Sveriges geologiska undersökning (SGU) kan nu visa upp en tidigare helt okänd förekomst av sällsynta jordartsmetaller i Småland. Fyndet gjordes i samband med de undersökningar som sker inom ramen för regeringsuppdraget om att kartlägga malmpotentiella områden.

Kartläggningar som SGU genomfört i Småland visar att landskapet har flera områden med sällsynta jordartsmetaller. Redan 2023 pekades området runt Olserum ut som ett riksintresse för sina fyndigheter. Sedan tidigare är även Norra Kärr utanför Gränna uppmärksammat för höga halter av sällsynta jordartsmetaller.

Nu har SGU hittat en tidigare helt okänd förekomst av sällsynta jordartsmetaller vid Öbälen, cirka fyra mil söder om Olserum. Halterna i det provtagna materialet är jämförbara med de i Olserum. Dessutom har andra kritiska och strategiska råvaror konstaterats i samband med provtagningen. Intressanta fynd har också gjorts på andra platser i det undersökta området.

– Utöver sällsynta jordartsmetaller har även höga eller förhöjda halter av bland annat fosfat, koppar, uran, vanadin och krom påträffats bland de provtagna mineralförekomsterna, säger Alexander Lewerentz, statsgeolog och projektledare på SGU.

Under 2025 väntar ytterligare kartläggningar i Småland och Östergötland med fokus på metaller och mineral som behövs för såväl den gröna omställningen som vårt försvar.

– Att vi hittat helt nya uppslag för sällsynta jordartsmetaller visar hur viktiga dessa undersökningar är för att kartlägga förekomsterna av kritiska och strategiska råvaror i Sverige, säger Alexander Lewerentz.

Sällsynta jordartsmetaller är en grupp med 17 grundämnen. Hela åtta av dessa upptäcktes under 1700- och 1800-talen i Ytterby gruva utanför Vaxholm i Stockholm.

Världens behov av sällsynta jordartsmetaller har ökat kraftigt i takt med att efterfrågan på smart och grön teknik blivit större. EU har också skärpt kraven på medlemsländerna om ökad egen produktion av bland annat sällsynta jordartsmetaller, där den största delen av världens produktion i dag sker i Kina.

Sheraz Mian, analyschef på Zacks, väljer ut de tre bästa aktierna inom koppar. Gemensamma teman bakom dessa rekommendationer är fokus på stabila, lågkostnadsprojekt i stabila jurisdiktioner i den utvecklade världen, samt exponering mot den växande efterfrågan på koppar som drivs av elektrifiering och energiomställning.

Hudbay Minerals

Hudbay Minerals har visat stark utveckling genom en trippel av framgångsfaktorer: effektiv drift i Peru, optimerad infrastruktur i Manitoba och en stark balansräkning som nu är nästan skuldfri. Deras tillväxtpotential förstärks av deras Copper World-projekt i USA, som nyligen fått viktiga miljötillstånd. Företaget har även fördelar av förbättrad produktion och högre återvinningsgrad.

Arizona Metals

Arizona Metals äger 100 procent av Kay-projektet, ett högkvalitativt kopparprojekt i Arizona. Deras vulkanogena massiva sulfidfyndighet innebär lägre kapitalkostnader och enkel finansiering, vilket gör projektet mindre riskfyllt. Företaget väntas dra nytta av potentiellt förbättrade federala tillståndsprocesser och en strategisk position nära Phoenix. År 2024 är ett viktigt år för att visa projektets potential.

Arizona Sonoran Copper

Arizona Sonoran Copper har låg risk tack vare projektets skala, rätt geografiska läge och närhet till en kunnig arbetsstyrka. Fokus för 2025 är att stärka den geologiska förståelsen och konvertera resurser till reserver, vilket förväntas höja projektets värdering. Företaget har en hög konverteringsgrad av resurser till reserver och gynnas av en stabil verksamhetsmiljö.

Det återkommande klimatfenomenet El Niño – som orsakar extremväder i form av torka, översvämningar och skogsbränder – är äldre än vad som tidigare varit känt. Forskare kan nu visa att naturföreteelsen funnits i 250 miljoner år, ända sedan kontinenterna satt ihop i Pangea.

El Niño är havsfenomenet som tillsammans med atmosfärfenomenet Southern Oscillation återkommer i de östra delarna av Stilla Havet med ett mellanrum på två till sju år. De båda företeelserna är kopplade till varandra med den gemensamma benämningen ENSO (El Niño – Southern Oscillation). Företeelsen pågår vanligtvis i nio till tolv månader med kulmen kring jul (därav namnet El Niño = gossebarnet).

Fenomenet påverkar temperaturen, hastigheten och styrkan hos havsströmmarna. El Niño lämnar även avtryck på lokala och regionala väderförhållanden. Extremväder i form av torka, översvämningar och skogsbränder påverkar miljontals människor i Sydamerika och Australien.

Det har hittills varit oklart hur långt tillbaka i tiden klimatfenomenet sträcker sig. Men i en ny studie, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS, kan ett internationellt forskarlag slå fast att El Niño och Southern Oscillation har en historia på minst 250 miljoner år.

– Genom klimatsimuleringar fann vi att ENSO har varit ett ledande klimatfenomen långt före mänsklighetens historia. Det var en stor upptäckt för oss, säger Zhengyao Lu, naturgeografiforskare vid Lunds universitet som medverkat i studien.

El Niño var ännu starkare tidigare under historien

Med hjälp av en global klimatmodell, samt beräkningar av atmosfäriska och oceaniska processer lyckades forskarna kartlägga ENSO:s historia i intervaller om tio miljoner år. Det visade sig, något förvånande, att fenomenet varit betydligt starkare under flera historiska perioder jämfört med idag. Studien ger forskarna viktiga nycklar till att förstå hur fenomenet samverkar med de klimatförändringar som vi ser idag.

– En bättre förståelse för ENSO:s historia kan ge oss nya insikter om hur fenomenet kan komma att förändras i framtiden. Resultaten antyder att ENSO kommer att fortsätta vara den mest betydande källan till årliga variationer i klimatet globalt, säger Zhengyao Lu.

Den nya studien hjälper forskarna att utveckla mer realistiska klimatmodeller när det kommer till topografi, växthusgasnivåer, solstrålning och batymetri. Zhengyao Lu berättar att forskningen kommer att kunna ge viktiga upplysningar till framtida klimatprognoser.

– De senaste och kommande extrema El Niño-händelser kan i första hand drivas av antropogena klimatförändringar. Men på en tidsskala på 250 miljoner år har naturlig variation och andra faktorer lett till större förändringar. Det är hursomhelst av yttersta vikt att vi kan förstå hur det här klimatfenomenet beter sig i en allt varmare värld, säger Zhengyao Lu.

Studien – som letts från Duke University och Peking University – publiceras i PNAS: ”Persistently active El Niño-Southern Oscillation since the Mesozoic”