Nyheter
Tre orsaker som talar för ett stigande guldpris

Guldet handlas inte längre på sin årshögsta nivå, men guldpriset har ändå stigit med imponerande 15 procent sedan årets början. Detta gör att 2019 kan komma att bli det bästa året för guldet sedan 2010, när guldpriset steg med strax under 30 procent. Finns det mer att hämta efter denna uppgång? Vi har talat med guldhandlare och analytiker, de anger tre orsaker som talar för ett stigande guldpris.
1. Den amerikanska inflationen tar fart
När Donald Trump tillträdde som amerikansk president i januari 2017 spådde många analytiker att konsumentpriserna skulle stiga som en följd av hans protektionistiska polices och skepticism till frihandeln. Trots ett par mindre händelser har den amerikanska inflationen emellertid varit stabil, även efter det att handelskriget med dess kraftfulla tullar bröt ut.
Det kan dock komma att ändras om inflationen i augusti är en indikation. Konsumentpriserna ”som exkluderar flyktiga livsmedels- och energipriser” steg till den högsta nivån på elva år, till 2,4 procent tillväxt från år till år. Inte sedan september 2008 har priserna expanderat så snabbt.
Observera också: augusti var den månad som USA rapporterade den största månatliga ökningen av kostnaderna för sjukvård sedan 2016 samt rekordhöjningar i sjukförsäkringspriserna.
I dessa siffror är inte effekterna av de 15 tullarna på 112 miljarder dollar på kinesiska varor som USA införde den 1 september inkluderade.

Historiskt sett har en snabbt ökande inflation varit positiv för guldpriset. Det beror på att inflationen till sin natur förstör köpkraft, och för att begränsa dessa förluster har investerare traditionellt vänt sig till både den gula metallen och aktier i guldproducerande företag.
2. Negativa räntor i USA?
I dag handlas så mycket som 17 biljoner dollar i olika typer av skuldförbindelser till negativa räntor. Detta har bidragit till att guldpriset nått all-time-high-noteringar i lokal valuta i till exempel Kanada, Australien, Japan och Storbritannien.
Till dagens datum har vi inte sett negativa räntor i USA, i alla fall inte i nominella termer. Det kan emellertid vara en tidsfråga innan vi kommer att se detta, speciellt om Trump får som han vill. Federal Reserve har varit under enormt tryck för att sänka räntorna till en nivå som i Trumps ögon är mer konkurrenskraftig med de i Europa, Japan och på andra håll.
”Federal Reserve borde sänka våra räntor till NOLL, eller mindre, och vi bör sedan börja refinansiera vår skuld,” tweetade Trump den 11 september. ”USA bör alltid betala den lägsta räntan.”
Många tror emellertid att den amerikanska dollarn och amerikanska statsobligationer skulle förlora sin status som safe haven om USA får negativa räntor. Detta skulle emellertid gynna guldet då mycket kapital sannolikt skulle söka sig till denna ädelmetall.
3. Geopolitiska och ekonomiska risker ökar efterfrågan på en safe haven
Det finns ett antal geopolitiska och ekonomiska risker just nu som har utlöst skräckhandel i guld. Den ekonomiska tillväxten avtar världen över till följd av handelsspänningar. Globala fabriker, mätt av JP Morgan Global Manufacturing PMI, har befunnit sig i kontraktionsläge i två raka månader från och med augusti 2019.
Investerare i Storbritannien och på andra håll har vänt sig till guld när fristen för Brexit närmar sig. Eftersom det ser mer och mer troligt ut att Storbritannien kommer att lämna Europeiska unionen (EU) utan en överenskommelse, steg priset på guld i sterling pund till 1 282 GBP den 3 september 2019, en ökning med mer än 27 procent för innevarande år.

Andra geopolitiska problem, inklusive oro i Hong Kong och attacken mot Saudiarabiens oljeanläggningar, har bidragit till att stödja efterfrågan på guld.
Sådan oro hjälper också till att förklara varför globala centralbanker har varit nettoköpare av guld sedan 2010. Den nederländska centralbanken förklarade nyligen varför den fortsätter att äga guld.
”Aktier, obligationer och andra värdepapper är inte utan risk och priserna kan sjunka … Om systemet kollapsar kan guldlagren fungera som en grund för att bygga upp det igen. Guld förstärker historiskt förtroendet för centralbankens balansräkning och skapar en känsla av säkerhet. ”
Nyheter
Solkraften pressar elpriserna dagtid
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.
Nyheter
Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.
Nyheter
Svag vårflod dubblar elpriserna
Den norrländska vårfloden väntas dra igång den här veckan och pågå fram till slutet av maj. Att den är ovanligt svag i år bidrar till att elpriset i system fram till midsommar blir ungefär dubbelt så högt som under samma period i fjol. Det visar Bixias elprognos för maj och juni.

Efter en relativt dyr april väntas systempriset landa på 55 öre per kilowattimme i maj och 50 öre i juni, att jämföra med 31 respektive 21 öre förra året.
– Vi har inte haft så lite snö någon vinter sedan 2019 och det syns tydligt i vårfloden. Den prispress vi normalt sett räknar med den här tiden på året blir betydligt svagare än vanligt. Dessutom ligger bränslepriserna på en högre nivå än i fjol på grund av oron i Mellanöstern, vilket spiller över på de svenska elpriserna, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.
Den hydrologiska balansen ligger på minus 20 terawattimmar, jämfört med ett överskott på 5–10 terawattimmar vid samma tidpunkt i fjol. Tillrinningen väntas kulminera på ungefär 7 terawattimmar per vecka i slutet av maj, långt under ett normalår.
Hur elpriserna utvecklas under resten av 2026 beror i hög grad på hur blöt sommaren blir. Terminspriset för fjärde kvartalet ligger på runt 70 öre per kilowattimme, vilket speglar marknadens oro inför hösten.
– Det krävs fyra till fem blöta veckor för att ta igen underskottet och fylla på vattenmagasinen. Det finns indikationer på att sommaren kan bli torr i mellersta och södra Skandinavien, men osäkerheten är stor. Om det blir så lär priserna stiga ytterligare, säger Johan Sigvardsson.
Elpris april–juni 2026 jämfört med utfall 2025 (öre/kWh)
| Område | Apr 2026 | Apr 2025 | Maj 2026 | Maj 2025 | Juni 2026 | Juni 2025 |
| System | 70 | 35 | 55 | 31 | 50 | 21 |
| SE1 | 27 | 14 | 27 | 14 | 23 | 3 |
| SE2 | 28 | 14 | 29 | 15 | 24 | 5 |
| SE3 | 50 | 38 | 57 | 43 | 47 | 23 |
| SE4 | 62 | 58 | 66 | 60 | 59 | 41 |

