Följ oss

Nyheter

Vattenfall går vidare med planeringen av ny kärnkraft vid Ringhals

Publicerat

den

Ringhals kärnkraftverk

Vattenfall tar nu nästa steg för att möjliggöra ny kärnkraft vid Ringhals. Under våren bjuder Vattenfall in till lokalt samråd som är en viktig del av processen för ansökan om miljötillstånd.

Vattenfall fortsätter planeringen av ny kärnkraft på Väröhalvön, väster om det befintliga kärnkraftverket vid Ringhals. I juni 2022 startade Vattenfall en förstudie för att utreda de tekniska, legala och kommersiella förutsättningarna för att ta minst två små modulära reaktorer (SMR) i drift vid Ringhals under första halvan av 2030-talet.

– Förstudien har gett oss värdefulla insikter om förutsättningarna för att bygga nya reaktorer vid Ringhals. Tack vare att förstudien var inriktad på SMR kan vi nu jämföra denna nya teknik med storskaliga reaktorer som vi redan har god kunskap om, säger Desirée Comstedt, chef för ny kärnkraft vid Vattenfall.

– Vi har landat i att vi ser goda möjligheter att bygga ny kärnkraft på Väröhalvön, men att det är för tidigt att välja reaktortyp. Det påverkar dock inte möjligheten att bjuda in till lokalt samråd, vilket vi planerar att göra inom kort. Ambitionen att ha en första reaktor i drift första halvan av 2030-talet kvarstår, säger Desirée Comstedt.

Vattenfalls förstudie om nya reaktorer vid Ringhals blev som planerat klar vid årsskiftet. Förstudien är en del av det interna analys- och utredningsarbete som genomförts för att bedöma förutsättningarna för ny kärnkraft på platsen. Förstudier innehåller affärskritisk information, bland annat uppgifter från leverantörer som omfattas av sekretessavtal, och kommer därför inte att göras offentlig.

Slutsatser från SMR-förstudien

En viktig slutsats i förstudien är att det krävs någon typ av statlig riskdelning för att det ska vara möjligt för affärsdrivande företag att investera i nya reaktorer.

– I alla länder där det byggs kärnkraft delas riskerna med staten i syfte att minska de annars höga finansiella kostnaderna. I likhet med andra stora infrastrukturprojekt finns särskilda risker under byggfasen av de första reaktorerna innan lärandeeffekter realiseras. Ett kärnkraftverk har också en mycket lång exponering mot marknaden, säger Desirée Comstedt.

– I ett kärnkraftsprogram där man bygger flera reaktorer i tät följd kan man dra nytta av erfarenheter, vilket minskar kostnaden för de efterföljande reaktorerna. Någon aktör behöver dock ta risken med de första reaktorerna, och risk kostar. För att det ska vara möjligt att bygga kärnkraft till en kostnad kunderna är villiga att betala är det därför mycket positivt att regeringen utreder hur en riskdelningsmodell kan se ut, säger Desirée Comstedt.

– En annan slutsats är att det krävs ett nationellt kärnkraftsprogram som omfattar flera reaktorer med sammanlagt minst 3-4 GW för att bland annat uppnå rimliga kostnader för ett nytt slutförvar av kärnavfall, säger Desirée Comstedt.

Ytterligare en viktig slutsats i förstudien är att platsen på Väröhalvön vid Ringhals bedöms vara lämplig för ny kärnkraft, men att den har ytmässiga begränsningar i form av ett naturreservat och ett Natura 2000-område.

– Området på Väröhalvön rymmer 3-5 SMR-reaktorer motsvarande 1,5 GW, eller indikativt en storskalig reaktor, naturreservatet begränsar ytterligare kapacitet. Vi tittar nu närmare på vad en inverkan på naturreservatet skulle ha för konsekvenser eftersom vi vill ha möjlighet att bygga fler än en storskalig reaktor alternativt fler än 3-5 SMR för att kunna nyttja lärandeeffekter fullt ut på platsen, säger Desirée Comstedt.

Förstudien har också visat att lokaliseringen intill det befintliga kärnkraftverket vid Ringhals i övrigt ger goda möjligheter att samutnyttja existerande infrastruktur såsom nätanslutning, kylvattentunnlar och en hamnanläggning. Det är också hög acceptans för kärnkraft hos allmänheten i regionen och det finns goda möjligheter att fortsätta bygga upp kärnkraftskompetens vid Ringhals.

Pågående processer och nästa steg

Vattenfall har beslutat att fortsätta arbetet för ny kärnkraft med målsättningen att ha en första reaktor i drift på Väröhalvön vid Ringhals under första hälften av 2030-talet.

– Som nästa steg kommer Vattenfall under våren 2024 att bjuda in till ett lokalt samråd samtidigt som vi fortsätter dialogen med leverantörer och utvärderingen av reaktorteknik och leveransmodeller. Vi fortsätter även på andra sätt att förbereda ansökan enligt miljöbalken och kärntekniklagen liksom att säkra området genom att slutföra förvärv av fastigheter, säger Desirée Comstedt.

Vattenfall äger redan större markområden på Väröhalvön och började under hösten att köpa ytterligare mark och fastigheter för att kunna bygga nya reaktorer i området.

Status för tillståndsprocesser

För att få tillstånd att bygga nya kärnreaktorer krävs i huvudsak tre prövningar:

  • Prövning enligt kärntekniklagen (Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM), regeringen)
    Vattenfall förbereder en ansökan till SSM.
  • Prövning enligt miljöbalken (Mark- och miljödomstolen, kommunen, regeringen)
    Vattenfall inledde under våren 2023 förberedande arbeten för en miljökonsekvensbeskrivning för närområdet, vilket bland annat omfattat fältstudier och markundersökningar i området väster om Ringhals. Under våren 2024 planeras ett lokalt samråd att genomföras.
  • Prövning enligt plan- och bygglagen (kommunen)
    Vattenfall lämnade i november 2023 in en ansökan om planbesked till Varbergs kommun för ändring av detaljplanen på Väröhalvön. Detta är en del av prövningen enligt plan- och bygglagen.

Nyheter

Elpriset fortsätter att sjunka – halverade priser i april jämfört med 2023

Publicerat

den

elled

Trots en kall vinter med hög efterfrågan landade det genomsnittliga elpriset för första kvartalet i år på 66 öre per kWh, vilket är 30 öre lägre än motsvarande period 2023. Och trenden med låga priser fortsätter under april månad, enligt Bixias elprisanalytiker Johan Sigvardsson. 

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia
Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

När elprisprognosen för kvartal ett i år, den så kallade elterminen, sattes i slutet av december 2023 förutspåddes ett genomsnittligt pris på 93 öre per kWh. Men trots att delar av Sverige upplevt den kallaste vintern sedan 2013 blev utfallet ändå endast 66 öre per kWh.  

– Den svaga konjunkturen, med lägre bränslepriser som följd, är största anledningen till att vi ligger betydligt lägre prismässigt i år än under fjolåret, trots den höga efterfrågan i vintras. Men februari månad, med rekordvärme i Europa på upp till 20 grader och vindrekord i Sverige, bidrog också till att ytterligare trycka ner priset, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia. 

Halverade elpriser i april

De låga elpriserna ser ut att fortsätta under våren. Prognosen för april är ett genomsnittspris per kilowattimme på runt 40 öre, vilket är mindre än hälften än för ett år sedan då snittkostnaden per kilowattimme landade på 88 öre.   

För personer med timprisavtal kan en viss planering av elkonsumtionen löna sig under april månad. 

– April är en lite lurig månad där högre temperaturer och ljusare dagar påverkar elpriset positivt samtidigt som totalproduktionen av el minskar på grund av det årliga underhållet av kärnkraftsreaktorer.  Om vi får ytterligare en köldknäpp kan det få effekten att vissa timmar blir väldigt dyra. För dem som har timprisavtal och laddar sin elbil kan det därför vara värt att planera sin elanvändning, säger Johan Sigvardsson.

Större skillnader mellan norr och syd

Elpriset för april till juni väntas bli 35 öre/kWh för hela Sverige. Men medan skillnaderna i elpris i Sveriges fyra elområden har varit små under kvartal ett kan vi förvänta oss större variationer under andra kvartalet, när snön i norr smälter och den så kallade vårfloden drar i gång.   

– Vårfloden brukar dyka upp någon gång mellan vecka 17 och 20 och då måste vattenkraftsproducenterna i norr producera el. Det gör att elpriset tidvis kan bli nära noll i elområde 1 och 2 medan elområde 3 och 4, som exporterar el till andra elområden, kan komma att få helt andra priser, säger Johan Sigvardsson. 

Fortsätt läsa

Nyheter

USAs stigande konsumtion av naturgas

Publicerat

den

Spis som använder naturgas

USA har under mycket lång tid varit en stor konsument av naturgas. Redan på 1970-talet började man bygga importterminaler för LNG. En andra våg av importterminaler byggdes under andra halvan av 00-talet, men togs aldrig i bruk utan började efter ett tag att byggas om till exportterminaler. För då hade entreprenörer i USA lärt sig att kombinera hydraulisk spräckning och horisontell borrning, vilket ledde till en makalöst stor inhemsk produktion. Idag är USA inte bara världens största LNG-exportör, man har dessutom enormt låga inhemska gaspriser.

Nedan är en graf över USA:s konsumtion av naturgas. När man behövde börja importera så slutade konsumtionen att öka, för att sedan ta fart igen när man åter hade en riklig inhemsk tillgång.

Graf över USA:s konsumtion av naturgas sedan slutet av 1940-talet till idag.
Konsumtion av naturgas i USA. Grafik från Global LNG Hub.
Fortsätt läsa

Nyheter

Kakaomarknaden är extrem för tillfället

Publicerat

den

Kakaofrukt

Dåligt väder och skördesjukdomar i Västafrika har påverkat redan åldrande kakaoträd och decimerat skördarna. Elfenbenskusten, världens största kakaoproducent, räknar nu med att produktionen kommer att sjunka med cirka 25 procent den här säsongen. I grannlandet Ghana, som är den näst största kakaoodlaren, kommer produktionen att minska med 35 procent jämfört med förra säsongen. I båda länderna råder det brist på kakao i bearbetningsanläggningarna och vissa riskerar att stängas ned. Barry Callebaut, världens största chokladtillverkare, förväntar sig att det globala underskottet kommer att fortsätta medan tillverkarna Hershey och Cadbury har varnat för högre priser för konsumenterna, när chokladtillverkare söker efter kakao. Kostnaden för bönor har mer än fördubblats på mindre än tre månader. I mars steg terminspriserna på kakao till över 10 000 dollar per ton för första gången.

Steve Wateridge på Tropical Research Service säger att vi de kommande 12 månaderna kommer att se priserna på chokladkonfektyr öka betydligt mer i förhållande till andra snacks som är konfektyrens främsta konkurrenter, och det kommer att leda till ett förändrat konsumentbeteende. Han säger att han har arbetat med kakao i 40 år och att han aldrig sett något liknande.

Ändå har bönderna kämpat för att dra nytta av dessa rekordpriser, även efter att ha fått ett avtal om högre ersättning. Det beror på att västafrikanska odlare betalas fasta priser på grund av en sträng statlig reglering. Inte heller bönerna i Elfenbenskusten och Ghana kommer inte att gynnas eftersom de säljer större delen av sin skörd ett år innan skörden börjar. De skulle potentiellt kunna sälja till priser på spotmarknaden, men de har slut på lager mitt i den ökande efterfrågan.

Europeiska unionens nya regler förbjuder import av bönor som odlats på avskogad mark vilket också riskerar att begränsa produktionen ännu mer. Allt detta innebär att en härdsmälta på chokladmarknaden kan vara nära förestående. Om det inte sker långsiktiga strukturella förändringar.

Bloomberg rapporterar om kakaomarknaden
Fortsätt läsa

Populära