Följ oss

Nyheter

Tvisten om guldtackorna – Vad gäller för kvarlämnad egendom vid överlåtelse av fastigheter?

Publicerat

den

Real Advokatbyrå går nedan igenom det just nu aktuella fallet om upphittade guld- och platinatackor.

Bakgrund

Den senaste veckan har det rapporterats flitigt i media om guldtackor och platina som upphittats i ett hus på en nyligen överlåten fastighet. YouTube-profilerna Carl Déman och Lucas Simonsson från humorgruppen JLC förvärvade under förra året en fastighet i syfte att hyra ut bostaden på fastigheten. Kort efter fastighetsförvärvet upptäckte hantverkare guld- och platinatackor till ett värde om ca. elva miljoner kronor på vinden i byggnaden på fastigheten. Nu har det uppstått en tvist om vem som har bäst rätt till ädelmetallerna – köparna, säljaren eller hantverkarna.

Enligt säljaren har både fastigheten och guld- och platinatackorna tidigare tillhört säljarens föräldrar och att äganderätten till egendomen genom arv övergått till säljaren efter föräldrarnas bortgång. Flertalet frågor uppstår. Om säljaren kan bevisa att denne är ägare till guld- och platinatackorna, kan äganderätten då övergå till köparna i samband med fastighetsförvärvet? Om säljaren däremot inte kan bevisa att denne är ägare uppstår frågan vem av köparna och hantverkarna som har bäst rätt till fyndet. Utan att ha tagit del av samtliga omständigheter i det aktuella fallet reder vi nedan ut vad som gäller för kvarlämnad egendom vid fastighetsöverlåtelser

Om säljaren kan styrka att denne äger guld- och platinatackorna

Grundläggande rättsregler om vad som ingår i ett fastighetsköp

Jordabalken stadgar att fast egendom är jord. Motsatsvis är lös egendom all annan typ av egendom. Vid ett fastighetsförvärv överlåts fast egendom i form av själva fastigheten men även sådan lös egendom som genom sin karaktär av fastighetstillbehör eller byggnadstillbehör anses knuten till fastigheten enligt reglerna i Jordabalken. Om ingenting annat har avtalats förvärvar således köparen även tillbehör till fastigheten vid ett fastighetsförvärv.

Till fastighetstillbehör räknas bland annat byggnader, ledningar och stängsel medan byggnadstillbehör omfattar exempelvis kranar, kontakter, element och värmepannor med mera. Huvudprincipen är att egendomen ska ha tillförts fastigheten för stadigvarande bruk. Det är svårt att se att guld- och platinatackorna skulle ha tillförts fastigheten för stadigvarande bruk. Varken guld eller platina kan tänkas fylla någon funktion för fastigheten varför fyndet inte bör betraktas som fastighets- eller byggnadstillbehör. Det medför således att äganderätten till guld- och platinatackorna är säljarens.

Avtalsklausuler och parternas egna överenskommelser

Avtalsfrihet gäller dock generellt mellan parterna. I samband med fastighetsöverlåtelsen kan köparen och säljaren ingå avtal om att överlåta även sådan lös egendom som inte hör till fastigheten. Nedan följer en standardklausul som ofta används vid överlåtelse av privata bostadsfastigheter.

§ 12 Städning och kvarglömd egendom

Säljaren svarar för att byggnad, som ska användas av köparen till bostad, på tillträdesdagen är utrymd och väl rengjord. Även övriga byggnader ska vara utrymda och tomtmark avröjd. Kvarvarande föremål som tillhör säljaren, har köparen rätt att behålla utan ersättning eller forsla bort på säljarens bekostnad.

Om en klausul likt den ovan är intagen i överlåtelseavtalet för fastigheten bör JLC-medlemmarna således ha rätt att behålla egendomen och därmed överta äganderätten, oavsett om egendomen är tillbehör till fastigheten eller inte. Här bör dock nämnas att avtalsklausuler helt kan lämnas utan avseende om de framstår som oskäliga med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. I det aktuella fallet rör det sig om väldigt värdefull egendom som parterna knappast hade fog att förutsätta skulle finnas på fastigheten. En sådan omständighet skulle kunna utgöra grund för att en avtalsklausul som ger köparen full äganderätt över all kvarlämnad egendom ska lämnas utan avseende. Exakt vad som utgör grund för en sådan fullständig jämkning är dock svårbestämt och brukar fastställas av domstol beroende på omständigheterna i det enskilda fallet.

Vad får hantverkarna?

Då egendom upphittas gäller i allmänhet Lag (1938:121) om hittegods (vidare benämnd ”hittegodslagen”). Om ägaren återtar egendomen efter att upphittaren anmält fyndet till Polismyndigheten eller underrättat ägaren om fyndet har upphittaren rätt till hittelön enligt 3 § hittegodslagen. Generellt brukar hittelönen utgöra ungefär 10% av egendomens värde. Om hantverkarna i det aktuella fallet får någon hittelön för sitt fynd beror dock på om äganderätten till guld- och platinatackorna har övergått till köparna eller är kvar hos säljaren. För det fall att det fortsatt är säljaren som är ägare även efter fastighetsförvärvet räknas egendomen som hittegods eftersom egendomen då befinner sig utanför säljarens besittning. Om det däremot är så att äganderätten har övergått till köparna anses inte egendomen utgöra hittegods i hittegodslagens bemärkelse. Ägarens egendom befinner sig då i dennes hus vilket gör att egendomen fortfarande är inom ägarens besittning och inte anses borttappad eller kvarglömd. Det innebär att om köparna anses vara nya ägare till guld- och platinatackorna får hantverkarna ingen hittelön.

Om säljaren inte kan styrka äganderätt

Om säljaren inte kan bevisas vara ägare till guld- och platinatackorna (vilket framstår som troligt) kan äganderätten inte tillkomma köparna genom överlåtelse, eftersom säljaren inte har rätt att förfoga över egendomen genom att överlåta den. I det fallet blir främst hittegodslagen återigen intressant. Enligt hittegodslagen ska den som hittar något utan oskäligt dröjsmål anmäla fyndet till Polismyndigheten.

Hittegodslagen har en specialregel för när ett föremål upphittats på en fastighet. Skulle egendom påträffas som är inmurad eller intimrad i ett hus, nergrävt i marken på en fastighet eller dolt på ett annat dylikt sätt, tillfaller hälften av egendomen upphittaren och den andra hälften fastighetsägaren (9 § hittegodslagen). Lagrummet förutsätter att ägaren är okänd. Vad som ska anses utgöra ”intimrat i ett hus” eller ”dolt på ett annat dylikt sätt” är dock svårbestämt. Föregångaren till 9 § hittegodslagen tillämpades i det äldre rättsfallet NJA 1940 s. 413. Målet rörde en silverskatt från mitten av 1600-talet som upptäcktes på en fastighet under ett golv av byggarbetare. Skatten sades tillhöra den adliga ätten Lohe vilket dock inte gick att bevisa i domstol.

Enligt tidningen Expressen återfanns guld- och platinatackorna i ett dolt utrymme på vinden vilket skulle kunna aktualisera 9 § hittegodslagen. I 1940-års rättsfall var det tillräckligt att silverskatten var placerad under golvet för att föregångaren till 9 § hittegodslagen skulle bli tillämplig. Det talar för att ett dolt utrymme på vinden likväl skulle kunna uppfylla antingen rekvisitet ”intimrad i hus” eller ”dolt på annat dylikt sätt”. Resultatet av tillämpningen av denna bestämmelse bör därmed bli att JLC-medlemmarna och hantverkarna ska dela lika på värdet av guld- och platinatackorna. Säljaren har däremot ingen rätt till någon andel av fyndet.

Om 9 § hittegodslagen inte skulle anses tillämplig aktualiseras i stället de allmänna reglerna i hittegodslagen. Det innebär att hantverkarna får en hittelön för fyndet ifall någon kan påvisas vara ägare till guld- och platinatackorna. Ifall den generella procentsatsen om 10% används innebär det en hittelön om ca. 1,1 miljoner kronor till hantverkarna. Hantverkarna kan dock ha ännu mer tur än så – om ägaren inte återfinns inom tre månader erhåller hantverkarna ensamma hela egendomen om elva miljoner kronor.

Kommentar

Utfallet i tvisten om guld- och platinatackorna beror till stor del på om säljaren lyckas bevisa sin tidigare äganderätt till egendomen och, om säljaren är framgångsrik med bevisningen, ifall överlåtelseavtalet innehåller en klausul om kvarlämnad egendom eller inte. Ett alternativ för parterna är att försöka nå en förlikning. Eftersom utgången av tvisten kan vara osäker har parterna alltid möjlighet att i avtal komma överens om att dela på egendomen sinsemellan.

En fråga som skulle kunna uppstå framöver är vem av hantverkarna som eventuellt ska ha rätt till ersättning enligt hittegodslagen ifall endast en av dem var den som gjorde upptäckten. Även hantverkarnas arbetsgivare skulle eventuellt kunna göra anspråk på ersättning eftersom upptäckten gjordes på arbetstid. Till vår kännedom har sådana anspråk dock ännu inte framförts.

Tvisten är ovanlig och vi ser fram emot att följa målet vidare i domstol.

Nyheter

Jäst och tångflugor kan ersätta fiskmjöl i foder till odlad lax

Publicerat

den

Två laxbitar

Tångflugor och marin jäst som odlas på biprodukter från matindustrin kan användas i foder till odlad lax. Genom att ersätta fiskmjöl och sojabönor kan det skapas en mer hållbar och cirkulär matproduktion, enligt en avhandling från Göteborgs universitet.

Mat från vattenbruk, som till exempel odlad fisk, är den snabbast växande sektorn i matindustrin. En viktig anledning är att det är näringsriktig och proteinrik mat som generellt sett är mer hållbart producerad än protein från landlevande djur.

Men odlingen av fisk har också sina utmaningar och det är fiskfodret som är mest problematiskt. Laxfiskarnas foder står i dag för ungefär hälften av odlingarnas klimatavtryck och utgör även hälften av produktionskostnaden. Genom att studera alternativa och mer hållbara ingredienser i fiskfodret hoppas forskare vid Göteborgs universitet kunna göra vattenbruket ännu mer hållbart.

I en ny avhandling lanseras tångflugornas larver och odlad marin jäst som bra alternativ till fiskmjöl och sojabönor i fodret. Det är två råvaror som kan odlas på biprodukter från den marina livsmedelsindustrin, som annars skulle slängas. Fluglarver och marin jäst har över 50 procent högkvalitativa proteiner och höga halter av nyttiga omega 3-fettsyror som fisken behöver för att växa och må bra, vilket i slutänden också ger ett nyttigt livsmedel.

Aktiverar fiskens immunsystem

– Både fluglarverna och jästen har goda näringsvärden och jag kunde notera att fisken åt fodret med god aptit. En annan viktig fördel är att dessa ingredienser kan stärka immunsystemet och därmed skydda fisken från sjukdomar, säger Niklas Warwas, doktorand vid Göteborgs universitet.

Fokuset för Niklas Warwas avhandling är att undersöka möjligheterna för en mer cirkulär matproduktion som minskar miljö- och klimatpåverkan. Den marina jästen odlades i näringsrikt lakvatten från sillkonservindustrin. Lakvattnet är en biprodukt som i dag är en kostnad för industrin eftersom vattnet måste renas innan det får släppas ut i havet. Nu kunde vattnet återanvändas för att producera en ny råvara för fiskfoder. På liknande sätt lät han farma tångflugor på en restprodukt från odling av alger.

Ökad livsmedelssäkerhet

Ett stort plus är att varken jästen eller fluglarverna kräver någon större bearbetning innan den kan användas som råvara i fiskmaten, vilket kan minska energiåtgången i fodertillverkningen.

– Både jästen och insekterna kan odlas på en lång rad olika organiska material. Det är en viktig poäng att skapa lokala cirkulära system där fiskfodret kan produceras i närheten av förädlingsfabrikerna, som i sin tur kan anläggas i närheten av fiskodlingarna. Det minskar transportbehovet och gör dessa alternativ till traditionella foderingredienser mer konkurrenskraftiga, säger Niklas Warwas.

I dagens fiskfoder används oftast fiskmjöl eller sojabönor som proteinkälla. Båda två är även av intresse som föda för människan. Att minska åtgången av dessa i fiskfoder bidrar till en ökad livsmedelssäkerhet, i en tid då den globala handeln står inför flera utmaningar.  

– Min forskning kan hjälpa Sverige att få en mer cirkulär matproduktion där biprodukterna återanvänds i stället för att slängas bort. Det bidrar till en resurssnålare matindustri som är viktig när tillgången på odlingsbar mark och rent vatten hotas samtidigt som befolkningen ökar, säger Niklas Warwas.

Fortsätt läsa

Nyheter

Bixias vårprognos: Låga elpriser väntas i vår

Publicerat

den

Våren är på intåg med milt väder, minskande elförbrukning och fallande elpriser.  Elpriset väntas nästan halveras till runt 50 öre per kWh i snitt under mars-april, jämfört med i fjol.  Låga bränslepriser och svag konjunktur i Europa bidrar till prisfallet. Det visar elbolaget Bixias prognos för våren 2024. 

Kylan börjar släppa på allvar både i Norden och i Europa och våren är på intåg efter en långdragen vinter med återkommande köldtoppar.

– I vår väntas elpriserna falla markant, tack vare milt väder och bättre hydrologi samt svag konjunktur och väldigt låga bränslepriser i Europa. Vårpriserna blir de lägsta av sitt slag sedan 2021 då priserna började sticka i väg, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.

Elpriset i system på elbörsen Nord Pool väntas i mars bli ungefär 50 öre per kWh jämfört med 91 öre i fjol. I april ser det ut att bli runt 45 öre, jämfört med 88 öre ifjol.

Från extremläge till normalitet

Vårens elpris väntas bli klart mer stabilt än förra året. Energibalansen är betydligt starkare, med mer förnybar energi, mer kärnkraft och lägre förbrukning, särskilt i Europa. De numera kontrollerade elpriserna i Europa spiller också över på de svenska priserna. 

– Elkrisen är helt borta för stunden. Elpriset har snabbt gått från ett extremläge 2021 – 2022, via en sakta utförslöpa för i fjol, till ett mer normalt läge i år.  Den allra största orsaken till utvecklingen är det stora prisfallet i Tyskland, där elpriset toppade på 2,50 kronor i snitt för 2022 men hittills i vinter landat på 75 öre, säger Johan Sigvardsson.

Även om vädret i Sverige blir kallt och vindstilla vissa dagar i mars och vi importerar el, finns en övre gräns hur mycket elpriset kan sticka i väg till följd av priskopplingen mot Tyskland. Elpriset i Tyskland väntas ligga på endast runt 60 öre per kWh, att jämföra med 114 öre per kWh i fjol.

Stort fall även i vintras

När årets vinter summeras kan konstateras att vi haft en relativt kall vinter. Under november, december och januari var det i snitt 2 grader lägre temperatur än normalt.  Samtidigt har vintern bjudit på en temperaturmässig berg- och dalbana.  

– Kyla och högre förbrukning borde normalt sett betyda högre elpriser. Men i och med att både bränslepriser och därmed de kontinentala priserna fallit så mycket får vi istället ett betydligt lägre elpris i år, säger Johan Sigvardsson.

I februari landade systempriset på 45 öre per kWh, jämfört med 91 öre per kWh året innan.

Fortsätt läsa

Nyheter

Stora investmentbanker och hedgefonder ökar handeln med fysiskt uran

Publicerat

den

Kärnkraftverk som använder uran

Goldman Sachs, Macquarie och flera hedgefonder har ökat sin fysiska handel i uran i en tid då råvaran handlas till höga priser. Detta eftersom många länder ökar sin kärnkraftsproduktion för att uppfylla sina klimatmål samtidigt som de minskar behovet av import av fossila bränslen.

Goldman Sachs har ökat handeln med fysiskt uran och har även börjat ställa ut optioner på uran till hedgefonder.

Medan den amerikanska investmentbanken Goldman Sachs mestadels gör affärer med hedgefonder och andra finansiella kunder, har Macquarie ökat handeln med uranproduktion från gruvbolag, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Uran befinner sig på en tjurmarknad eftersom många ekonomier vill använda mer kärnkraftsproduktion i en renässans för tekniken efter energikrisen och den ryska invasionen av Ukraina.

Vid klimattoppmötet COP28 i slutet av förra året lovade USA och 21 andra länder att tredubbla kärnkraftskapaciteten till 2050. De sa att det är avgörande att införliva mer kärnkraft i sin energimix för att uppnå sina nettonollmål under de kommande decennierna.

”Deklarationen erkänner kärnenergins nyckelroll för att uppnå globala netto-nollutsläpp av växthusgaser till 2050 och att hålla målet på 1,5 grader Celsius inom räckhåll”, sade det amerikanska utrikesdepartementet.

Uranpriserna har fördubblats under det senaste året till kring 100 dollar per pound.

Fortsätt läsa

Populära