Följ oss

Nyheter

Sälja sitt gamla guld online allt populärare

Publicerat

den

Sälja guldsmycken och skrotguld på hemmapartyn

Sälja gamla guldsmycken som skrotguld allt populärareNågot som vi ser allt mer av är den minst sagt exploderande försäljningen av så kallat skrotguld, dvs allt från gamla guldsmycken till tandguld. Under de senaste åren med stigande ädelmetallpriser har intresset för ädelmetaller, främst guld, ökat markant hos privatpersoner. Detta har medfört att allt fler fått vetskapen om att de kan omvandla sitt gamla guld och silver till pengar, att de sitter på betydande mängder kapital i form av gamla smycken, tandguld och annat. Historiskt har det varit möjligt att sälja detta, om än till stora kostnader och besvär för konsumenten, men det har blivit både vanligare och enklare under de senaste åren.

Idag med Internets fördelar och Sveriges välutvecklade infrastruktur har de olika aktörerna på marknaden möjlighet att möta sina kunder dygnet runt och oavsett vart de befinner sig geografiskt. I dag kan gulduppköparna erbjuda sina kunder en tjänst där hög säkerhet, service och snabba betalningar ligger i fokus. Deras tjänst gör det möjligt för gemene man, att oavsett vart i landet denne bor, erhålla samma ersättning och snabba betalningar för sin produkt som om denne besökte en inköpsbutik.

Den svenska marknaden för inköp av ädelmetaller via Internet värderas till ca 500 MSEK/år, medan den butiksbaserade handeln beräknas omsätta tre miljarder kronor årligen. Marknaden är under tillväxt och den positiva trenden för ädelmetall gör att marknaden blir allt mer intressant, något som också lett till att fler aktörer valt att etablera sig.

Allt fler letar fram gammalt guld från byrålådan

Form, utseende och kvalité är ointressant, det viktiga är att det är gammalt guld som kan återvinnas till sin forna glans genom nedsmältning. Vanligen är det inte ekonomiskt att laga sådana smycken, men de kan lätt säljas som skrot, kanske inte till det pris som guldet handlas till på råvarubörserna, men uppköparen skall leva han med, så mot ett guldpris som är något lägre än börsens så hjälper denne dig att omvandla ditt skrotguld till kontanter.

Förutom att finnas i gamla smycken kan skrotguld också hittas i datorers moderkort, gamla mobiltelefoner, kretskort. Högkvalitativt skrot finns dessutom som guldpläterade och integrerade kretsar, guldpläterade kontakter, etcetera.

Hur säljer man då skrotguld?

Det finns gott om köpare till skrotguld, och de kommer att slåss om att få vara den som köper ditt guld. De nyaste aktörerna är de som tar emot guld med förfrankerade kuvert och säkerhetspåsar som man kan beställa på nätet, per telefon eller via SMS.

Enklast säljer du genom att bara fylla i blanketterna och bifoga objektet med formuläret i den särskilda påsen och posta det. Det kan vara lämpligt att göra en kopia av all den information du har angett på blanketten (en fotokopia är en bra idé) innan du skickar det.

Vanligtvis skyddas kuvertet och dess innehåll av försäkringar av olika slag, i alla fall upp till ett visst belopp. Du kan ta del av detaljerna på uppköparens hemsida. Om du anser att det guld du skickar är värt mer än den försäkring som erbjuds kan du behöva komma fram till någon annan överenskommelse med den uppköpare du valt ut.

Hur mycket får du för ditt skrotguld?

Det är viktigt att notera att priset en återförsäljare betalar inte kommer att återspegla detaljhandelspriset på det objektet. Det speglar bara värdet baserat på dess guldvikt, vilket med dagens priser på guld och andra ädelmetaller kan vara väldigt intressant.

När återförsäljaren har gjort sin bedömning kommer denna att kontakta dig, det kan ske på olika sätt, telefon, e-post eller brev beroende på dina förutsättningar. Det är då du bestämmer dig för om du vill sälja eller inte. Accepterar du köparens erbjudande kommer denne att sätta in pengarna direkt på ditt konto – i annat fall kommer ditt guld att skickas tillbaka till dig. Tänk på att dina smycken antagligen innehåller mindre än 24 karat, oftast är det 18 karat eller lägre och att det har en inverkan på vad du får betalt. Men en extra slant på bankkontot ger dig sannolikt mer glädje än en gammal tand i garderoben eller en trasig guldkedja i byrålådan.

Nyheter

Uranbrytning ska bli tillåtet i Sverige

Publicerat

den

Romina Pourmokhtari

Regeringen går vidare med planerna att ta bort förbudet mot uranbrytning i Sverige. Kommuner ska kunna stoppa utvecklingen av urangruvor om de klassas som kärnteknisk verksamhet. Är uran en biprodukt till annan brytning räknas det dock inte som kärnteknisk verksamhet. Den exakta definitionen är ännu inte bestämd. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari säger till Sveriges Radio att det är hyckleri att förbjuda uranbrytning i Sverige samtidigt som vi har kärnkraftverk som är beroende av uran.

Fortsätt läsa

Nyheter

Tuffa tider för stål i Europa

Publicerat

den

Felix Lindberg

Stålmarknaden befinner sig i en svår situation där Kinas enorma kapacitet i kombination med att den inhemska efterfrågan har gått ner skapar press på branschen i hela världen. Skrothandlaren och stålexperten Felix Lindberg berättar om Europas svåra situation, med en bilindustri som går på knäna med minskad efterfrågan på stål som följd. Under 2025 kan hårdare tongångar och handelsfrågor komma i fokus. Inte minst spelar en ny administration i USA och ett val i Tyskland roll.

Felix Lindberg kommenterar stålmarknaden.
Fortsätt läsa

Nyheter

LKAB och Luleå kan bli en betydande aktör för fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Europa

Publicerat

den

Illustration LKABs industripark för kritiska mineral med fullt utbyggda anläggningar

LKAB lämnar idag in sin ansökan om miljötillstånd för förädling av fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Luleå. Den planerade industriparken kan bli den första i sitt slag i Europa och en betydande byggsten i att öka självförsörjningen av kritiska mineral, med potential att täcka sju gånger behovet av fosfor till svenskt jordbruk.

– Denna ansökan är resultatet av ett gediget arbete under fyra års tid. Det handlar om en viktig milstolpe som är av stor betydelse för regionen, Sverige och för Europas beredskap. Genom att utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller från det material som vi redan bryter kan vi stärka vår framtida konkurrenskraft när vi planerar att expandera våra gruvor, samtidigt som vi kan öka försörjningstryggheten och förse samhället med dessa kritiska mineral som behövs för omställningen, säger Darren Wilson, direktör affärsområde Specialprodukter, LKAB.

Utbudet av fosfor för mineralgödsel är avgörande för matförsörjningen i Sverige och EU, medan sällsynta jordartsmetaller används för elektrifieringen och digitaliseringen av samhället, till exempel tillverkning av permanentmagneter i elbilar och vindkraftverk. Fullt utbyggd beräknas produktionen från industriparken kunna täcka cirka sju gånger Sveriges behov och åtta procent av EU:s behov av fosfor. Idag finns ingen utvinning av sällsynta jordartsmetaller i Europa.

– Behovet av kritiska mineral är brådskande sett till det geopolitiska läget och Sveriges mål om att nå fossilfrihet år 2045. EU är idag helt importberoende av fosfor och sällsynta jordartsmetaller och har klassificerat dessa som kritiska råmaterial för samhället. Denna ansökan är avgörande för att möjliggöra ett framtida investeringsbeslut om fullskalig produktion i Luleå, säger Darren Wilson.

Ansökan till Mark- och miljödomstolen avser ett miljötillstånd att bedriva storskalig industriverksamhet samt hamnverksamhet på Svartön i Luleå. Verksamheten bygger på att nyttja avfallsströmmar från järnmalmsproduktionen i Gällivare, där apatitkoncentrat framställs för vidareförädling i Luleå. Här planerar LKAB att producera fosfor och sällsynta jordartsmetaller, samt gips som biprodukt. Genom en stegvis uppskalning kan verksamheten utökas med fler processanläggningar över tid, för att stå i full drift under 2030-talet.

– LKAB:s tillståndsansökan är ytterligare ett steg på vägen mot en utbyggd industripark i Luleå. Det är glädjande att de arbetar på enligt sin plan med etableringen, som är betydelsefull för kommunens och regionens fortsatta utveckling som nav i omställningen. Produktionen av dessa kritiska mineral för vindkraftverk, elbilar och matförsörjning är viktigt för hela vårt samhälle och ger oss möjligheten till att skapa nya arbetstillfällen inför framtiden, säger Carina Sammeli, kommunstyrelsens ordförande, Luleå kommun.

Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera de teknologier som krävs för utvinning av kritiska mineral. Resultaten från anläggningen, tillsammans med miljötillståndet för industriparken, kommer att ligga till grund för kommande beslut om storskalig produktion. Det är även avhängigt av miljötillståndet för LKAB:s verksamhet och apatitverk i Gällivare, där tillståndsprocessen pågår.

Fakta om LKAB och kritiska mineral

  • LKAB planerar att börja utvinna kritiska mineral från den befintliga järnmalmsgruvan i Gällivare genom att etablera ett nytt förädlingsverk för apatit. Detta genom att ta vara på flöden från järnmalmsproduktionen som idag inte tas till vara och blir till avfall.
  • Apatitkoncentratet från Gällivare transporteras sedan till den planerade industriparken i Luleå. Här planerar LKAB att producera sällsynta jordartsmetaller, fosfor för produktion av mineralgödsel till jordbruket, samt gips som biprodukt för byggindustrin.
  • Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera 800 MSEK i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera och vidareutveckla de teknologier som krävs för utvinning av fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Den planeras vara i drift i slutet av 2026 och är en viktig del i arbetet med att utveckla den fullskaliga anläggningen.
  • EU klassificerar råvaror som kritiska på grund av det stora importberoendet och den stora betydelsen de har för vår ekonomi och den gröna omställningen. Detta inkluderar fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Gemensamt för dessa råmaterial är även att det finns en stor risk för försörjningsavbrott, till exempel relaterat till geopolitiska risker.
  • Fosfor används främst för produktion av mineralgödsel och ungefär hälften av världens livsmedelsproduktion är beroende av detta. Europa är till 90 procent beroende av import, där Ryssland har stått för en betydande del av produktionen.
  • Sällsynta jordartsmetaller (REE) används bland annat i permanentmagneter i elbilsmotorer och generatorer för vindkraftverk, där Kina dominerar värdekedjan. Europa har idag ingen egen utvinning av dessa sällsynta jordartsmetaller.
  • LKAB har ansökt om att göra järnmalmsgruvan i Gällivare, den planerade industriparken i Luleå och den nya järnmalmsfyndigheten Per Geijer med höga halter sällsynta jordartsmetaller och fosfor i Kiruna till strategiska projekt enligt EU:s Critical Raw Materials Act.
Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära