Följ oss

Nyheter

Vattenfall går vidare med planeringen av ny kärnkraft vid Ringhals

Publicerat

den

Ringhals kärnkraftverk

Vattenfall tar nu nästa steg för att möjliggöra ny kärnkraft vid Ringhals. Under våren bjuder Vattenfall in till lokalt samråd som är en viktig del av processen för ansökan om miljötillstånd.

Vattenfall fortsätter planeringen av ny kärnkraft på Väröhalvön, väster om det befintliga kärnkraftverket vid Ringhals. I juni 2022 startade Vattenfall en förstudie för att utreda de tekniska, legala och kommersiella förutsättningarna för att ta minst två små modulära reaktorer (SMR) i drift vid Ringhals under första halvan av 2030-talet.

– Förstudien har gett oss värdefulla insikter om förutsättningarna för att bygga nya reaktorer vid Ringhals. Tack vare att förstudien var inriktad på SMR kan vi nu jämföra denna nya teknik med storskaliga reaktorer som vi redan har god kunskap om, säger Desirée Comstedt, chef för ny kärnkraft vid Vattenfall.

– Vi har landat i att vi ser goda möjligheter att bygga ny kärnkraft på Väröhalvön, men att det är för tidigt att välja reaktortyp. Det påverkar dock inte möjligheten att bjuda in till lokalt samråd, vilket vi planerar att göra inom kort. Ambitionen att ha en första reaktor i drift första halvan av 2030-talet kvarstår, säger Desirée Comstedt.

Vattenfalls förstudie om nya reaktorer vid Ringhals blev som planerat klar vid årsskiftet. Förstudien är en del av det interna analys- och utredningsarbete som genomförts för att bedöma förutsättningarna för ny kärnkraft på platsen. Förstudier innehåller affärskritisk information, bland annat uppgifter från leverantörer som omfattas av sekretessavtal, och kommer därför inte att göras offentlig.

Slutsatser från SMR-förstudien

En viktig slutsats i förstudien är att det krävs någon typ av statlig riskdelning för att det ska vara möjligt för affärsdrivande företag att investera i nya reaktorer.

– I alla länder där det byggs kärnkraft delas riskerna med staten i syfte att minska de annars höga finansiella kostnaderna. I likhet med andra stora infrastrukturprojekt finns särskilda risker under byggfasen av de första reaktorerna innan lärandeeffekter realiseras. Ett kärnkraftverk har också en mycket lång exponering mot marknaden, säger Desirée Comstedt.

– I ett kärnkraftsprogram där man bygger flera reaktorer i tät följd kan man dra nytta av erfarenheter, vilket minskar kostnaden för de efterföljande reaktorerna. Någon aktör behöver dock ta risken med de första reaktorerna, och risk kostar. För att det ska vara möjligt att bygga kärnkraft till en kostnad kunderna är villiga att betala är det därför mycket positivt att regeringen utreder hur en riskdelningsmodell kan se ut, säger Desirée Comstedt.

– En annan slutsats är att det krävs ett nationellt kärnkraftsprogram som omfattar flera reaktorer med sammanlagt minst 3-4 GW för att bland annat uppnå rimliga kostnader för ett nytt slutförvar av kärnavfall, säger Desirée Comstedt.

Ytterligare en viktig slutsats i förstudien är att platsen på Väröhalvön vid Ringhals bedöms vara lämplig för ny kärnkraft, men att den har ytmässiga begränsningar i form av ett naturreservat och ett Natura 2000-område.

– Området på Väröhalvön rymmer 3-5 SMR-reaktorer motsvarande 1,5 GW, eller indikativt en storskalig reaktor, naturreservatet begränsar ytterligare kapacitet. Vi tittar nu närmare på vad en inverkan på naturreservatet skulle ha för konsekvenser eftersom vi vill ha möjlighet att bygga fler än en storskalig reaktor alternativt fler än 3-5 SMR för att kunna nyttja lärandeeffekter fullt ut på platsen, säger Desirée Comstedt.

Förstudien har också visat att lokaliseringen intill det befintliga kärnkraftverket vid Ringhals i övrigt ger goda möjligheter att samutnyttja existerande infrastruktur såsom nätanslutning, kylvattentunnlar och en hamnanläggning. Det är också hög acceptans för kärnkraft hos allmänheten i regionen och det finns goda möjligheter att fortsätta bygga upp kärnkraftskompetens vid Ringhals.

Pågående processer och nästa steg

Vattenfall har beslutat att fortsätta arbetet för ny kärnkraft med målsättningen att ha en första reaktor i drift på Väröhalvön vid Ringhals under första hälften av 2030-talet.

– Som nästa steg kommer Vattenfall under våren 2024 att bjuda in till ett lokalt samråd samtidigt som vi fortsätter dialogen med leverantörer och utvärderingen av reaktorteknik och leveransmodeller. Vi fortsätter även på andra sätt att förbereda ansökan enligt miljöbalken och kärntekniklagen liksom att säkra området genom att slutföra förvärv av fastigheter, säger Desirée Comstedt.

Vattenfall äger redan större markområden på Väröhalvön och började under hösten att köpa ytterligare mark och fastigheter för att kunna bygga nya reaktorer i området.

Status för tillståndsprocesser

För att få tillstånd att bygga nya kärnreaktorer krävs i huvudsak tre prövningar:

  • Prövning enligt kärntekniklagen (Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM), regeringen)
    Vattenfall förbereder en ansökan till SSM.
  • Prövning enligt miljöbalken (Mark- och miljödomstolen, kommunen, regeringen)
    Vattenfall inledde under våren 2023 förberedande arbeten för en miljökonsekvensbeskrivning för närområdet, vilket bland annat omfattat fältstudier och markundersökningar i området väster om Ringhals. Under våren 2024 planeras ett lokalt samråd att genomföras.
  • Prövning enligt plan- och bygglagen (kommunen)
    Vattenfall lämnade i november 2023 in en ansökan om planbesked till Varbergs kommun för ändring av detaljplanen på Väröhalvön. Detta är en del av prövningen enligt plan- och bygglagen.
Fortsätt läsa
Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Nyheter

Christian Kopfer om läget för oljan

Publicerat

den

Råolja

Christian Kopfer, analytiker på Arctic Securities, kommenterar läget på oljemarknaden till följd av kriget i Gulfen. Ännu så länge prisar marknaden in att situationen ändå löser sig, för fortsätter det 2-3 månader så går priset till 150-200 USD per fat.

Christian Kopfer kommenterar läget för olja
Fortsätt läsa

Nyheter

Marknaden måste börja betrakta de höga kopparpriserna som det nya normala

Publicerat

den

Koppar från Boliden

Johannes Grunselius, analytiker på SB1, lyfter fram koppar som den mest attraktiva råvaran i gruvsektorn just nu, och menar att det finns både starka strukturella och långsiktiga drivkrafter bakom efterfrågan. Historiskt har den globala efterfrågan på koppar vuxit med cirka 2–3 procent per år under de senaste 50 åren, men enligt honom står marknaden inför en ny fas där tillväxten kan accelerera till 3–4 procent årligen.

Denna uppväxling drivs framför allt av elektrifieringen av samhället. Koppar är en central komponent i allt från elnät och elfordon till den snabba utbyggnaden av datacenter kopplade till AI-investeringar. Det innebär att efterfrågan inte bara växer, utan gör det på ett mer strukturellt och långsiktigt sätt än tidigare.

Samtidigt pekar Grunselius på ett avgörande problem på utbudssidan. det finns inte tillräckligt med nya kopparprojekt för att möta den ökande efterfrågan. Den globala projektportföljen är otillräcklig, och det är enligt honom i praktiken “omöjligt” för industrin att öka produktionen i den takt som krävs. Slutsatsen blir att marknaden med stor sannolikhet går mot ett underskott, en global kopparbrist, inom några år.

Mot den bakgrunden blir stora nya fyndigheter extremt viktiga. Han lyfter särskilt fram Vicuna-projektet, där omkring 50 miljoner ton koppar har identifierats, motsvarande cirka två års global konsumtion. Det är den största kopparupptäckten på över 30 år och beskrivs som betydelsefull inte bara för enskilda bolag utan för hela industrin. Dessutom finns betydande inslag av guld och silver, vilket ytterligare stärker projektets ekonomiska värde.

Grunselius betonar också att kopparpriserna, trots viss nedgång från toppnivåer, fortfarande ligger på historiskt höga nivåer. Han menar att marknaden behöver börja betrakta dessa nivåer som ett “nytt normalt”, givet de starka fundamentala drivkrafterna i både efterfrågan och utbud.

Sammanfattningsvis är hans bild tydlig att kopparmarknaden står inför en period av strukturell tillväxt kombinerad med begränsat utbud, vilket skapar goda förutsättningar för fortsatt höga priser och gör koppar till en av de mest intressanta råvarorna för investerare.

I relation till koppar diskuterar Grunselius även utsikterna för Lundin Mining och Boliden.

Fortsätt läsa

Nyheter

Det fysiska spotpriset på brentolja har slagit nytt rekord

Publicerat

den

Fat med olja

När man följer oljepriset så är det vanligtvis priset på terminen som är närmast förfall man tittar på. Den handlas på börsen, det finns en stor likviditet, har hög transparens och går till lösen inom varje månad. Det är dock bara 1-3 procent av terminerna som går till fysisk leverans, resten avvecklas finansiellt och positionen rullas vidare till nästa termin.

När marknaden börjar skaka kan det därför vara intressant att även titta på ”dated brent”, dvs spotpriset på brentolja med fysisk leverans, där leverans vanligtvis sker inom 10-25 dagar.

Terminspriset på brentolja är nu 109 USD per fat. Men dated brent-priset är 141 USD! Enligt grafen nedan är det det högsta priset någonsin. Medan andra uppgifter säger att rekordet fortfarande är juli 2008 då det var 147-148 USD. Oavsett vilket, den aktuella prisnivån är enormt hög och viljan att betala ett rejält högre pris än terminspriset tyder på att köpare upplever att det är fysisk brist på olja.

Dated brent-oljepris
Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära