Det senaste årtiondet har antalet företag som utvecklar fusionskraft vuxit kraftigt. Om det tidigare var några enstaka forskare som experimenterade på universitet så är det numera startups med ganska hygglig finansiering. Tempot i utvecklingen har skruvats upp rejält. Vad företagen utvecklar för lösningar skiljer sig kraftigt åt, men på en övergripande nivå kan teknikerna delas upp i stellarator och tokamak.

Men sedan finns det lika spännande som kontroversiella företaget Helion. Företaget har tunga finansiärer och en nära relation till Microsoft. Bolagets förra finansieringsrunda var på 500 miljoner USD och nu har man precis tagit in ytterligare 425 miljoner USD vilket tar värderingen till 5,245 miljarder USD, dvs motsvarande 58 miljarder kronor.

Alla andra företag och forskningsprojekt inom fusionskraft gör i förlängningen vad vanliga kärnkraftverk gör, eller kolkraftverk/gaskraft/etc, dvs skapar värme som omvandlar vatten till ånga som driver en turbin som gör att en generator skapar elektricitet.

Helion skapar i stället elektricitet direkt. Fusionen skapar magnetiska pulser och dessa fångas upp av magneter och elektriciteten skördas därigenom direkt. Den modell bolaget utvecklar nu pulserar några gånger per sekund och en sådan reaktor ska ge 50 MW. Bolaget experimenterar dock även med över 100 pulser per sekund och teoretiskt skulle det hela kunna pulsera 60 gånger per sekund, eller 50 gånger per sekund i exempelvis Sverige, och direkt matcha frekvensen i elnätet.

Förutom att den unika tekniken är kontroversiell, så är även tidsplanen det. Redan år 2028 har man tänkt sig att leverera elektricitet till Microsoft. Håller företaget tidsplanen så blir det sannolikt först i världen med att få fusionskraft att fungera.

LKAB är nu igång med bygget av den nya demonstrationsanläggningen för förädling av fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Luleå. Anläggningen är den första i en planerad industripark och ett viktigt steg i bolagets ambition att bredda sin affär med nya mineral genom ökat resursutnyttjande. Samtidigt har satsningen tydliga geopolitiska dimensioner med potential att väsentligt öka Europas självförsörjning av kritiska mineral.

– Världen har fått upp ögonen för metaller och mineral igen. Europa är idag nästan helt importberoende av fosfor och sällsynta jordartsmetaller, samtidigt som efterfrågan ökar kraftigt. Genom att utvinna dessa kritiska mineral så kan vi använda mer av det material som vi redan bryter och stärka vår framtida konkurrenskraft, samtidigt som vi ökar försörjningstryggheten och beredskapen i Europa. Den här anläggningen är en viktig byggsten för att möjliggöra det, säger Jan Moström, vd och koncernchef LKAB.

Utbudet av fosfor för mineralgödsel är avgörande för matförsörjningen i Sverige och EU, medan sällsynta jordartsmetaller används för elektrifieringen och digitaliseringen av samhället, till exempel tillverkning av permanentmagneter i elbilar och vindkraftverk. Fullt utbyggd beräknas produktionen från industriparken täcka cirka sju gånger Sveriges behov och sex procent av EU:s behov av fosfor inom jordbruket. Idag finns ingen brytning av sällsynta jordartsmetaller i Europa.

– Den gröna omställningen och elektrifieringen av vårt samhälle börjar i gruvan. Att vilja ha elbilar och vindkraftverk utan att vilja ta ansvar för råmaterialen är en ohållbar motsägelse. Med denna anläggning tar vi ett avgörande steg mot att minska Europas importberoende och säkerställa tillgången till kritiska mineral och metaller för framtiden, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.

LKAB:s styrelse fattade den 24 oktober beslut om att investera cirka 800 MSEK i etableringen av demonstrationsanläggningen som planeras vara i drift 2026. Syftet är att vidareutveckla och verifiera processen för att använda materialflöden från järnmalmsproduktionen i Gällivare, där apatitkoncentrat framställs för vidareförädling och produktion av kritiska mineral i Luleå. Genom en stegvis utbyggnad kan verksamheten sedan utökas med fler processanläggningar över tid, för att stå i full drift under 2030-talet.

– Jag är mycket glad över att LKAB väljer att bygga en demonstrationsanläggning för kritiska mineral i Luleå. Detta stärker vår stad som en nyckelpunkt för innovation och hållbar utveckling, samtidigt som det bygger vidare på de historiska banden med Gällivare och Malmbanan. Investeringen innebär nya arbetstillfällen och bidrar till en hållbar framtid – inte bara för Luleå och regionen utan för hela Europa. Vi ser fram emot att följa detta viktiga projekt och de positiva effekter det kommer att skapa, säger Fredrik Hansson, kommunstyrelsens vice ordförande, Luleå kommun.

– Norrbotten står på tröskeln till en ny industriell era och samarbetet mellan Gällivare och Luleå är en drivkraft för hela regionen. Genom LKAB:s satsning på kritiska mineral positionerar vi oss som en ledande region inom den gröna omställningen. Resan börjar i gruvan i Gällivare med material som sedan förädlas till värdefulla råvaror som vi och omvärlden behöver. Det bygger också en grund för en positiv samhällsutveckling som gynnar oss som kommun, säger Birgitta Larsson, kommunstyrelsens ordförande i Gällivare kommun.

LKAB lämnade den 20 december in ansökan om miljötillstånd till Mark- och miljödomstolen för den fullskaliga industriparken för kritiska mineral i Luleå. Parallellt pågår tillståndsprocessen för LKAB:s verksamhet inklusive apatitverk i Gällivare, där dom väntas i slutet av 2025. Demonstrationsanläggningen som nu byggs kommer även att fungera som ett forsknings- och utvecklingscenter, vilket ger möjlighet att utforska och utveckla framtida potentiella källor för vidareförädling.

– Tack vare vår framgångsrika prospektering ser vi en enorm potential i att fortsätta utveckla tekniken, med sikte på att utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller även från andra mineraliseringar. Resultaten från anläggningen kommer tillsammans med miljötillståndet för industriparken att ligga till grund för kommande beslut om uppskalning av produktionen. Ambitionen är att steg för steg säkra upp för de stora expansionsmöjligheter vi ser framåt, där inte minst Per Geijer-fyndigheten i Kiruna blir avgörande, säger Jan Moström.

I slutet av 2023 uppgick LKAB:s mineraltillgångar av REE-oxider (Rare Earth Oxides) i den nya fyndigheten Per Geijer i Kiruna till cirka 1,7 miljoner ton in situ, vilket gör den till en av Europas största fyndigheter av sällsynta jordartsmetaller. Fyndigheten är i grunden en järnmalmsfyndighet med höga halter av både fosfor och sällsynta jordartsmetaller.

En stor del av Storbritanniens kärnkraftverk har blivit så gamla att de ska stängas. Men i en ny publicering från franska EDF som står bakom verken så kan driften förlängas för fyra av dem till in på 30-talet.

Två av EDF:s äldsta kärnkraftverk, Heysham 1 i Lancashire och Hartlepool i Teesside, har tidigare fått sina nedläggningar uppskjutna från våren 2026 till 2027, medan de andra två, Heysham 2 och Torness i East Lothian, förlängdes från 2028 till 2030.

Men i en nyligen publicerad uppdatering av flottan säger EDF att det finns en potentiell möjlighet för alla fyra anläggningarna att förbli online till åtminstone 2030. Det som sannolikt kommer att avgöra frågan är om EDF kan visa för kontrollmyndigheten att grafitblocken fortfarande är tillräckligt bra. När de blir gamla så kan sprickor uppstå. EDF måste visa att kärnkraftverket fortfarande kan stängas ner om det uppstår en jordbävning som kan förväntas 1 gång på 10 000 år.

Hur det blir kommer även påverka Sverige i förlängningen. Mellan Norge och Storbritannien finns en elkabel på 1 400 MW. Om Storbritannien har mer baskraft själva minskar behovet att importera från Norge.