjorde. Fastigheten förvärvades i juli 2011 och består av sammanlagt 12,5 hektar. Inga delar utgörs av jordbruksmark eller impediment. Totalt virkesförråd vid förvärv var 2.200 m3. Total köpeskilling uppgick till 355 TSEK vilket motsvarar ett pris om ca. 160 SEK per m3. Under december 2011 såldes totalt 750 m3 på rot (Dvs rätten att avverka 750 m3 såldes till en extern aktör). Nettointäkten blev sammanlagt ca. 250 TSEK vilket motsvarar ca. 330 SEK per m3. Kvarvarande virkesförråd efter avverkning är ca. 1.450 m3. Den totala intäkten från avverkningen motsvarar således ca. 70 % av den ursprungliga köpeskillingen.

Hur stor är risken för att olika typer av naturkatastrofer kan drabba skogsfastigheterna, som t.ex. skadeinsekter eller stormar?

All skog kan drabbas. Men, eftersom våra fastigheter är relativt spridda (dvs de ligger inte nästgårds) blir dock risken mindre och mindre ju fler fastigheter vi köper. Risken för att vi ska drabbas av signifikanta förluster bedöms därför som relativt liten i förhållande till andra verksamheter.

Vad har ni för långsiktiga visioner med verksamheten?

Först vill vi bli så stora som möjligt medan det fortfarande finns goda affärer att göra. Hur stora vi kan bli vet vi inte i dagsläget och vi vet inte hur länge vi kan hålla på med lönsamma förvärv. Att sedan kunna avyttra fastighetspaket till andra investerare ser vi som en möjlighet på lite längre sikt. Men, oavsett hur lång tidshorisont det innebär kommer vi att driva bolaget som ett effektivt skogsbolag under tiden.

Kan ni berätta mer om vilken typ av skogsmark ni köper; trädslag, ålder på träden, skötselgrad, skick etc. Har ni en bestämd mall ni följer som varje investeringsobjekt måste falla in under?

Fastigheterna varierar högst markant – både åldermässigt och vad gäller trädslag. Kvaliteten skiftar likaså men det ska återspeglas i förvärvspriset. Det som är viktigt är att värdera varje fastighet på egna meriter. Det vi framförallt letar efter är värdeökningspotential. Många fastigheter i Lettland har inte förvaltats lika aktivt som vi är vana vid i Sverige men det innebär samtidigt att man kan öka värdet genom enkla åtgärder som t.ex. röjning och gallring. Det är således viktigt att noggrant undersöka varje fastighet och jämföra taxeringen med vad som faktiskt står på fastigheten. I många fall är det ganska stora avvikelser och den kunskapen är viktig för att kunna göra bra investeringar.

Latvian Forest Co deltog under maj 2011 på en småbolagsdag på Operaterassen i Stockholm som anordnats av G&W kapitalförvaltning och Financial Hearings. Latvian Forest:s presentation filmades och kan ses här.

Fortsätt läsa
Annons
2 Kommentarer

2 Comments

  1. Vedde

    13 mars, 2012 vid 17:39

    Det första företaget jag verkligen ser fram emot att kunna investera i på länge, riktigt länge. Låg risk och samtidigt en relativt högre potential. Det är min melodi!

    • Tore

      8 april, 2012 vid 03:42

      Ja, Latvian Forest ser intressant ut. Har en del aktier som är rätt volatila i portföljen, så lite stabil skog skulle vara ett bra komplement.

      Har för övrigt köpt lite fysiskt guld. Nu har jag precis börjat sätta mig in i företagsobligationer. Inte för att det är helt riskfritt, men känns ändå som det är en annan typ av risk än volatila aktier.

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

USAs oljeproduktion tangerar all time high

Publicerat

den

US Energy Information Administration släppte igår den senaste statistiken för oljebranschen i USA, den för juli månad. Den visar att produktionen har fortsatt att stiga och var uppe i 12,991 miljoner fat per dag, vilket bara är ett avrundningsfel lägre än den högsta produktionen någonsin på 13 miljoner fat per dag som skedde i november 2019. Produktionen föll kraftigt i början av covid-19-pandemin men har sedan åter stigit. För att sätta 13 miljoner fat per dag i ett sammanhang så kan tilläggas att i slutet av 2016 så var produktionen omkring 8,5 miljoner fat per dag.

Bloomerg skriver att den största produktionsökningen kom från Texas där den nya högstanoteringen på 5,63 miljoner fat per dag gjordes. Produktionsökningen i USA kom trots att antalet riggar har minskat med 20 procent sedan slutet av november 2022. Man bör inte förvänta sig att produktionen ska fortsätta stiga i någon märkbar omfattning från dessa rekordnivåer då oljeproducenterna i USA numera fokuserar på att göra så stora vinster som möjligt, inte på att producera så mycket olja som möjligt.

Det kan tilläggas att som Råvarumarknaden.se rapporterade tidigare i månaden så har USAs produktion av flytande bränslen passerat tidigare rekord med bred marginal. Då räknas även flytande produkter från naturgas och biobränslen in.

Fortsätt läsa

Nyheter

Vete, ett problem för många länder

Publicerat

den

Vete

Malaysia rustar för ytterligare prisökningar och brist på vetemjöl när exportörernas konflikter och inhemska problem förlängs medan extremväder hotar. Ministeriet för inrikeshandel och levnadskostnader försäkrar att den nuvarande tillgången på vetemjöl inom landet förblir ”hanterad och stabil”.

Rysslands krig i Ukraina skadar en global ekonomi som redan drabbats av covid-19-pandemin.

Eftersom båda länderna är bland världens viktiga spannmålsproducenter och exportörer, kämpar importörer efter alternativa källor till vete, eftersom mjöl är en basingrediens i baslivsmedelsprodukter i många länder.

I juli 2022, fem månader efter att kriget bröt ut, förhandlades spannmålsavtalet fram för att tillåta Ukraina att fortsätta exportera spannmål. Ryssland avslutade denna möjlighet i juli i år. Och så finns det de ogynnsamma väderförhållandena orsakade av fenomenet El Niño som också påverkar världens produktion av vete, vilket har fått Indien att förbjuda export av vete sedan förra året. Rädsla för torka och varmt väder i Argentina och Australien ytterligare komma att minska världens vetetillförsel senare under säsongen.

Malaysia finns bland de länder som drabbats av händelseförloppet, med företag som känner sig nödställda på grund av brist på vetetillförsel sedan förra året, vilket också resulterade i stigande priser på vetemjöl, särskilt för kommersiellt bruk.

Malaysia importerar både vete och mjöl. Baserat på uppgifter från ministeriet för inrikeshandel och levnadskostnader importerades 19 438 000 kg vetemjöl från Indien mellan 2021 och 2023, medan 80 procent av importen av vete kommer från Australien.

Flera åtgärder har vidtagits för att bevara tillgången och inköpspriset för vetemjöl, där ministeriet säger att det senare har förblivit relativt stabilt. Ministeriet har rekommenderat lokala mjölnare att förbereda sig för eventuell framtida importbrist genom att hålla vetelagren på högre nivåer, i upp till sex månader, för att säkerställa en tillräcklig tillgång.

Fortsätt läsa

Nyheter

Guldpriset faller nästan 4 procent i Shanghai

Publicerat

den

Tre mindre guldtackor

Priset på guld i Kina föll nästan 4 procent idag där prisfallet tilltog mot slutet av handelsdagen rapporterar Bloomberg. Detta kommer efter ett månader långt prisrally. Orsaken till de udda prisrörelserna är att Kommunistpartiet först kraftigt begränsade den privata marknadens möjligheter att importera guld, vilket gjorde att guldpriset i Kina blev högre än på den internationella marknaden, för att nu dela ut nya importkvoter vilket fick priset att falla.

Den kinesiska centralbanken begränsade möjligheten att importera guld då man försöker vända sin valutas försvagning mot den amerikanska dollarn.

Fortsätt läsa

Populära