Följ oss

Nyheter

Roosevelt och guldet

Publicerat

den

Roosevelt och guldetGuldet backade upp västvärldens alla valutor under Bretton-Woods-avtalet 1944-1971. De anslutna ländernas centralbanker kunde växla in sina dollar mot guld, men när de Gaulle begärde detta 1971, så skrotade Nixon ensidigt avtalet. Uppenbarligen hade Fort Knox redan då plundrats, eller så hade FED tryckt fler dollar än vad det fanns guld för.

Nu följde fyra decennier av prisbubblor och en dollar som tappade 95 procent av sin köpkraft till följd av vårdslös skuld- och inflationspolitik.

Vad var det då som hände?

1933 – Roosevelt drog in allt guld i privat ägo av de amerikanska medborgarna. För att stabilisera det monetära systemet konfiskerades allt guld till ett värde över 100 USD som amerikanerna ägde. Den amerikanska staten betalade 20,67 USD/ounce, och så snart detta inlösenprogram var avslutat devalverades den amerikanska dollarn vilket skickade upp guldet till 35 USD/ounce där det under många år var fixerat.

1944 – efter den så kallade Bretton-Woods-konferensen knöts de större valutorna till den amerikanska dollarn. Från amerikanskt håll garanterades dollarvärdet med ett fastställt inlösenpris i guld. Allt detta gjordes för att stabilisera världens ekonomier och undvika en upprepning av den depression som plågat världen under 1930-talet. Redan 1968 gav emellertid USA upp tanken på detta och lät dollarn flyta fritt.

1971 – detta år föll Bretton-Woods-avtalet samman och möjligheten att växla dollar till guld upphörde, bland annat som en följd av att den amerikanska staten såg sina kostnader för Vietnamkriget skjuta i höjden.

1974 – Gerald Ford upphävde förbudet och det blev åter tillåtet för amerikanska medborgare att äga den gyllene metallen. Nu kunde amerikanska medborgare åter börja handla guld, något de började göra med besked. Som en följd av detta handlades guldet åter på en effektiv marknad, där priset speglade investerarnas intresse. Priset gick som högst upp till 195 USD/ounce.

Vilket föredrar du?

Som synes vill stater, regeringar och centralbanker världen över att du skall köpa deras papperspengar vars värde endast återspeglar det förtroende vi människor har för dessa. Frågan som du bör ställa dig är hur pass stort förtroende du egentligen skall ha för de så kallade FIAT-valutorna. Historien visar en enda sak med säkerhet, den upprepar sig. Du som läser detta ser säkert när det var som den amerikanska regeringen införde ett förbud mot att äga guld. Just det, det var när depressionen i USA pågick som allra värst. I skrivande stund befinner sig världens ekonomier i den värsta finansiella krisen sedan depressionen i början av trettiotalet.

Allt kommer bli värre. Det finns ingen återhämtning. Det bästa sättet att skydda sina tillgångar är att köpa guldtackor och gräva ned dem i en grop. De tipsen ger den schweiziska undergångsekonomen Marc Faber, mer känd som Dr Doom.

Smeknamnet Dr Doom (doktor undergång) låter som taget ur en James Bond-film. Marc Faber fick det när epitetet när han med sin pessimistiska hållning som en av få lyckades förutspå börskraschen 1987. Sedan dess har han fortsatt varna för nya katastrofer, i såväl uppgång som nedgång.

Fortsätt läsa
Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Nyheter

Under 2025 byggde Kina klart 78 GW ny kolkraft

Publicerat

den

Kol i Kina

Kina satsade tidigare på att ersätta fossil energi med sol- och vindkraft. Men när elnäten under 2021 och 2022 började haverera på grund av det så inledde landet en ny storskalig satsning på kolkraft. En enorm infrastruktur för kolkraft började byggas och nu har landet verkligen fått upp farten på att bygga nya kolkraftverk. Över 50 stycken kolkraftverk på 1 GW vardera har under 2025 tagits i bruk med en total kapacitet på 78 GW. Det kan jämföras med att hela EU:s totala installerade kapacitet av kolkraft är 70-100 GW.

78 GW under 2025 är dock bara början. Enbart under 2025 beställde Kina mer kolkraft än det kolälskande landet Indien har gjort under ett helt årtionde. 83 GW kolkraftverk började under 2025 att byggas i Kina.

Den enorma utbyggnaden av kolkraft är väldigt positivt för sol- och vindkraftsbranschen. Ju mer kolkraft som byggs desto mer sol- och vindkraft kan elnätet hantera.

Fortsätt läsa

Nyheter

Samtal om den senaste tidens råvarurörelser

Publicerat

den

Guld- och silvertackor

Det har varit dramatiska prisrörelser i flera råvaror de senaste dagarna, där bland annat silver som mest tappade 30 procent under fredagen. Spekulationshandlaren Henrik Ekenberg och mineralexperten Anton Löf ger sin syn på händelserna.

Fortsätt läsa

Nyheter

Kall och nederbördsfattig månad driver upp elpriset

Publicerat

den

Elpriserna i Sverige steg kraftigt i januari när flera prispåverkande faktorer sammanföll. Det kyliga vädret har ökat elanvändningen, samtidigt som både vind och nederbörd i områden med kraftproduktion varit ovanligt lågt. Den hydrologiska balansen som i december visade ett överskott har snabbt gått över i ett tydligt underskott.

Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning

Januaripriserna på den nordiska elbörsen Nord Pool (utan påslag och exklusive moms) blev 108,45 öre/kWh i elområde 3, (södra Mellansverige). Senast elpriset var på samma nivå var 2022. I norra Sverige, elområde 1, blev elpriset 93,91 öre/kWh.  

– De senaste åren har elpriserna i norra Sverige som regel varit betydligt lägre. Men vid årsskiftet slog kylan till och elpriset blev ungefär jämnhögt i hela Sverige. Vädret har varit den klart största faktorn som drivit upp elpriset. Lägre temperaturer ökar elanvändningen samtidigt som det är mindre vind och nederbörd, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning.

Sedan början av januari ligger ett stabilt högtryck över Norden som innebär att det varit 80 procent mindre nederbörd, svaga vindar och kallt. Det påverkar den hydrologiska balansen som mäter det lagrade vatteninnehållet i magasin, snölager och markvatten. På kort tid har balansen gått från ett överskott till ett underskott. Vattenmagasinnivåerna är lägre sedan december men ligger på normala nivåer i Sverige. Kärnkraften producerar på 100 procent av installerad effekt vilket stabiliserar elsystemet.

Gaspriserna i Europa har stigit med cirka 25 procent på grund av kylan som lett till lägre lagernivåer. Det finns en oro för prisutvecklingen av flytande naturgas (LNG). Även priset på olja och koldioxid har ökat vilket innebär att det är dyrare med fossil elproduktion.

MedelspotprisJanuari 2025Januari 2026
Elområde 1, Norra Sverige     23,76 öre/kWh    93,91 öre/kWh  
Elområde 2, Norra Mellansverige     24,31 öre/kWh    94,16 öre/kWh  
Elområde 3, Södra Mellansverige     63,44 öre/kWh    108,45 öre/kWh  
Elområde 4, Södra Sverige     76,11 öre/kWh    112,99 öre/kWh
Medelspotpris är det genomsnittliga priset på den nordiska elbörsen. Priserna är exklusive moms, påslag och elcertifikat.
Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära