Följ oss

Nyheter

Vattenfall går vidare med planeringen av ny kärnkraft vid Ringhals

Publicerat

den

Ringhals kärnkraftverk

Vattenfall tar nu nästa steg för att möjliggöra ny kärnkraft vid Ringhals. Under våren bjuder Vattenfall in till lokalt samråd som är en viktig del av processen för ansökan om miljötillstånd.

Vattenfall fortsätter planeringen av ny kärnkraft på Väröhalvön, väster om det befintliga kärnkraftverket vid Ringhals. I juni 2022 startade Vattenfall en förstudie för att utreda de tekniska, legala och kommersiella förutsättningarna för att ta minst två små modulära reaktorer (SMR) i drift vid Ringhals under första halvan av 2030-talet.

– Förstudien har gett oss värdefulla insikter om förutsättningarna för att bygga nya reaktorer vid Ringhals. Tack vare att förstudien var inriktad på SMR kan vi nu jämföra denna nya teknik med storskaliga reaktorer som vi redan har god kunskap om, säger Desirée Comstedt, chef för ny kärnkraft vid Vattenfall.

– Vi har landat i att vi ser goda möjligheter att bygga ny kärnkraft på Väröhalvön, men att det är för tidigt att välja reaktortyp. Det påverkar dock inte möjligheten att bjuda in till lokalt samråd, vilket vi planerar att göra inom kort. Ambitionen att ha en första reaktor i drift första halvan av 2030-talet kvarstår, säger Desirée Comstedt.

Vattenfalls förstudie om nya reaktorer vid Ringhals blev som planerat klar vid årsskiftet. Förstudien är en del av det interna analys- och utredningsarbete som genomförts för att bedöma förutsättningarna för ny kärnkraft på platsen. Förstudier innehåller affärskritisk information, bland annat uppgifter från leverantörer som omfattas av sekretessavtal, och kommer därför inte att göras offentlig.

Slutsatser från SMR-förstudien

En viktig slutsats i förstudien är att det krävs någon typ av statlig riskdelning för att det ska vara möjligt för affärsdrivande företag att investera i nya reaktorer.

– I alla länder där det byggs kärnkraft delas riskerna med staten i syfte att minska de annars höga finansiella kostnaderna. I likhet med andra stora infrastrukturprojekt finns särskilda risker under byggfasen av de första reaktorerna innan lärandeeffekter realiseras. Ett kärnkraftverk har också en mycket lång exponering mot marknaden, säger Desirée Comstedt.

– I ett kärnkraftsprogram där man bygger flera reaktorer i tät följd kan man dra nytta av erfarenheter, vilket minskar kostnaden för de efterföljande reaktorerna. Någon aktör behöver dock ta risken med de första reaktorerna, och risk kostar. För att det ska vara möjligt att bygga kärnkraft till en kostnad kunderna är villiga att betala är det därför mycket positivt att regeringen utreder hur en riskdelningsmodell kan se ut, säger Desirée Comstedt.

– En annan slutsats är att det krävs ett nationellt kärnkraftsprogram som omfattar flera reaktorer med sammanlagt minst 3-4 GW för att bland annat uppnå rimliga kostnader för ett nytt slutförvar av kärnavfall, säger Desirée Comstedt.

Ytterligare en viktig slutsats i förstudien är att platsen på Väröhalvön vid Ringhals bedöms vara lämplig för ny kärnkraft, men att den har ytmässiga begränsningar i form av ett naturreservat och ett Natura 2000-område.

– Området på Väröhalvön rymmer 3-5 SMR-reaktorer motsvarande 1,5 GW, eller indikativt en storskalig reaktor, naturreservatet begränsar ytterligare kapacitet. Vi tittar nu närmare på vad en inverkan på naturreservatet skulle ha för konsekvenser eftersom vi vill ha möjlighet att bygga fler än en storskalig reaktor alternativt fler än 3-5 SMR för att kunna nyttja lärandeeffekter fullt ut på platsen, säger Desirée Comstedt.

Förstudien har också visat att lokaliseringen intill det befintliga kärnkraftverket vid Ringhals i övrigt ger goda möjligheter att samutnyttja existerande infrastruktur såsom nätanslutning, kylvattentunnlar och en hamnanläggning. Det är också hög acceptans för kärnkraft hos allmänheten i regionen och det finns goda möjligheter att fortsätta bygga upp kärnkraftskompetens vid Ringhals.

Pågående processer och nästa steg

Vattenfall har beslutat att fortsätta arbetet för ny kärnkraft med målsättningen att ha en första reaktor i drift på Väröhalvön vid Ringhals under första hälften av 2030-talet.

– Som nästa steg kommer Vattenfall under våren 2024 att bjuda in till ett lokalt samråd samtidigt som vi fortsätter dialogen med leverantörer och utvärderingen av reaktorteknik och leveransmodeller. Vi fortsätter även på andra sätt att förbereda ansökan enligt miljöbalken och kärntekniklagen liksom att säkra området genom att slutföra förvärv av fastigheter, säger Desirée Comstedt.

Vattenfall äger redan större markområden på Väröhalvön och började under hösten att köpa ytterligare mark och fastigheter för att kunna bygga nya reaktorer i området.

Status för tillståndsprocesser

För att få tillstånd att bygga nya kärnreaktorer krävs i huvudsak tre prövningar:

  • Prövning enligt kärntekniklagen (Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM), regeringen)
    Vattenfall förbereder en ansökan till SSM.
  • Prövning enligt miljöbalken (Mark- och miljödomstolen, kommunen, regeringen)
    Vattenfall inledde under våren 2023 förberedande arbeten för en miljökonsekvensbeskrivning för närområdet, vilket bland annat omfattat fältstudier och markundersökningar i området väster om Ringhals. Under våren 2024 planeras ett lokalt samråd att genomföras.
  • Prövning enligt plan- och bygglagen (kommunen)
    Vattenfall lämnade i november 2023 in en ansökan om planbesked till Varbergs kommun för ändring av detaljplanen på Väröhalvön. Detta är en del av prövningen enligt plan- och bygglagen.
Fortsätt läsa
Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Nyheter

Solkraften pressar elpriserna dagtid

Publicerat

den

Solcellspark

Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.

– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.

De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.

Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.

– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.

De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.

– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.

MedelspotprisApril 2025April 2026
Elområde 1, Norra Sverige     14,39 öre/kWh      26,09 öre/kWh   
Elområde 2, Norra Mellansverige     14,21 öre/kWh      26,85 öre/kWh   
Elområde 3, Södra Mellansverige     37,61 öre/kWh      56,08 öre/kWh   
Elområde 4, Södra Sverige     58,35 öre/kWh      66,55 öre/kWh 
Medelspotpris är det genomsnittliga priset på den nordiska elbörsen. Priserna är exklusive moms, påslag och elcertifikat.

*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.

Fortsätt läsa

Nyheter

Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden

Publicerat

den

Oljerigg producerar olja

Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.

Fortsätt läsa

Nyheter

Svag vårflod dubblar elpriserna

Publicerat

den

Solsken på blå himmel

Den norrländska vårfloden väntas dra igång den här veckan och pågå fram till slutet av maj. Att den är ovanligt svag i år bidrar till att elpriset i system fram till midsommar blir ungefär dubbelt så högt som under samma period i fjol. Det visar Bixias elprognos för maj och juni.

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia
Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

Efter en relativt dyr april väntas systempriset landa på 55 öre per kilowattimme i maj och 50 öre i juni, att jämföra med 31 respektive 21 öre förra året.

– Vi har inte haft så lite snö någon vinter sedan 2019 och det syns tydligt i vårfloden. Den prispress vi normalt sett räknar med den här tiden på året blir betydligt svagare än vanligt. Dessutom ligger bränslepriserna på en högre nivå än i fjol på grund av oron i Mellanöstern, vilket spiller över på de svenska elpriserna, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.

Den hydrologiska balansen ligger på minus 20 terawattimmar, jämfört med ett överskott på 5–10 terawattimmar vid samma tidpunkt i fjol. Tillrinningen väntas kulminera på ungefär 7 terawattimmar per vecka i slutet av maj, långt under ett normalår.

Hur elpriserna utvecklas under resten av 2026 beror i hög grad på hur blöt sommaren blir. Terminspriset för fjärde kvartalet ligger på runt 70 öre per kilowattimme, vilket speglar marknadens oro inför hösten.

– Det krävs fyra till fem blöta veckor för att ta igen underskottet och fylla på vattenmagasinen. Det finns indikationer på att sommaren kan bli torr i mellersta och södra Skandinavien, men osäkerheten är stor. Om det blir så lär priserna stiga ytterligare, säger Johan Sigvardsson.

Elpris april–juni 2026 jämfört med utfall 2025 (öre/kWh)

Område  Apr 2026  Apr 2025Maj 2026Maj 2025Juni 2026Juni 2025
System 703555315021
SE127142714233
SE228142915245
SE3503857434723
SE4625866605941
Källa: Bixia/Nord Pool. Aprilsiffrorna för 2026 är preliminära. Siffrorna för maj och juni 2026 är prognos.
Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära