Nyheter
Snabba framsteg inom viktig energiteknik visar att utvecklingen går snabbare än vad många tror
Utbyggnadstakten för vissa tekniker för ren energi – som solceller och elfordon – visar vad som kan uppnås med tillräckliga ambitioner och politiska åtgärder, men snabbare förändringar behövs omgående i de flesta komponenter i energisystemet för att uppnå nettonollutsläpp senast 2050, enligt IEA:s senaste utvärdering av de globala framstegen.
IEA:s årliga uppdatering av hur utvecklingen inom ren energi går publicerades nyligen och visar på anmärkningsvärda framsteg under det senaste året. Elbilsförsäljningen nådde en rekordhög nivå på mer än 10 miljoner under 2022, en nästan tiofaldig ökning på bara fem år. Kapacitetstillskotten för förnybar el ökade till 340 gigawatt (GW), den största utbyggnaden någonsin. Som ett resultat står förnybara energikällor nu för 30 % av den globala elproduktionen. Investeringarna i ren energi nådde rekordhöga 1,6 biljoner USD 2022, en ökning med nästan 15 % från 2021, vilket visar på fortsatt förtroende för energiomställningar även i ett osäkert ekonomiskt klimat.
Övergången till ren energi sker dock i olika takt i olika regioner och sektorer. Till exempel var nästan 95 % av den globala elbilsförsäljningen 2022 i Kina, USA och Europa. Det behövs ett starkare internationellt samarbete för att sprida framstegen med elbilar och annan viktig teknik till alla regioner, särskilt till tillväxt- och utvecklingsekonomier.
Utbyggnaden av ren energi går också snabbare i vissa delar av energisystemet – såsom elproduktion och personbilar – där kostnaderna har sjunkit och tekniken redan är relativt mogen. Samtidigt krävs det fortfarande snabb innovation för att få ut ren teknik på marknaden för delar av energisystemet där utsläppen är svårare att hantera, t.ex. tung industri och långväga transporter. Positiva framsteg har gjorts på innovationsområdet under de senaste åren, men det krävs ytterligare påskyndande för att snart få ut mer utsläppssnål teknik på marknaden för dessa områden.
”Ekonomin för ren energi tar snabbt form, men ännu snabbare framsteg behövs på de flesta områden för att uppfylla internationella energi- och klimatmål”, säger Fatih Birol, verkställande direktör för IEA. ”Denna uppdatering av Tracking Clean Energy Progress belyser några mycket lovande utvecklingar, vilket understryker både behovet och potentialen för större åtgärder globalt. Den extraordinära tillväxten av nyckelteknologier som solenergi och elbilar visar vad som är möjligt.”
Även om många sektorer ännu inte är helt på rätt spår för att nå de internationella klimatmålen visar den nya analysen på avgörande framsteg under det senaste året. För första gången någonsin har den tillkännagivna tillverkningskapaciteten för batterier till elfordon nått nivåer som är tillräckliga för att uppfylla förväntade efterfrågekrav 2030 i IEA:s scenario för att uppnå nettonollutsläpp senast 2050. Detta stöds av drivkraften från viktiga industristrategier som Inflation Reduction Act i USA och EU:s industriplan Green Deal.
Solceller har uppgraderats till ”på rätt spår”, eftersom deras framsteg nu ligger i linje med milstolpar som är förenliga med ambitionen att uppnå nettonollutsläpp. Solceller genererade rekordhöga nästan 1 300 terawattimmar (TWh) under 2022, en ökning med 26 % från 2021 och den största absoluta produktionstillväxten av alla förnybara tekniker under 2022. Antalet tillverkningsprojekt i pipeline för solceller såg också en massiv tillväxt i samband med omfattande statligt stöd, särskilt i Kina, USA och Indien. Om alla aviserade projekt genomförs kommer den globala tillverkningskapaciteten för solceller att mer än fördubblas under de kommande fem åren och överträffa efterfrågan 2030 i IEA:s netto noll vid 2050-scenario.
Betydande framsteg gjordes inom byggnadssektorn – som har uppgraderats från ”inte på rätt spår” till ”större insatser krävs” i det tregradiga betygssystemet Tracking Clean Energy Progress. Regeringarna inför allt strängare energikrav och prestandanormer för byggnader, och användningen av effektiv och förnybar teknik för byggnader, som värmepumpar och kylutrustning med låga utsläpp, ökar. Under det gångna året stärktes också politiken för energieffektivitet globalt, t.ex. i Indien, där man införde ny politik för apparater, fordon, industrianläggningar och kommersiella byggnader.
Politiken går framåt i många regioner. Tidigare i år blev till exempel Indonesien det första landet i Sydostasien att upprätta en rättslig ram för avskiljning, användning och lagring av koldioxid, och Namibia släppte en vätgasstrategi i slutet av 2022.
Flera tekniker har sett viktiga genombrott inom innovation sedan de senaste uppdateringarna av IEA:s Tracking Clean Energy Progress och Clean Energy Technology Guide. Världens största batteritillverkare meddelade att man skulle börja tillverka natriumjonbatterier för elfordon, en alternativ batterikemi som kan bidra till att minska beroendet av efterfrågade kritiska mineraler. Två storskaliga demonstrationer av fastoxidelektrolysörer, en högeffektiv teknik för att producera vätgas med låga utsläpp, togs i drift tidigare i år. Det har skett positiva framsteg inom innovativ ren teknik för aluminiumraffinering och cementtillverkning – båda branscher där utsläppen är svåra att hantera. I början av 2023 togs dessutom den första transporten av flytande koldioxid (CO2) från Belgien för att lagras geologiskt utanför Danmarks kust under Nordsjön, en milstolpe för koldioxidavskiljningssektorn.
Även om framsteg kan observeras i alla de över 50 komponenter i energisystemet som utvärderas i Tracking Clean Energy Progress, är majoriteten ännu inte på en väg som är förenlig med nettonollutsläpp senast 2050. Starkare politiskt stöd och större investeringar behövs inom ett brett spektrum av olika tekniker, i alla regioner i världen, för att möjliggöra en bredare och snabbare övergång till ren energi för att hålla nettonollutsläpp till 2050 inom räckhåll.
Nyheter
Solkraften pressar elpriserna dagtid
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.
Nyheter
Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.
Nyheter
Svag vårflod dubblar elpriserna
Den norrländska vårfloden väntas dra igång den här veckan och pågå fram till slutet av maj. Att den är ovanligt svag i år bidrar till att elpriset i system fram till midsommar blir ungefär dubbelt så högt som under samma period i fjol. Det visar Bixias elprognos för maj och juni.

Efter en relativt dyr april väntas systempriset landa på 55 öre per kilowattimme i maj och 50 öre i juni, att jämföra med 31 respektive 21 öre förra året.
– Vi har inte haft så lite snö någon vinter sedan 2019 och det syns tydligt i vårfloden. Den prispress vi normalt sett räknar med den här tiden på året blir betydligt svagare än vanligt. Dessutom ligger bränslepriserna på en högre nivå än i fjol på grund av oron i Mellanöstern, vilket spiller över på de svenska elpriserna, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.
Den hydrologiska balansen ligger på minus 20 terawattimmar, jämfört med ett överskott på 5–10 terawattimmar vid samma tidpunkt i fjol. Tillrinningen väntas kulminera på ungefär 7 terawattimmar per vecka i slutet av maj, långt under ett normalår.
Hur elpriserna utvecklas under resten av 2026 beror i hög grad på hur blöt sommaren blir. Terminspriset för fjärde kvartalet ligger på runt 70 öre per kilowattimme, vilket speglar marknadens oro inför hösten.
– Det krävs fyra till fem blöta veckor för att ta igen underskottet och fylla på vattenmagasinen. Det finns indikationer på att sommaren kan bli torr i mellersta och södra Skandinavien, men osäkerheten är stor. Om det blir så lär priserna stiga ytterligare, säger Johan Sigvardsson.
Elpris april–juni 2026 jämfört med utfall 2025 (öre/kWh)
| Område | Apr 2026 | Apr 2025 | Maj 2026 | Maj 2025 | Juni 2026 | Juni 2025 |
| System | 70 | 35 | 55 | 31 | 50 | 21 |
| SE1 | 27 | 14 | 27 | 14 | 23 | 3 |
| SE2 | 28 | 14 | 29 | 15 | 24 | 5 |
| SE3 | 50 | 38 | 57 | 43 | 47 | 23 |
| SE4 | 62 | 58 | 66 | 60 | 59 | 41 |
-
Nyheter4 veckor sedanChristian Kopfer om läget för oljan
-
Analys3 veckor sedanMarket Still Betting on Timely Resolution, But Each Day Raises Shortage Risk
-
Analys3 veckor sedanBrent crude up USD 9/bl on the week… ”deal around the corner” narrative fades
-
Nyheter2 veckor sedanMichel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
-
Nyheter2 veckor sedanSolkraften pressar elpriserna dagtid
-
Nyheter2 veckor sedanSvag vårflod dubblar elpriserna

