Följ oss

Nyheter

Vad betyder ett oljepris på 20 dollar per fat?

Publicerat

den

Olja hälls i fat

Olja hälls i fatUnder slutet av 2015 gjorde den amerikanska investmentbanken Goldman Sachs en djärv förutsägelse om att råoljepriset skulle kunna falla så lågt som 20 USD per fat. Goldman Sachs garanterar inte att oljepriset kommer att falla så pass lågt men investmentbanken pekar på att oljeindustrin går in i en period av lägre priser när de säljer sin produktion och att denna period kan komma att fortgå under en lång tid framåt. Goldman Sachs är känt för att göra liknande uttalanden i syfte att få uppmärksamhet, men det betyder inte att rapporten är dålig, tvärtom.

Goldman Sachs råvaruexperter hävdar att en förändrad leveransdynamik uppstått som en följd av att fracking som har förändrat oljeindustrin. Det råder ingen tvekan en längre period av låga priser på råolja och naturgas kan leda till dramatiska förändringar i den amerikanska oljeindustrin.

Vad säger Goldman Sachs om det framtida oljepriset?

Goldman Sachs säger i sin analys att det endast är vid ett worst case-scenario som investmentbanken ser att oljepriset kan komma att falla så pass lågt som 20 USD per fat. I själva verket förutspår Goldman Sachs ett råoljepris på cirka 45 USD per fat för 2016, men hävdar att ytterligare prisfall är nödvändiga för att rensa det överutbud som finns på marknaden i dag.

Goldman Sachs anser att skifferoljerevolutionen har förändrat energiutsikterna för USA. Goldman noterar att USA importerade ungefär hälften av sin råolja under 2006. Sedan dess har importen av råolja sjunkit som oljefrackingsproduktionen har ökat. Det ökande utbudet i USA kommer under en period av osäkerhet om den framtida ekonomiska tillväxten i Kina. Båda dessa faktorer leder till lägre oljepriser.

Goldman Sachs beskriver att dagens oljemarknad befinner sig i en så kallad driftsfas. Ett stort antal nya rörledningar, eller pipe lines, har gjort att skifferolja lätt kan transporteras till de stora raffinaderierna vid Gulfkusten. Detta har lett till en kollaps av prisskillnaden mellan Brent Crude, den råolja som främst används i Europa, och WTI. Även om den globala efterfrågan på olja fortsätter att öka har nya tekniska framsteg inom skifferborrning gjort att utbudet vuxit snabbare än efterfrågan.

Den nya tekniken har lett till att kostnaderna minskat för att producera ett fat skifferolja. När oljepriset var högt, det vill säga över 100 USD per fat, under sommaren 2014 ökade många oljeproducenter sin produktion för att kunna dra fördel av det höga prisläget. Så småningom blev överutbudet ett hinder för prisutvecklingen och priset per fat sjönk till under 40 USD i augusti 2015.

Goldman Sachs pekar på en nedgång i antalet borriggar i takt med att oljepriset har rasat. Trots en lägre produktion som en följd av ett lägre antal borriggar fortsatte priserna att falla på grund av allt för hög lagringskapacitet i USA. Enligt Goldman Sachs finns det tillräckligt med lagringskapacitet för att kunna möta ett dagligt produktionsöverskott om 500 000 fat per dag under minst ett år.

Tankers, det vill säga kapaciteten för lagring och transport av olja, är också mycket hög. Genom att det finns en så pass hög lagringskapacitet kan överskottet lagras innan det behöver levereras. Således anser Goldman Sachs att oljepriset behöver sjunka ytterligare för att överskottet skall kunna minska. Goldman Sachs bedömer att oljelagren har börjat minska under det fjärde kvartalet 2015.

Uppsägningar inom oljesektorn

Om oljepriset faller så pass lågt som till 20 USD per fat kommer detta att leda till massuppsägningar inom oljeindustrin. Företagen kommer att tvingas att minska produktionen dramatiskt och minska sin personalstyrka för att klara av sin likviditet. Effekterna av låga oljepriser är redan tydligt i den amerikanska oljeindustrin i detta avseende. Företagen har varit tvungna att avskeda anställda på grund av de låga priserna under nedgången 2014 och 2015.

Det uppskattas att företagen inom den amerikanska oljeindustrin har skurit ned antalet arbetstillfällen med 86 000 jobb sedan juni 2014, varav oljetjänsteleverantörer som Baker Hughes och Halliburton Company stått för cirka 46 000 uppsägningar. Branschen är osäker på när oljepriserna kan återhämta sig, prisvolatiliteten på olja gör det svårt för företag att engagera sig i kapitalplanering för framtida expansion och tillväxt. Således har nya produktionsprojekt lagts på is, vilket minskar efterfrågan på anställda. De stora produktionsbolagen BP och Chevron Corporation har undvikit uppsägningar, men fortsatt låga priser kommer så småningom tvinga dessa företag att följa efter.

Konkurser i oljesektorn

Om oljepriset skulle falla så pass lågt som 20 USD per fat kommer det att leda till en våg av konkurser i oljesektorn. Skuldnivåerna var höga inom hela branschen redan när oljepriset låg på 45 USD per fat och oljeindustrin är en kapitalintensiv verksamhet. Det krävs en hel del infrastruktur för att producera, transportera och sälja råolja. Det betyder att företagen kommer att behöva ta upp en hel del nya lån för att finansiera den utvecklingen.

Med en nedåtgående trend i oljepriset har denna skuld kommit att hopa sig. Företag kämpar för att betala sina skulder med lägre intäkter. Cirka 16 oljebolag hade gjort deault fram till och med den sista september 2015 då de inte klarade av att betala sina skulder. Antalet konkurser kommer sannolikt att öka exponentiellt om oljepriset faller så lågt som till 20 USD per fat.

Många av de mindre företagen, speciellt de som är verksamma inom skifferindustrin, löper en högre risk för konkurs än de större företagen. Detta för att de har lägre kapitalreserver som kan hjälpa de större företagen att klara sig under perioder med lägre oljepris. Många kreditvärderingsinstitut har nedgraderat obligationer som är utgivna av olje- och gasbolag, vilket på sikt kan komma att leda till en åtstramning av mängden krediter till oljebolagen. En kreditåtstramning sätter en högre press på företag med likviditetsproblem. Experter förutspår att det kommer att bli fler konkurser kommer om oljepriserna inte stiger till över 60 USD per fat.

En nedgång i antalet borriggar

Ett råoljepris på under 20 USD per fat kommer att resultera i ytterligare en nedgång i antalet borriggar för oljeproduktion, så kallad rig count. Antalet aktiva borriggar har minskat stadigt sedan 2014. Företagen kommer att tvingas stänga ned produktionen med lägre priser. Antalet borriggar används som en indikator för oljebranschen, då antalet borriggar sjunker då oljepriset faller och vice versa. Många aktörer i branschen följer antalet borriggar för att försöka skapa sig en överblick av de framtida produktions- och leveranstrenderna.

Produktionskostnaderna varierar mellan olika företag, men mediankostnaden för produktion av ett fat olja ligger i dagsläget på cirka 51 USD per fat, något som indikerar att cirka hälften av alla oljebolagen förlorar pengar på den olja de producerar till dagens nivåer.

Antalet aktiva borriggar har fallit snabbt. I oktober 2014 uppgick siffran till 2 350 stycken i Nordamerika och den Mexikanska golfen. Ett år senare, i oktober 2015, uppgick samma siffra till 975 stycken, en minsking av antalet aktiva borriggar på 58 procent. Nedgången i produktionen bör på sikt kunna leda till att priserna stiger eftersom produktionen minskar och lagren då bör minska. Den höga lagringskapaciteten gör emellertid att det finns ett stort utbud och att det av den anledningen kan ta ett tag innan en jämnvikt nås. Fram till dess måste oljebolagen försöka överleva.

Fortsätt läsa
Annons
1 kommentar

1 kommentar

  1. Aktieanalys

    30 december, 2015 vid 21:34

    Oj, känns ju nästan risk för krig om priset blir så lågt så att det i sig driver upp oljepriset. Många ”onda” länder klarar inte ett oljepris på 20dollar fatet.

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Londons roll som ett globalt nav inom råvaruhandeln

Publicerat

den

London

London, känt för sin historia och strategiska positionering, har alltid haft en betydande roll i världen av råvaruhandel. Staden är känd för sin finansiella expertis och solida infrastruktur och fungerar som en avgörande bro som förbinder producenter och konsumenter över hela världen, men exakt vad gör London till ett så avgörande nav för råvaruhandeln?

Historien om råvaruhandel i London

Råvaruhandel i London har djupa rötter som går tillbaka till slutet av 1500-talet när staden etablerade sig som ett nyckelnav för global handel.

På 1800-talet hade London blivit en framträdande plats som världens ledande råvarumarknad, specialiserad på metaller, textilier och jordbruksvaror. De mest omsatta råvarorna var bomull, ull, socker och kaffe.

London Metal Exchange (LME) grundades 1877 för att underlätta handeln med icke-järnmetaller som koppar och bly.

Under åren fortsatte London att utöka sina handelsmöjligheter och locka handlare från alla hörn av världen.

Utveckling av London som ett globalt nav för råvaruhandel

Londons status som ett globalt nav för råvaruhandel befästes i början av 1900-talet när staden blev centrum för internationell finans. Etableringen av London Metal Exchange (LME) 1877 och London International Financial Futures and Options Exchange (LIFFE) 1982 cementerade ytterligare stadens dominans inom råvaruhandel.

Dessa börser utgjorde en plattform för handlare att köpa och sälja råvaror på en global skala, vilket gjorde London till en integrerad del av leveranskedjan för olika industrier runt om i världen.

Under de senaste åren har London också sett en ökning av elektroniska handelsplattformar, vilket ytterligare ökar dess tillgänglighet och attraktivitet för råvaruhandlare.

Faktorer som bidrar till Londons framgång inom råvaruhandel

Londons framgång inom råvaruhandel tillskrivs flera nyckelfaktorer. Stadens strategiska geografiska läge gör att den fungerar som en central mötesplats för köpare och säljare över hela världen. Vilket väl dock får anses vara mer av en historisk fördel.

Stadens stabila politiska och ekonomiska miljö ger den attraktionskraft och erbjuder handlare en säker och pålitlig marknad för investeringar.

Närvaron av skickliga proffs, förstklassig infrastruktur och strömlinjeformade handelsprocesser befäster Londons position som en främsta destination för råvaruhandel.

Dessutom säkerställer dess robusta rättsliga ram och etablerade tillsynsorgan rättvisa och transparenta handelsmetoder.

Londons roll i global råvaruhandel

Londons position som ett globalt nav för råvaruhandel har haft långtgående effekter på världsekonomin.

Staden fungerar som en viktig länk mellan producenter och konsumenter, vilket underlättar handel och leverans av viktiga råvaror som metaller, energiresurser och jordbruksprodukter.

Detta skapar en konkurrensutsatt marknad som driver innovation och effektivitet, vilket i slutändan gynnar både producenter och konsumenter.

Dessutom har den höga volymen av råvaruhandel i London också en betydande inverkan på de globala priserna, vilket gör den till en inflytelserik aktör i den globala ekonomin.

London vs New York: Kampen om råvaruhandeln

Även om London länge har ansetts vara det ledande globala navet för råvaruhandel, har New York också en betydande position på denna marknad.

Båda städerna har sina styrkor och svagheter, med London som utmärker sig inom områden som metall- och energimarknader, medan New York dominerar inom jordbruksprodukter. Men Londons historiska dominans och väletablerade infrastruktur ger det ett försprång framför New York, vilket gör det till den föredragna destinationen för de flesta handlare. Men eftersom de globala råvarumarknaderna fortsätter att utvecklas, förväntas konkurrensen mellan dessa två städer intensifieras.

Teknikens inverkan

Teknikens framväxt har revolutionerat råvaruhandelslandskapet, och London har inte lämnats på efterkälken. Under de senaste åren har betydande investeringar gjorts i teknik, med elektroniska handelsplattformar och avancerad dataanalys som ligger i spetsen för denna transformation.

Detta har inte bara ökat effektiviteten och hastigheten på handelsutförandet utan också öppnat nya möjligheter för handlare att få tillgång till globala marknader.

Dessutom har användningen av teknik också förbättrat riskhanteringsmetoderna, vilket gör råvaruhandeln i London säkrare och pålitligare.

Londons rika historia och expertis inom råvaruhandel, tillsammans med dess robusta infrastruktur och tekniska framsteg, positionerar den som föregångare i kampen om råvaruhandelns överlägsenhet. Att vara i en global tidszon ger London ett försprång framför New York, vilket gör att handlare kan komma åt marknader i både Asien och Amerika inom en enda dag.

Trots New Yorks starka närvaro på jordbruksmarknaderna och dess pågående tekniska framsteg, förväntas rivaliteten mellan dessa två städer intensifieras i framtiden. När de globala råvarumarknaderna utvecklas kommer det att vara spännande att observera hur London och New York anpassar sig och konkurrerar i detta dynamiska landskap.

Fortsätt läsa

Nyheter

Oljan letar efter en högre botten

Publicerat

den

Teknisk analys på brent blend-olja av Ingemar Carlsson

Ingemar Carlsson har gjort en teknisk analys på oljepriset, närmare bestämt på brentolja. Just nu letar oljan fortfarande efter en ny lågpunkt, som dock ligger högre än den tidigare. Lågpunkten bör hittas innan kristi himmelsfärdshelgen i början av maj och till dess är det avvakta som gäller.

Fortsätt läsa

Nyheter

Börsveckan ger en köprekommendation till aktien i oljeservicebolaget Beerenberg

Publicerat

den

Börsveckan ger en köprekommendation till Beerenberg-aktien som noterades på Euronext Growth Oslo i slutet av förra året. Beerenberg är ett norskt servicebolag inom olje- och gassektorn med låg värdering och hög utdelning. Bolaget erbjuder olika tjänster för olje- och gasfält samt andra tekniska produkter och service för krävande miljöer.

Historiken är inte den bästa, där fjolårets omsättning på 2 343 miljoner NOK faktiskt är snäppet lägre än 2015. Sedan 2019, när en stor återhämtning skedde, har tillväxten inte varit högre än en dryg procentenhet årligen. Bolaget fokuserar på service och har stabila kundrelationer, vilket bidrar till en stadig kassaflödesgenerering.

Trots en nedgång i orderingången förväntas Beerenberg ha hygglig tillväxt de kommande åren med förbättringar i lönsamheten. Även om marknaden är osäker på lång sikt, kan bolaget använda sina kassaflöden för att diversifiera sig mot andra hållbara sektorer.

Beerenberg får anses vara ett stabilt bolag med goda framtidsutsikter, trots att det inte förväntas ha höga multiplar. Deras strategi att använda stabila kassaflöden för att diversifiera sig mot hållbara sektorer kan vara långsiktigt lovande. I bokslutsrapporten för 2023 ökade omsättningen med 5 procent till 2 343 miljoner NOK, och rörelsemarginalen förbättrades till 5,6 procent.

Fortsätt läsa

Populära