Guldet handlas inte längre på sin årshögsta nivå, men guldpriset har ändå stigit med imponerande 15 procent sedan årets början. Detta gör att 2019 kan komma att bli det bästa året för guldet sedan 2010, när guldpriset steg med strax under 30 procent. Finns det mer att hämta efter denna uppgång? Vi har talat med guldhandlare och analytiker, de anger tre orsaker som talar för ett stigande guldpris.

1. Den amerikanska inflationen tar fart

När Donald Trump tillträdde som amerikansk president i januari 2017 spådde många analytiker att konsumentpriserna skulle stiga som en följd av hans protektionistiska polices och skepticism till frihandeln. Trots ett par mindre händelser har den amerikanska inflationen emellertid varit stabil, även efter det att handelskriget med dess kraftfulla tullar bröt ut.

Det kan dock komma att ändras om inflationen i augusti är en indikation. Konsumentpriserna ”som exkluderar flyktiga livsmedels- och energipriser” steg till den högsta nivån på elva år, till 2,4 procent tillväxt från år till år. Inte sedan september 2008 har priserna expanderat så snabbt.

Observera också: augusti var den månad som USA rapporterade den största månatliga ökningen av kostnaderna för sjukvård sedan 2016 samt rekordhöjningar i sjukförsäkringspriserna.

I dessa siffror är inte effekterna av de 15 tullarna på 112 miljarder dollar på kinesiska varor som USA införde den 1 september inkluderade.

Historiskt sett har en snabbt ökande inflation varit positiv för guldpriset. Det beror på att inflationen till sin natur förstör köpkraft, och för att begränsa dessa förluster har investerare traditionellt vänt sig till både den gula metallen och aktier i guldproducerande företag.

2. Negativa räntor i USA?

I dag handlas så mycket som 17 biljoner dollar i olika typer av skuldförbindelser till negativa räntor. Detta har bidragit till att guldpriset nått all-time-high-noteringar i lokal valuta i till exempel Kanada, Australien, Japan och Storbritannien.

Till dagens datum har vi inte sett negativa räntor i USA, i alla fall inte i nominella termer. Det kan emellertid vara en tidsfråga innan vi kommer att se detta, speciellt om Trump får som han vill. Federal Reserve har varit under enormt tryck för att sänka räntorna till en nivå som i Trumps ögon är mer konkurrenskraftig med de i Europa, Japan och på andra håll.

”Federal Reserve borde sänka våra räntor till NOLL, eller mindre, och vi bör sedan börja refinansiera vår skuld,” tweetade Trump den 11 september. ”USA bör alltid betala den lägsta räntan.”

Många tror emellertid att den amerikanska dollarn och amerikanska statsobligationer skulle förlora sin status som safe haven om USA får negativa räntor. Detta skulle emellertid gynna guldet då mycket kapital sannolikt skulle söka sig till denna ädelmetall.

3. Geopolitiska och ekonomiska risker ökar efterfrågan på en safe haven

Det finns ett antal geopolitiska och ekonomiska risker just nu som har utlöst skräckhandel i guld. Den ekonomiska tillväxten avtar världen över till följd av handelsspänningar. Globala fabriker, mätt av JP Morgan Global Manufacturing PMI, har befunnit sig i kontraktionsläge i två raka månader från och med augusti 2019.

Investerare i Storbritannien och på andra håll har vänt sig till guld när fristen för Brexit närmar sig. Eftersom det ser mer och mer troligt ut att Storbritannien kommer att lämna Europeiska unionen (EU) utan en överenskommelse, steg priset på guld i sterling pund till 1 282 GBP den 3 september 2019, en ökning med mer än 27 procent för innevarande år.

Andra geopolitiska problem, inklusive oro i Hong Kong och attacken mot Saudiarabiens oljeanläggningar, har bidragit till att stödja efterfrågan på guld.

Sådan oro hjälper också till att förklara varför globala centralbanker har varit nettoköpare av guld sedan 2010. Den nederländska centralbanken förklarade nyligen varför den fortsätter att äga guld.

”Aktier, obligationer och andra värdepapper är inte utan risk och priserna kan sjunka … Om systemet kollapsar kan guldlagren fungera som en grund för att bygga upp det igen. Guld förstärker historiskt förtroendet för centralbankens balansräkning och skapar en känsla av säkerhet. ”