Följ oss

Nyheter

Varför faller guldpriset?

Publicerat

den

Guldtacka på guldmynt

Guldtacka på guldmyntDe placerare som föredrar guld, så kallade ”gold bugs”, är inte ensamma om att vara oförstående till att guldpriset utvecklats så pass dåligt under 2015. Under året har den gula ädelmetallen backat med nästan tre procent trots att guld normalt är att betrakta som en ”safe haven” i tider av oro. Det finns inte heller några indikationer på att vi kommer att få se guldkursen utvecklas bättre inom den närmaste framtiden. Så varför faller guldpriset?

Under de senaste åren har vi sett flera globala händelser som normalt borde ha bidragit till ett stigande guldpris. Det förefaller emellertid som guldmarknaden har förkastat alla dessa händelser, inklusive krisen i Grekland, och ser dem som obetydliga. Det gör att guldhandlarna ställer sig frågan vad det är som kommer att krävas för att vi skall få se en uppgång i guldkursen.

Orsaker till att guldkursen inte stiger

Det finns en rad olika faktorer som har bidragit till den dåliga utvecklingen av guldpriset.

Krisen i Grekland är en icke-händelse på guldmarknaden. Kaos och global oro får vanligen guldhandlarna att reagera, men marknaden är inte på humör att agera på ännu en händelse i en evig grekisk kris. Guldmarknaden har sannolikt redan prissatt olika alternativa utfall i den grekiska krisen, och det kommer inte att leda till några större avbrott i utvecklingen på de finansiella marknaderna. Detta är på sätt och vis goda nyheter för världsekonomin.

Den grekiska regeringen behöver ytterligare 50 miljarder euro från sina långivare under de närmaste åren för att kunna behålla sitt medlemskap i den europeiska unionen. I utbyte mot detta har den Tsipras-ledda regeringen erbjudit sig att genomföra en rad smärtsamma nedskärningar och skattehöjningar som vida överstiger tidigare åtaganden från Grekland.

Hotet om en kommande räntehöjning från FED. Janet Yellen, ordförande i den amerikanska centralbankskommitten FED, kommunicerade nyligen att marknaderna bör förbereda sig på en räntehöjning under den senare delen av 2015. Finansmarknaderna har tidigare förväntat sig att detta skulle ske i samband med räntemötet i juni, något som senare kom att ändras till räntemötet i september. Nu verkar det således som om det inte kommer att ske i september heller.

Investerarna är emellertid på det klara med att en amerikansk räntehöjning kommer att ske, förr eller senare. När detta sker kommer vi att få se hur placerarna viktar om till dollarn, något som bland annat kommer att ske på bekostnad av guldet. Dollarn kommer då att överta guldets roll som en safe haven.

Aktier har blivit allt mer attraktiva. Det råder ingen tvekan om att de globala finansmarknaderna befinner sig i ett tillstånd där aktier som investeringskategori betraktas som mer lovande än för bara några år sedan. Det går också att se det som att investerarna är mindre rädda för att ta risker. När Nasdaq stigit med cirka fem procent, DAX med mer än tio procent och Hang Seng med cirka fyra procent i år är investerarna mer intresserade av att köpa aktier billigt när aktiekurserna faller än av att köpa en ”ointressant metall” som guld.

Kina. Alltfler röster höjs för att situationen i Kina är en överreaktion. Många investerare har förväntat sig en avmattning i Kina, en av världens största ekonomier, vilket de trott skulle leda till ett ökat intresse för guld. Vi ser istället hur guldkursen inte har reagerat på situationen i Kina, något som tyder på att situationen i Asiens största ekonomi inte är så akut som befarat.

Den senaste tidens kursfall på de kinesiska aktiemarknaderna ansågs av många vara en signal till bättre tider för guldet. Det visade sig istället vara det omvända. Enligt en artikel som nyligen publicerades i Wall Street Journal har många kinesiska investerare sålt av sitt guld för att istället öka likviditeten i efterdyningarna av den kinesiska börskraschen.

Lägre oljepriser. Oljan handlas i dag till ungefär hälften av vad råvaran handlas till under det första halvåret och det finns förväntningar om att oljepriset kommer att förbli lågt under resten av 2015 och en bra bit in på 2016.

IEA, den internationella energimyndigheten, anser att de lägre oljepriserna är ett tecken på att det finns ett massivt överutbud av olja globalt. Enligt IEA måste priserna falla ytterligare för att överutbudet inte längre skall vara lönsamt att producera. Innan dess anser inte IEA att det finns anledning att förvänta sig stigande oljepriser.

Aktiemarknaden. Enligt de senaste uppgifterna från US CFTC har förvaltarna minskat sina långa positioner. Enligt de data som US CFTC har publicerat har de långa positionerna på terminsmarknaden minskat med 8 procent, medan de korta positionerna har ökat med 17 procent under den vecka som slutade den 30 juni 2015.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Nyheter

De tre bästa olje- och naturgasaktierna i Kanada

Publicerat

den

Fat med olja och naturgasledningar med en kanadensisk flagga i bakgrunden

Eric Nuttall på Ninepoint Partners har valt ut de tre bästa aktierna inom olja och naturgas. Samtliga är noterade på TSX i Kanada och är bolag som har bra tillgångar och genererar bra kassaflöden.

MEG Energy

MEG Energy är en oljeproducent som går bra vid ett oljepris på 70 USD. Företaget har nått sitt mål för skulder och använder därför hela sitt fria kassaflöde till att återköpa aktier. Det fria kassaflödet är 10 procent vid ett oljepris på 70 USD och 14 procent vid 80 USD. Med över 35 års reserver av hög kvalitet erbjuder MEG Energy en stark hävstång på ett stigande oljepris.

ARC Resources

ARC Resources har högkvalitativa reserver av främst naturgas som motsvarar över 20 år av konstant produktion. Har ett bra fritt kassaflöde. En aktie att köpa och sedan bara låta ligga i portföljen.

Tamarack Valley Energy

Tamarack Valley Energy har efter två år av operativa utmaningar nått sina mål tre kvartal i rad och har blivit ett av de mest populära oljebolagen i Kanada. Större delen av produktionen är vid Clearwater och Charlie Lake, två tillgångar med fantastiskt bra ekonomi. Ett fritt kassaflöde på 12 respektive 17 procent vid ett oljepris på 70 respektive 80 USD per fat.

Fortsätt läsa

Nyheter

Bixias vinterprognos – Låga elpriser, men inte hela tiden

Publicerat

den

En förväntat mild vinter väntas hålla elkonsumtionen och därmed elpriserna nere. Dock kan enstaka kalla veckor pressa upp priserna, i synnerhet om kylan kombineras med låg vindkraftsproduktion. Det visar elbolaget Bixias prognos för vintern 2024-2025.

Efter en mild september följde även oktober samma mönster, vilket ledde till ett fortsatt lågt genomsnittligt systempris på 27 öre/kWh. Även vintern förväntas bli mild vilket siar om låga elpriser. Dock finns risk för tillfälliga prishöjningar eftersom omställningen till förnybar energi gjort Europa mer beroende av vädret för sin elproduktion.

– Vi har en kontrollerad marknad med ett generellt överskott i energibalansen så vi förväntar oss överlag låga elpriser i vinter. Men den snabba omställningen till förnybar energi, där bland annat Tyskland stängt flera kärnkrafts- och kolkraftverk de senaste åren, gör att en vecka med sträng kyla och svag vindkraftsproduktion kan leda till tillfälliga men kraftiga prishöjningar, precis som vi såg exempel på för ett par veckor sedan säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia

I Sverige kommer fortfarande en stor del av elproduktionen från kärnkraft, men när det blåser lite och blir kallt i Europa påverkas även vi eftersom vi är tätt sammankopplade med den europeiska marknaden.

– Om elpriset i Europa stiger och vi har ett överskott kommer vi per automatik exportera vår billiga el vilket gör att våra elpriser ökar. Och om motsatsen sker, att vi inte har tillräckligt med el för att täcka våra behov vid en köldknäpp och behöver importera får vi automatiskt i princip samma pris som övriga länder förklarar Johan Sigvardsson.

Så väntas elpriset bli i december 2024 och januari och februari 2025 (föregående års utfall inom parentes).

DecemberJanuariFebruari
Systempris65 öre/kWh (81 öre, förra årets pris)67 öre/kWh (76 öre, förra årets pris)71 öre/kWh (57 öre, förra årets pris)
SE140 öre/kWh (73 öre)39 öre/kWh (61 öre)43 öre/kWh (45 öre)
SE240 öre/kWh (73 öre)39 öre/kWh (61 öre)43 öre/kWh (45 öre)
SE377 öre/kWh (79 öre)78 öre/kWh (80 öre)76 öre/kWh (50 öre)
SE482 öre/kWh (80 öre)79 öre/kWh (84 öre)83 öre/kWh (55 öre)
Fortsätt läsa

Nyheter

Kina ska införa exportkontroller på flera kritiska mineraler

Publicerat

den

Kinesisk flagga

Kina ska införa exportkontroller på kritiska mineraler som volfram, grafit, magnesium och aluminiumlegeringar vilket analytiker ser som en manöver inför att Donald Trump tillträder som president i USA och då förväntas införa nya begränsningar för vad som kan exporteras till Kina.

Kina kontrollerar mer än 80 procent av världens volfram-utbud och 90 procent av magnesium-produktionen enligt en uppskattning, råvaror som är avgörande för att producera saker inom bland annat försvarsteknik, vapen, flygplansutrustning och rymdfarkoster.

USA, och för den delen västvärlden i största allmänhet, har arbetat för att koppla fort Kina från försörningskedjorna, både vad gäller produktion av själva råvarorna och processandet till mer förädlade produkter. Men det har hittills inte skett någon stor förändring. Det är inte helt oväntat, det tar tid att bygga upp både ny produktion och förädling.

En viss förändring har ändå skett i världen, även inom EU och Sverige. Här i Sverige har alltid inställning varit att vi ska använda alla mineraler, men de ska inte produceras i Sverige. Där har man nu kunnat se förändring vad gäller synen på gruvor i Sverige. Det finns också en stor satsning inom EU i stort att unionen ska bli mer självförsörjande.

Det kan även vara värt att påminna om att Kina sedan flera år tillbaka har ett exportförbud gällande grafit till Sverige.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära