Följ oss

Nyheter

Vattenfall går vidare med planeringen av ny kärnkraft vid Ringhals

Publicerat

den

Ringhals kärnkraftverk

Vattenfall tar nu nästa steg för att möjliggöra ny kärnkraft vid Ringhals. Under våren bjuder Vattenfall in till lokalt samråd som är en viktig del av processen för ansökan om miljötillstånd.

Vattenfall fortsätter planeringen av ny kärnkraft på Väröhalvön, väster om det befintliga kärnkraftverket vid Ringhals. I juni 2022 startade Vattenfall en förstudie för att utreda de tekniska, legala och kommersiella förutsättningarna för att ta minst två små modulära reaktorer (SMR) i drift vid Ringhals under första halvan av 2030-talet.

– Förstudien har gett oss värdefulla insikter om förutsättningarna för att bygga nya reaktorer vid Ringhals. Tack vare att förstudien var inriktad på SMR kan vi nu jämföra denna nya teknik med storskaliga reaktorer som vi redan har god kunskap om, säger Desirée Comstedt, chef för ny kärnkraft vid Vattenfall.

– Vi har landat i att vi ser goda möjligheter att bygga ny kärnkraft på Väröhalvön, men att det är för tidigt att välja reaktortyp. Det påverkar dock inte möjligheten att bjuda in till lokalt samråd, vilket vi planerar att göra inom kort. Ambitionen att ha en första reaktor i drift första halvan av 2030-talet kvarstår, säger Desirée Comstedt.

Vattenfalls förstudie om nya reaktorer vid Ringhals blev som planerat klar vid årsskiftet. Förstudien är en del av det interna analys- och utredningsarbete som genomförts för att bedöma förutsättningarna för ny kärnkraft på platsen. Förstudier innehåller affärskritisk information, bland annat uppgifter från leverantörer som omfattas av sekretessavtal, och kommer därför inte att göras offentlig.

Slutsatser från SMR-förstudien

En viktig slutsats i förstudien är att det krävs någon typ av statlig riskdelning för att det ska vara möjligt för affärsdrivande företag att investera i nya reaktorer.

– I alla länder där det byggs kärnkraft delas riskerna med staten i syfte att minska de annars höga finansiella kostnaderna. I likhet med andra stora infrastrukturprojekt finns särskilda risker under byggfasen av de första reaktorerna innan lärandeeffekter realiseras. Ett kärnkraftverk har också en mycket lång exponering mot marknaden, säger Desirée Comstedt.

– I ett kärnkraftsprogram där man bygger flera reaktorer i tät följd kan man dra nytta av erfarenheter, vilket minskar kostnaden för de efterföljande reaktorerna. Någon aktör behöver dock ta risken med de första reaktorerna, och risk kostar. För att det ska vara möjligt att bygga kärnkraft till en kostnad kunderna är villiga att betala är det därför mycket positivt att regeringen utreder hur en riskdelningsmodell kan se ut, säger Desirée Comstedt.

– En annan slutsats är att det krävs ett nationellt kärnkraftsprogram som omfattar flera reaktorer med sammanlagt minst 3-4 GW för att bland annat uppnå rimliga kostnader för ett nytt slutförvar av kärnavfall, säger Desirée Comstedt.

Ytterligare en viktig slutsats i förstudien är att platsen på Väröhalvön vid Ringhals bedöms vara lämplig för ny kärnkraft, men att den har ytmässiga begränsningar i form av ett naturreservat och ett Natura 2000-område.

– Området på Väröhalvön rymmer 3-5 SMR-reaktorer motsvarande 1,5 GW, eller indikativt en storskalig reaktor, naturreservatet begränsar ytterligare kapacitet. Vi tittar nu närmare på vad en inverkan på naturreservatet skulle ha för konsekvenser eftersom vi vill ha möjlighet att bygga fler än en storskalig reaktor alternativt fler än 3-5 SMR för att kunna nyttja lärandeeffekter fullt ut på platsen, säger Desirée Comstedt.

Förstudien har också visat att lokaliseringen intill det befintliga kärnkraftverket vid Ringhals i övrigt ger goda möjligheter att samutnyttja existerande infrastruktur såsom nätanslutning, kylvattentunnlar och en hamnanläggning. Det är också hög acceptans för kärnkraft hos allmänheten i regionen och det finns goda möjligheter att fortsätta bygga upp kärnkraftskompetens vid Ringhals.

Pågående processer och nästa steg

Vattenfall har beslutat att fortsätta arbetet för ny kärnkraft med målsättningen att ha en första reaktor i drift på Väröhalvön vid Ringhals under första hälften av 2030-talet.

– Som nästa steg kommer Vattenfall under våren 2024 att bjuda in till ett lokalt samråd samtidigt som vi fortsätter dialogen med leverantörer och utvärderingen av reaktorteknik och leveransmodeller. Vi fortsätter även på andra sätt att förbereda ansökan enligt miljöbalken och kärntekniklagen liksom att säkra området genom att slutföra förvärv av fastigheter, säger Desirée Comstedt.

Vattenfall äger redan större markområden på Väröhalvön och började under hösten att köpa ytterligare mark och fastigheter för att kunna bygga nya reaktorer i området.

Status för tillståndsprocesser

För att få tillstånd att bygga nya kärnreaktorer krävs i huvudsak tre prövningar:

  • Prövning enligt kärntekniklagen (Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM), regeringen)
    Vattenfall förbereder en ansökan till SSM.
  • Prövning enligt miljöbalken (Mark- och miljödomstolen, kommunen, regeringen)
    Vattenfall inledde under våren 2023 förberedande arbeten för en miljökonsekvensbeskrivning för närområdet, vilket bland annat omfattat fältstudier och markundersökningar i området väster om Ringhals. Under våren 2024 planeras ett lokalt samråd att genomföras.
  • Prövning enligt plan- och bygglagen (kommunen)
    Vattenfall lämnade i november 2023 in en ansökan om planbesked till Varbergs kommun för ändring av detaljplanen på Väröhalvön. Detta är en del av prövningen enligt plan- och bygglagen.

Nyheter

Jonas Lindvall är tillbaka med ett nytt oljebolag, Perthro, som ska börsnoteras

Publicerat

den

Jonas Lindvall, grundare och vd för Perthro AB

Jonas Lindvall, ett välkänt namn i den svenska olje- och gasindustrin, är tillbaka med ett nytt företag – Perthro AB – som nu förbereds för notering i Stockholm. Med över 35 års erfarenhet från bolag som Lundin Oil, Shell och Talisman Energy, och som medgrundare till energibolag som Tethys Oil och Maha Energy, är Lindvall redo att än en gång bygga ett bolag från grunden.

Tillsammans med Andres Modarelli har han startat Perthro med ambitionen att bli en långsiktigt hållbar och kostnadseffektiv producent inom upstream-sektorn – alltså själva oljeutvinningen. Deras timing är strategisk. Med ett inflationsjusterat oljepris som enligt Lindvall är lägre än på 1970-talet, men med fortsatt växande efterfrågan globalt, ser de stora möjligheter att förvärva tillgångar till attraktiva priser.

Perthro har redan säkrat bevisade oljereserver i Alberta, Kanada – en region med rik oljehistoria. Bolaget tittar även på ytterligare projekt i Oman och Brasilien, där Lindvall har tidigare erfarenhet. Enligt honom är marknadsförutsättningarna idealiska: världens efterfrågan på olja ökar, medan utbudet inte hänger med. Produktionen från befintliga oljefält minskar med cirka fem procent per år, samtidigt som de största oljebolagen har svårt att ersätta de reserver som produceras.

”Det här skapar en öppning för nya aktörer som kan agera snabbare, tänka långsiktigt och agera med kapitaldisciplin”, säger Lindvall.

Perthro vill fylla det växande gapet på marknaden – med fokus på hållbar tillväxt, hög avkastning och effektiv produktion. Med Lindvalls meritlista och branschkunskap hoppas bolaget nu kunna bli nästa svenska oljebolag att sätta avtryck på världskartan – och på börsen.

Fortsätt läsa

Nyheter

Oljan, guldet och marknadens oroande tystnad

Publicerat

den

Oljepriset är åter i fokus på grund av kriget i Mellanöstern. Är marknadens tystnad om de stora riskerna, det som vi egentligen verkligen bör oroa oss för? Och varför funderar Tyskland på att plocka hem sin guldreserv från New York? I veckans avsnitt av Världsekonomin pratar Katrine Kielos och Henrik Mitelman om olja, tystnad och guld. Europa är ju mer beroende av oljepriset än USA, hur orolig ska man vara för att det stiger? En krönika i Financial Times lyfte nyligen “marknadens oroande tystnad”, den syftade på skillnaden mellan den dystra geopolitiska utvecklingen i världen och en marknad som samtidigt återhämtat sig 20 procent sen början av april, trots tullkriget. Vad säger marknadens tystnad egentligen? I Tyskland pågår en debatt om att plocka hem sin guldreserv från USA. Handlar det om bristande förtroende för Donald Trump – och kan det rentav ha något med “hämndskatten” att göra?

Fortsätt läsa

Nyheter

Domstolen ger klartecken till Lappland Guldprospektering

Publicerat

den

Bergvägg

Mark- och miljödomstolen har idag meddelat dom i målet om Stortjärnhobbens bearbetningskoncession. Beslutet innebär att Lappland Guldprospektering får tillträde till området – ett avgörande steg mot framtida gruvbrytning i regionen.

Bearbetningskoncessionen för Stortjärnhobben är en central del i Lappland Guldprospekterings långsiktiga satsning på hållbar gruvutveckling i området. Projektet har varit föremål för juridisk prövning och dagens dom ger nu tydlighet kring markanvändningen.

”Vi är mycket nöjda över beslutet och ser nu fram emot att kunna lägga i nästa växel vad gäller utvecklingen av Stortjärnhobbens guldprojekt. Domstolens beslut är ett synnerligen viktigt steg och ger oss nu rätten att nyttja och förfoga över området”, säger VD Fredrik Johansson.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära