Nyheter
Vad betyder ett oljepris på 20 dollar per fat?
Under slutet av 2015 gjorde den amerikanska investmentbanken Goldman Sachs en djärv förutsägelse om att råoljepriset skulle kunna falla så lågt som 20 USD per fat. Goldman Sachs garanterar inte att oljepriset kommer att falla så pass lågt men investmentbanken pekar på att oljeindustrin går in i en period av lägre priser när de säljer sin produktion och att denna period kan komma att fortgå under en lång tid framåt. Goldman Sachs är känt för att göra liknande uttalanden i syfte att få uppmärksamhet, men det betyder inte att rapporten är dålig, tvärtom.
Goldman Sachs råvaruexperter hävdar att en förändrad leveransdynamik uppstått som en följd av att fracking som har förändrat oljeindustrin. Det råder ingen tvekan en längre period av låga priser på råolja och naturgas kan leda till dramatiska förändringar i den amerikanska oljeindustrin.
Vad säger Goldman Sachs om det framtida oljepriset?
Goldman Sachs säger i sin analys att det endast är vid ett worst case-scenario som investmentbanken ser att oljepriset kan komma att falla så pass lågt som 20 USD per fat. I själva verket förutspår Goldman Sachs ett råoljepris på cirka 45 USD per fat för 2016, men hävdar att ytterligare prisfall är nödvändiga för att rensa det överutbud som finns på marknaden i dag.
Goldman Sachs anser att skifferoljerevolutionen har förändrat energiutsikterna för USA. Goldman noterar att USA importerade ungefär hälften av sin råolja under 2006. Sedan dess har importen av råolja sjunkit som oljefrackingsproduktionen har ökat. Det ökande utbudet i USA kommer under en period av osäkerhet om den framtida ekonomiska tillväxten i Kina. Båda dessa faktorer leder till lägre oljepriser.
Goldman Sachs beskriver att dagens oljemarknad befinner sig i en så kallad driftsfas. Ett stort antal nya rörledningar, eller pipe lines, har gjort att skifferolja lätt kan transporteras till de stora raffinaderierna vid Gulfkusten. Detta har lett till en kollaps av prisskillnaden mellan Brent Crude, den råolja som främst används i Europa, och WTI. Även om den globala efterfrågan på olja fortsätter att öka har nya tekniska framsteg inom skifferborrning gjort att utbudet vuxit snabbare än efterfrågan.
Den nya tekniken har lett till att kostnaderna minskat för att producera ett fat skifferolja. När oljepriset var högt, det vill säga över 100 USD per fat, under sommaren 2014 ökade många oljeproducenter sin produktion för att kunna dra fördel av det höga prisläget. Så småningom blev överutbudet ett hinder för prisutvecklingen och priset per fat sjönk till under 40 USD i augusti 2015.
Goldman Sachs pekar på en nedgång i antalet borriggar i takt med att oljepriset har rasat. Trots en lägre produktion som en följd av ett lägre antal borriggar fortsatte priserna att falla på grund av allt för hög lagringskapacitet i USA. Enligt Goldman Sachs finns det tillräckligt med lagringskapacitet för att kunna möta ett dagligt produktionsöverskott om 500 000 fat per dag under minst ett år.
Tankers, det vill säga kapaciteten för lagring och transport av olja, är också mycket hög. Genom att det finns en så pass hög lagringskapacitet kan överskottet lagras innan det behöver levereras. Således anser Goldman Sachs att oljepriset behöver sjunka ytterligare för att överskottet skall kunna minska. Goldman Sachs bedömer att oljelagren har börjat minska under det fjärde kvartalet 2015.
Uppsägningar inom oljesektorn
Om oljepriset faller så pass lågt som till 20 USD per fat kommer detta att leda till massuppsägningar inom oljeindustrin. Företagen kommer att tvingas att minska produktionen dramatiskt och minska sin personalstyrka för att klara av sin likviditet. Effekterna av låga oljepriser är redan tydligt i den amerikanska oljeindustrin i detta avseende. Företagen har varit tvungna att avskeda anställda på grund av de låga priserna under nedgången 2014 och 2015.
Det uppskattas att företagen inom den amerikanska oljeindustrin har skurit ned antalet arbetstillfällen med 86 000 jobb sedan juni 2014, varav oljetjänsteleverantörer som Baker Hughes och Halliburton Company stått för cirka 46 000 uppsägningar. Branschen är osäker på när oljepriserna kan återhämta sig, prisvolatiliteten på olja gör det svårt för företag att engagera sig i kapitalplanering för framtida expansion och tillväxt. Således har nya produktionsprojekt lagts på is, vilket minskar efterfrågan på anställda. De stora produktionsbolagen BP och Chevron Corporation har undvikit uppsägningar, men fortsatt låga priser kommer så småningom tvinga dessa företag att följa efter.
Konkurser i oljesektorn
Om oljepriset skulle falla så pass lågt som 20 USD per fat kommer det att leda till en våg av konkurser i oljesektorn. Skuldnivåerna var höga inom hela branschen redan när oljepriset låg på 45 USD per fat och oljeindustrin är en kapitalintensiv verksamhet. Det krävs en hel del infrastruktur för att producera, transportera och sälja råolja. Det betyder att företagen kommer att behöva ta upp en hel del nya lån för att finansiera den utvecklingen.
Med en nedåtgående trend i oljepriset har denna skuld kommit att hopa sig. Företag kämpar för att betala sina skulder med lägre intäkter. Cirka 16 oljebolag hade gjort deault fram till och med den sista september 2015 då de inte klarade av att betala sina skulder. Antalet konkurser kommer sannolikt att öka exponentiellt om oljepriset faller så lågt som till 20 USD per fat.
Många av de mindre företagen, speciellt de som är verksamma inom skifferindustrin, löper en högre risk för konkurs än de större företagen. Detta för att de har lägre kapitalreserver som kan hjälpa de större företagen att klara sig under perioder med lägre oljepris. Många kreditvärderingsinstitut har nedgraderat obligationer som är utgivna av olje- och gasbolag, vilket på sikt kan komma att leda till en åtstramning av mängden krediter till oljebolagen. En kreditåtstramning sätter en högre press på företag med likviditetsproblem. Experter förutspår att det kommer att bli fler konkurser kommer om oljepriserna inte stiger till över 60 USD per fat.
En nedgång i antalet borriggar
Ett råoljepris på under 20 USD per fat kommer att resultera i ytterligare en nedgång i antalet borriggar för oljeproduktion, så kallad rig count. Antalet aktiva borriggar har minskat stadigt sedan 2014. Företagen kommer att tvingas stänga ned produktionen med lägre priser. Antalet borriggar används som en indikator för oljebranschen, då antalet borriggar sjunker då oljepriset faller och vice versa. Många aktörer i branschen följer antalet borriggar för att försöka skapa sig en överblick av de framtida produktions- och leveranstrenderna.
Produktionskostnaderna varierar mellan olika företag, men mediankostnaden för produktion av ett fat olja ligger i dagsläget på cirka 51 USD per fat, något som indikerar att cirka hälften av alla oljebolagen förlorar pengar på den olja de producerar till dagens nivåer.
Antalet aktiva borriggar har fallit snabbt. I oktober 2014 uppgick siffran till 2 350 stycken i Nordamerika och den Mexikanska golfen. Ett år senare, i oktober 2015, uppgick samma siffra till 975 stycken, en minsking av antalet aktiva borriggar på 58 procent. Nedgången i produktionen bör på sikt kunna leda till att priserna stiger eftersom produktionen minskar och lagren då bör minska. Den höga lagringskapaciteten gör emellertid att det finns ett stort utbud och att det av den anledningen kan ta ett tag innan en jämnvikt nås. Fram till dess måste oljebolagen försöka överleva.
Nyheter
Christian Kopfer om läget för oljan
Christian Kopfer, analytiker på Arctic Securities, kommenterar läget på oljemarknaden till följd av kriget i Gulfen. Ännu så länge prisar marknaden in att situationen ändå löser sig, för fortsätter det 2-3 månader så går priset till 150-200 USD per fat.
Nyheter
Marknaden måste börja betrakta de höga kopparpriserna som det nya normala
Johannes Grunselius, analytiker på SB1, lyfter fram koppar som den mest attraktiva råvaran i gruvsektorn just nu, och menar att det finns både starka strukturella och långsiktiga drivkrafter bakom efterfrågan. Historiskt har den globala efterfrågan på koppar vuxit med cirka 2–3 procent per år under de senaste 50 åren, men enligt honom står marknaden inför en ny fas där tillväxten kan accelerera till 3–4 procent årligen.
Denna uppväxling drivs framför allt av elektrifieringen av samhället. Koppar är en central komponent i allt från elnät och elfordon till den snabba utbyggnaden av datacenter kopplade till AI-investeringar. Det innebär att efterfrågan inte bara växer, utan gör det på ett mer strukturellt och långsiktigt sätt än tidigare.
Samtidigt pekar Grunselius på ett avgörande problem på utbudssidan. det finns inte tillräckligt med nya kopparprojekt för att möta den ökande efterfrågan. Den globala projektportföljen är otillräcklig, och det är enligt honom i praktiken “omöjligt” för industrin att öka produktionen i den takt som krävs. Slutsatsen blir att marknaden med stor sannolikhet går mot ett underskott, en global kopparbrist, inom några år.
Mot den bakgrunden blir stora nya fyndigheter extremt viktiga. Han lyfter särskilt fram Vicuna-projektet, där omkring 50 miljoner ton koppar har identifierats, motsvarande cirka två års global konsumtion. Det är den största kopparupptäckten på över 30 år och beskrivs som betydelsefull inte bara för enskilda bolag utan för hela industrin. Dessutom finns betydande inslag av guld och silver, vilket ytterligare stärker projektets ekonomiska värde.
Grunselius betonar också att kopparpriserna, trots viss nedgång från toppnivåer, fortfarande ligger på historiskt höga nivåer. Han menar att marknaden behöver börja betrakta dessa nivåer som ett “nytt normalt”, givet de starka fundamentala drivkrafterna i både efterfrågan och utbud.
Sammanfattningsvis är hans bild tydlig att kopparmarknaden står inför en period av strukturell tillväxt kombinerad med begränsat utbud, vilket skapar goda förutsättningar för fortsatt höga priser och gör koppar till en av de mest intressanta råvarorna för investerare.
I relation till koppar diskuterar Grunselius även utsikterna för Lundin Mining och Boliden.
Nyheter
Det fysiska spotpriset på brentolja har slagit nytt rekord
När man följer oljepriset så är det vanligtvis priset på terminen som är närmast förfall man tittar på. Den handlas på börsen, det finns en stor likviditet, har hög transparens och går till lösen inom varje månad. Det är dock bara 1-3 procent av terminerna som går till fysisk leverans, resten avvecklas finansiellt och positionen rullas vidare till nästa termin.
När marknaden börjar skaka kan det därför vara intressant att även titta på ”dated brent”, dvs spotpriset på brentolja med fysisk leverans, där leverans vanligtvis sker inom 10-25 dagar.
Terminspriset på brentolja är nu 109 USD per fat. Men dated brent-priset är 141 USD! Enligt grafen nedan är det det högsta priset någonsin. Medan andra uppgifter säger att rekordet fortfarande är juli 2008 då det var 147-148 USD. Oavsett vilket, den aktuella prisnivån är enormt hög och viljan att betala ett rejält högre pris än terminspriset tyder på att köpare upplever att det är fysisk brist på olja.

-
Nyheter2 veckor sedan40 minuter med Javier Blas om hur världen verkligen påverkas av energikrisen
-
Nyheter3 veckor sedanElpriserna fördubblas, stor osäkerhet inför sommaren
-
Nyheter4 veckor sedanMP Materials, USA:s svar på Kinas dominans över sällsynta jordartsmetaller
-
Nyheter2 veckor sedanDet fysiska spotpriset på brentolja har slagit nytt rekord
-
Nyheter4 veckor sedanStudsvik har idag ansökt om att få bygga 1200-1600 MW kärnkraft i Valdemarsvik
-
Nyheter2 veckor sedanMarknaden måste börja betrakta de höga kopparpriserna som det nya normala
-
Nyheter4 veckor sedanMatproduktion är beroende av gödsel, Gulfkriget skapar brist
-
Analys4 veckor sedanTACO (or Whatever It Was) Sends Oil Lower — Iran Keeps Choking Hormuz

