Följ oss

Nyheter

Varför faller guldpriset?

Publicerat

den

Guldtacka på guldmynt

Guldtacka på guldmyntDe placerare som föredrar guld, så kallade ”gold bugs”, är inte ensamma om att vara oförstående till att guldpriset utvecklats så pass dåligt under 2015. Under året har den gula ädelmetallen backat med nästan tre procent trots att guld normalt är att betrakta som en ”safe haven” i tider av oro. Det finns inte heller några indikationer på att vi kommer att få se guldkursen utvecklas bättre inom den närmaste framtiden. Så varför faller guldpriset?

Under de senaste åren har vi sett flera globala händelser som normalt borde ha bidragit till ett stigande guldpris. Det förefaller emellertid som guldmarknaden har förkastat alla dessa händelser, inklusive krisen i Grekland, och ser dem som obetydliga. Det gör att guldhandlarna ställer sig frågan vad det är som kommer att krävas för att vi skall få se en uppgång i guldkursen.

Orsaker till att guldkursen inte stiger

Det finns en rad olika faktorer som har bidragit till den dåliga utvecklingen av guldpriset.

Krisen i Grekland är en icke-händelse på guldmarknaden. Kaos och global oro får vanligen guldhandlarna att reagera, men marknaden är inte på humör att agera på ännu en händelse i en evig grekisk kris. Guldmarknaden har sannolikt redan prissatt olika alternativa utfall i den grekiska krisen, och det kommer inte att leda till några större avbrott i utvecklingen på de finansiella marknaderna. Detta är på sätt och vis goda nyheter för världsekonomin.

Den grekiska regeringen behöver ytterligare 50 miljarder euro från sina långivare under de närmaste åren för att kunna behålla sitt medlemskap i den europeiska unionen. I utbyte mot detta har den Tsipras-ledda regeringen erbjudit sig att genomföra en rad smärtsamma nedskärningar och skattehöjningar som vida överstiger tidigare åtaganden från Grekland.

Hotet om en kommande räntehöjning från FED. Janet Yellen, ordförande i den amerikanska centralbankskommitten FED, kommunicerade nyligen att marknaderna bör förbereda sig på en räntehöjning under den senare delen av 2015. Finansmarknaderna har tidigare förväntat sig att detta skulle ske i samband med räntemötet i juni, något som senare kom att ändras till räntemötet i september. Nu verkar det således som om det inte kommer att ske i september heller.

Investerarna är emellertid på det klara med att en amerikansk räntehöjning kommer att ske, förr eller senare. När detta sker kommer vi att få se hur placerarna viktar om till dollarn, något som bland annat kommer att ske på bekostnad av guldet. Dollarn kommer då att överta guldets roll som en safe haven.

Aktier har blivit allt mer attraktiva. Det råder ingen tvekan om att de globala finansmarknaderna befinner sig i ett tillstånd där aktier som investeringskategori betraktas som mer lovande än för bara några år sedan. Det går också att se det som att investerarna är mindre rädda för att ta risker. När Nasdaq stigit med cirka fem procent, DAX med mer än tio procent och Hang Seng med cirka fyra procent i år är investerarna mer intresserade av att köpa aktier billigt när aktiekurserna faller än av att köpa en ”ointressant metall” som guld.

Kina. Alltfler röster höjs för att situationen i Kina är en överreaktion. Många investerare har förväntat sig en avmattning i Kina, en av världens största ekonomier, vilket de trott skulle leda till ett ökat intresse för guld. Vi ser istället hur guldkursen inte har reagerat på situationen i Kina, något som tyder på att situationen i Asiens största ekonomi inte är så akut som befarat.

Den senaste tidens kursfall på de kinesiska aktiemarknaderna ansågs av många vara en signal till bättre tider för guldet. Det visade sig istället vara det omvända. Enligt en artikel som nyligen publicerades i Wall Street Journal har många kinesiska investerare sålt av sitt guld för att istället öka likviditeten i efterdyningarna av den kinesiska börskraschen.

Lägre oljepriser. Oljan handlas i dag till ungefär hälften av vad råvaran handlas till under det första halvåret och det finns förväntningar om att oljepriset kommer att förbli lågt under resten av 2015 och en bra bit in på 2016.

IEA, den internationella energimyndigheten, anser att de lägre oljepriserna är ett tecken på att det finns ett massivt överutbud av olja globalt. Enligt IEA måste priserna falla ytterligare för att överutbudet inte längre skall vara lönsamt att producera. Innan dess anser inte IEA att det finns anledning att förvänta sig stigande oljepriser.

Aktiemarknaden. Enligt de senaste uppgifterna från US CFTC har förvaltarna minskat sina långa positioner. Enligt de data som US CFTC har publicerat har de långa positionerna på terminsmarknaden minskat med 8 procent, medan de korta positionerna har ökat med 17 procent under den vecka som slutade den 30 juni 2015.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Nyheter

Uranbrytning ska bli tillåtet i Sverige

Publicerat

den

Romina Pourmokhtari

Regeringen går vidare med planerna att ta bort förbudet mot uranbrytning i Sverige. Kommuner ska kunna stoppa utvecklingen av urangruvor om de klassas som kärnteknisk verksamhet. Är uran en biprodukt till annan brytning räknas det dock inte som kärnteknisk verksamhet. Den exakta definitionen är ännu inte bestämd. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari säger till Sveriges Radio att det är hyckleri att förbjuda uranbrytning i Sverige samtidigt som vi har kärnkraftverk som är beroende av uran.

Fortsätt läsa

Nyheter

Tuffa tider för stål i Europa

Publicerat

den

Felix Lindberg

Stålmarknaden befinner sig i en svår situation där Kinas enorma kapacitet i kombination med att den inhemska efterfrågan har gått ner skapar press på branschen i hela världen. Skrothandlaren och stålexperten Felix Lindberg berättar om Europas svåra situation, med en bilindustri som går på knäna med minskad efterfrågan på stål som följd. Under 2025 kan hårdare tongångar och handelsfrågor komma i fokus. Inte minst spelar en ny administration i USA och ett val i Tyskland roll.

Felix Lindberg kommenterar stålmarknaden.
Fortsätt läsa

Nyheter

LKAB och Luleå kan bli en betydande aktör för fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Europa

Publicerat

den

Illustration LKABs industripark för kritiska mineral med fullt utbyggda anläggningar

LKAB lämnar idag in sin ansökan om miljötillstånd för förädling av fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Luleå. Den planerade industriparken kan bli den första i sitt slag i Europa och en betydande byggsten i att öka självförsörjningen av kritiska mineral, med potential att täcka sju gånger behovet av fosfor till svenskt jordbruk.

– Denna ansökan är resultatet av ett gediget arbete under fyra års tid. Det handlar om en viktig milstolpe som är av stor betydelse för regionen, Sverige och för Europas beredskap. Genom att utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller från det material som vi redan bryter kan vi stärka vår framtida konkurrenskraft när vi planerar att expandera våra gruvor, samtidigt som vi kan öka försörjningstryggheten och förse samhället med dessa kritiska mineral som behövs för omställningen, säger Darren Wilson, direktör affärsområde Specialprodukter, LKAB.

Utbudet av fosfor för mineralgödsel är avgörande för matförsörjningen i Sverige och EU, medan sällsynta jordartsmetaller används för elektrifieringen och digitaliseringen av samhället, till exempel tillverkning av permanentmagneter i elbilar och vindkraftverk. Fullt utbyggd beräknas produktionen från industriparken kunna täcka cirka sju gånger Sveriges behov och åtta procent av EU:s behov av fosfor. Idag finns ingen utvinning av sällsynta jordartsmetaller i Europa.

– Behovet av kritiska mineral är brådskande sett till det geopolitiska läget och Sveriges mål om att nå fossilfrihet år 2045. EU är idag helt importberoende av fosfor och sällsynta jordartsmetaller och har klassificerat dessa som kritiska råmaterial för samhället. Denna ansökan är avgörande för att möjliggöra ett framtida investeringsbeslut om fullskalig produktion i Luleå, säger Darren Wilson.

Ansökan till Mark- och miljödomstolen avser ett miljötillstånd att bedriva storskalig industriverksamhet samt hamnverksamhet på Svartön i Luleå. Verksamheten bygger på att nyttja avfallsströmmar från järnmalmsproduktionen i Gällivare, där apatitkoncentrat framställs för vidareförädling i Luleå. Här planerar LKAB att producera fosfor och sällsynta jordartsmetaller, samt gips som biprodukt. Genom en stegvis uppskalning kan verksamheten utökas med fler processanläggningar över tid, för att stå i full drift under 2030-talet.

– LKAB:s tillståndsansökan är ytterligare ett steg på vägen mot en utbyggd industripark i Luleå. Det är glädjande att de arbetar på enligt sin plan med etableringen, som är betydelsefull för kommunens och regionens fortsatta utveckling som nav i omställningen. Produktionen av dessa kritiska mineral för vindkraftverk, elbilar och matförsörjning är viktigt för hela vårt samhälle och ger oss möjligheten till att skapa nya arbetstillfällen inför framtiden, säger Carina Sammeli, kommunstyrelsens ordförande, Luleå kommun.

Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera de teknologier som krävs för utvinning av kritiska mineral. Resultaten från anläggningen, tillsammans med miljötillståndet för industriparken, kommer att ligga till grund för kommande beslut om storskalig produktion. Det är även avhängigt av miljötillståndet för LKAB:s verksamhet och apatitverk i Gällivare, där tillståndsprocessen pågår.

Fakta om LKAB och kritiska mineral

  • LKAB planerar att börja utvinna kritiska mineral från den befintliga järnmalmsgruvan i Gällivare genom att etablera ett nytt förädlingsverk för apatit. Detta genom att ta vara på flöden från järnmalmsproduktionen som idag inte tas till vara och blir till avfall.
  • Apatitkoncentratet från Gällivare transporteras sedan till den planerade industriparken i Luleå. Här planerar LKAB att producera sällsynta jordartsmetaller, fosfor för produktion av mineralgödsel till jordbruket, samt gips som biprodukt för byggindustrin.
  • Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera 800 MSEK i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera och vidareutveckla de teknologier som krävs för utvinning av fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Den planeras vara i drift i slutet av 2026 och är en viktig del i arbetet med att utveckla den fullskaliga anläggningen.
  • EU klassificerar råvaror som kritiska på grund av det stora importberoendet och den stora betydelsen de har för vår ekonomi och den gröna omställningen. Detta inkluderar fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Gemensamt för dessa råmaterial är även att det finns en stor risk för försörjningsavbrott, till exempel relaterat till geopolitiska risker.
  • Fosfor används främst för produktion av mineralgödsel och ungefär hälften av världens livsmedelsproduktion är beroende av detta. Europa är till 90 procent beroende av import, där Ryssland har stått för en betydande del av produktionen.
  • Sällsynta jordartsmetaller (REE) används bland annat i permanentmagneter i elbilsmotorer och generatorer för vindkraftverk, där Kina dominerar värdekedjan. Europa har idag ingen egen utvinning av dessa sällsynta jordartsmetaller.
  • LKAB har ansökt om att göra järnmalmsgruvan i Gällivare, den planerade industriparken i Luleå och den nya järnmalmsfyndigheten Per Geijer med höga halter sällsynta jordartsmetaller och fosfor i Kiruna till strategiska projekt enligt EU:s Critical Raw Materials Act.
Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära