Denna sida handlar som namnet antyder om råvaror. Vi tenderar ofta att skriva om guld och silver eftersom det är dessa råvaror som de flesta av våra läsare är intresserade av och vill veta mer om.

I dag tittar vi emellertid på en annan råvara, en metall som de senaste åren stigit kraftigt i värde, även om det inte är en av ädelmetallerna. Det är alltså koppar som vi valt för denna artikel. Bilden ovan visar ett stort lager av koppartackor, för ja de finns sådana också. Vi kommer att skriva mer om detta längre fram i denna artikel.

Koppar är en vanlig metall och används inom många områden, till exempel tak, hängrännor, tråd, och småpengar. För närvarande överstiger emellertid efterfrågan utbudet, och den amerikanska dollarn är under stort tryck, vilket gjort att vi sett nya toppnoteringar på denna metall.

Koppartackor, -mynt och småpengar har därför blivit en helt ny nisch för ädelmetallinvesterare och –samlare och det är vad denna artikel kommer att handla om.

En kopparpenny är värd mer än sitt nominella värde

I Sverige har vi ju sedan många år gått från våra kopparmynt, femöringen var det sista vi hade i den metallen. Däremot förekommer det koppar i mynt i utlandet, till exempel är de amerikanska en-centarna mynt som endera är helt kopparbaserade eller i alla fall täcks av ett överdrag av koppar.

I USA är alla de pennies som utgetts före 1982, och vissa av de som utgavs även det året, i huvudsak gjorda av koppar. Den koppar som varje mynt innehåller är med dagens högre priser faktiskt värd mer än en pennie, faktum är att prisskillnaden är ganska stor. När detta skrivs, i augusti 2011, gör den koppar som varje sådant mynt innehåller att värdet är cirka tre (3) pennies styck.

I Sverige har vi endast hittat en enda aktör som säljer tackor för investeringsbruk – och denne har för avsikt att lägga ned. Vad gäller silver så finns det en aktör, och huvudsakligen tre firmor som arbetar med att erbjuda allmänheten investeringar i guldtackor. I USA däremot är det mycket vanligt med denna typ av företag, och där erbjuds köparna påsar med höghaltiga silvermynt som ett sätt att investera i silver. Vi har noterat att dessa företag nu börjat med att erbjuda färdiga påsar med en-penniesmynt som getts ut före 1982.

Gresham’s lag säger att dåliga pengar driver undan bra pengar, och det är exakt vad vi ser här, kopparmynt utgivna innan 1982 försvinner ur cirkulation, inte bara för att de tappas bort, men också för att företagsamma personer väljer att spara dessa mynt. I USA går det knappast att hitta tiocentare, kvarts eller halvdollar i silver i cirkulation längre, och samma sak är det i Sverige, där myntverket fram till och med 1968 gav ut enkronor med en silverhalt på 40 procent. Enkronorna som pryds av Gustav VI Adolf, präglades 1952-1973, innehöll fram till 1968 silver, men det är inte alla som gör det, detta år övergick myntverket till kopparnickel som myntmetall. När såg du senast en sådan i cirkulation? Det är knappast så att dessa har slitits ut, utan det är istället så att de högre silverpriserna redan 1980, när bröderna Hunt kontrollerade så gott som hela silvermarknaden, gjorde att företagsamma personer växlade till sig enkronor på banken och plockade ut dem med silverhalter för att kunna smälta ned dem.

Det ironiska är att stigande priser på zink, den råvara som i huvudsak är den som används för att tillverka dagens enpennies-mynt nu också har stigit, och att värdet på de ingående metallerna gör att även mynt från efter 1982 nu har ett reellt värde som överstiger myntens nominella värden.