Nyheter
Pipelinens betydelse för den amerikanska energiboomen
Produktionsboomen för råolja i USA har lett till en pånyttfödelse för infrastrukturen när oljeindustrin försöker hitta ett nytt hem för den stigande produktionen. Under 2012 ändrades flödet på Seawaypipelinen som numera exporterar olja från Cushing i Oklahoma till den amerikanska gulfkusten istället för att som tidigare ta emot olja. Det ändrade flödet utgör en stor förändring för den amerikanska oljeindustrin, och utgjorde början på en trend för att föra ut energi från den amerikanska Mellanvästern.
I dag byggs ett stort antal ledningsprojekt ut i syfte att hantera den nya oljeproduktionen, men även om kapaciteten utökas enligt plan så kommer det knappast att vara möjligt att hålla den takt som krävs för att möta den ökade produktionen enligt energianalytiker.
Utbyggnaden av Seawaypipelinen slutfördes i januari 2013, och ägarna till rörledningen, Enterprise Products Partners och Enbridge, spådde då att volymerna skulle gå upp till 295 000 fat per dag (b/d), en ökning från 180 000 fat per dag (b/d) vid årsskiftet 2012/2013.
Seaway är också i färd med att att bygga en 512 miles lång rörledning som skall gå parallellt med den befintliga rörledningen, vilket kommer att addera 450 000 fat per dag (b/d) i kapacitet när den färdigställs under det första kvartalet 2014. Seaway-pipelinen förväntas transportera råolja från Mellanvästern, Bakkenfältet North Dakota, Permianbäckenet i västra Texas och från Kanada.
Keystone XL
Mest känd av alla rörledningar är Keystone XL, som skall kunna transportera 700 000 fat råolja från oljesandsfälten i Alberta i Kanada till Gulfkusten via Cushing. Rörledningens dragning orsakade kontroverser under 2012 då det framkom att den ursprungligen skulle korsa vissa miljökänsliga områden i Nebraska. När ledningen fick en annan dragning godkände dock staten byggandet av ledningen som nu väntar på ett formellt godkännande av president Obama.
I sin översyn av rörledningsprojektet sade det amerikanska utrikesdepartementet i sin rapport, Draft Supplemental Environmental Impact Statement, som släpptes i mars 2013, att det inte kommer att bli en väsentlig ökning av utsläppen av växthusgaser om rörledningen godkänns eftersom det är sannolikt att anta att produktionen av kanadensisk oljesand skulle fortsätta ändå och att denna råolja kommer att hitta köpare på ett eller annat sätt.
David Bouckhout, senior råvarustrateg på TD Securities, sade att det amerikanska utrikesdepartementets uttalande kan vara nyckeln. Även om syftet med rapporten inte var att ge en indikation på president Obamas kommande beslut så har detaljerna i rapporten ökat optimismen kring projektet.
Matt Smith, råvaruanalytiker hos det globala energiförvaltningsbolaget Schneider Electric som tillhandahåller utbuds- och efterfrågelösningar inom energisektorn, tillika författare av bloggen The Energy Burrito, säger att han förväntar sig att byggandet av rörledningen skall börja redan under 2013.
Givet att Keystone godkänns skriver Commerzbank att de tror att pipelinen kommer att vara i drift under 2015, och att de kanadensiska oljesandsreserverna då kommer att vara tillgängliga för raffinaderier på den amerikanska Gulfkusten, och därmed den globala marknaden.
Ytterligare ett viktigt rörledningsprojekt, det tredje, är planen på att vända Longhornpipelinens riktning från västra Texas till Gulfkusten. Om allt går som planerat kommer detta innebära att denna rörledning kan leverera 225 000 fat olja (b/d) per dygn inom kort. Longhorn kommer då att kunna transportera den råolja, som i dag flödar till Cushing, direkt till Gulfkusten. Med sina 225 000 fat råolja per dygn får Longhorn en nästan lika stor kapacitet som utbyggnaden av Seawaypipelinen.
Tillåter mer export av råolja
Analytikerna hos Commerzbank anser att den ökade rörledningskapaciteten kommer att tillåta att mer råolja flödar från Cushing till Gulfkusten, men att det finns en teoretisk risk för att oljan fastnar där, dvs att proppen bara flyttas från en region till en annan, såvida inte de exportrestriktioner som har sin bakgrund i 1970-talets energikris luckras upp.
Det lokala utbudsöverskottet kan förvisso minskas om raffinaderierna processar oljan och exporterar färdiga oljeprodukter, som är tillåtet enligt lag. De flesta raffinaderier på den amerikanska Gulfkusten är emellertid specialiserade på tung oljeraffinering vilket innebär att det finns en relativt liten efterfrågan, om ens någon, för shale oil från den amerikanska Mellanvästern.
Slutförandet av Keystone XL bör därför sätta press på den amerikanska regeringen om att denna måste tillåta export av råolja, eller i alla fall lätta på dagens exportrestriktioner. På kort sikt är detta knappast troligt, men i takt med att lagren vid den amerikanska Gulfkusten översvämmas av råolja kan det komma att inträffa. Redan nu ser vi att exporten av raffinerade oljeprodukter har kommit att skjuta i höjden.
Detta, i kombination med expansionen av rörledningssystemen, bör påverka spreaden mellan WTI och Brent, vilken nu ligger på ensiffriga nivåer efter att ha varit så pass hög som 23 USD i februari 2013.
Nyheter
Hafnium, den sällsynta råvaran det är brist på
Hafnium är en sällsynt råvara som används både inom kärnkraft och halvledarproduktion. Priset har på senare år rusat upp över 400 procent. I nedanstående intervju med EFN berättar Tony Sage, vd på Crictical Metals Corp, om metallen.
Grundämnet Hafnium har fått sitt namn från Hafnia, vilket är det latinska namnet på den danska huvudstaden Köpenhamn.

Nyheter
Forsmark når historisk milstolpe, 1000 TWh producerad el
Under Allhelgonahelgen nådde Forsmarks kärnkraftverk den historiska milstolpen 1000 terawattimmar (TWh) producerad el. Det motsvarar hela Sveriges totala elbehov under drygt sju år.
”Forsmark är Sveriges största elproducent och kommer nu att kvala in bland en utvald skara kärnkraftverk i världen som nått den historiska milstolpen 1000 TWh producerad el sedan start. Jag är stolt över att leda en organisation som arbetar hårt för att förse Sverige med fossilfri el – dygnet runt, året runt”, säger Forsmarks vd Jerry Westerstedt.
Effekthöjningar under åren
Det har gjorts ett antal effekthöjningar på Forsmark tre reaktorer genom åren. De senaste gjordes på Forsmark 1 och Forsmark 2, där Forsmark 1 genomförde en effekthöjning med 100 megawatt under 2024 – 2025 och effekten på Forsmark 2 höjdes med 120 megawatt under 2013, i syfte att möta framtida elbehov. Utöver det har verkningsgraden höjts genom åren i samband med att komponenter i anläggningarna bytts ut.
Historik
Forsmark har tre reaktorer som startade kommersiell drift 1980 (Forsmark 1), 1981 (Forsmark 2) och Forsmark 3 (1985). Forsmark 1 har en elektrisk effekt på 1103 MW, Forsmark 2 på 1121 MW och Forsmark 3 på 1172 MW. Forsmark kvalar nu in bland en utvald skara kärnkraftverk runt om i världen som nått den historiska milstolpen 1000 TWh producerad el sedan start. Vid en jämförelse med övriga kärnkraftverk i världen hamnar Forsmark på plats 13 med att nå 1000 TWh, enligt tillgänglig statistik från Internationella Atomenergiorganet, IAEA. Detta trots att Forsmark bara har tre reaktorer och många andra som har hamnar före i listan har fler reaktorer i drift. Tillgängligheten för Forsmarks kärnkraftverks alla tre reaktorer har sammantaget legat på i genomsnitt 87 procent sedan starten på 80-talet, en siffra som är betydligt över de 75% som var planeringsförutsättningen när verket byggdes och en normalsiffra i världen då. Tillgängligheten har varierat över åren för anläggningens tre reaktorer, beroende på bland annat längden på de årliga underhållsavställningarna, då man också byter bränsle i härden, samt moderniseringar i anläggningarna.
Ringhals kom före
Ringhals kärnkraftverk nådde milstolpen 1000 TWh i mars 2025. Ringhals producerade tidigare med fyra reaktorer, men sedan 2020 har Ringhals två reaktorer i drift, efter att Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Vänsterpartiet valde att avveckla kärnkraft.
Nyheter
Vädret kan avgöra vinterns elpriser
Under oktober har skillnaden mellan vad svenska elkunder betalat för sin el varierat kraftigt beroende av var i landet man bor och vilken kraftproduktion som finns i området. Vattenkraftspotentialen i norr ligger på normala nivåer liksom vindkraften. När kärnkraften successivt återgår till full produktion under november stärks elförsörjningen, vilket kan få en dämpande effekt på elpriserna i södra Sverige.

Månadsmedelpriset för oktober på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 156,67 öre/kWh i södra Sverige och 30,42 öre/kWh i norra Sverige. I och med att spotprisets månadsmedel blev över 150 öre/kWh i elområde 4 aktiverar regeringen elstödet.
Begränsningar i möjligheten att överföra el från norra till södra Sverige bidrar till de stora regionala skillnaderna. I södra Sverige är kopplingen till den europeiska elmarknaden större, vilket gör att europeiska gas- och elpriser får större genomslag.
– Oktober visar tydligt hur väderberoende elmarknaden är. Medan priserna i tre av elområdena, 1, 2 och 3 har sjunkit något så har elpriset i elområde 4 fortsatt att stiga. Delvis beror det på mindre kärn- och vattenkraft i Norden just nu, men närheten till kontinenten, där gaspriset stigit markant, spelar stor roll eftersom elmarknaden är sammankopplad. Även tyska fenomenet Dunkelflaute märks vilket innebär att när det är både mörkt och vindstilla produceras ingen fossilfri el från sol och vind, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning.
Den ökade nederbörden under hösten har förbättrat förutsättningarna för vattenkraften och minskat underskottet i den hydrologiska balansen (det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin), även om vattenläget fortsatt är ansträngt, särskilt i södra Norge. Mot slutet av november väntas alla kärnkraftsreaktorer vara igång och kan därmed dämpa elpriserna under uppvärmningssäsongen. Det väntas normalt men varierad vind under månaden.
| Medelspotpris | Elområde 1, Norra Sverige | Elområde 2, Norra Mellansverige | Elområde 3, Södra Mellansverige | Elområde 4, Södra Sverige |
| Oktober 2026 | 30,42 öre/kWh | 36,50 öre/kWh | 82,02 öre/kWh | 156,67 öre/kWh |
| Oktober 2025 | 14,21 öre/kWh | 13,47 öre/kWh | 62,81 öre/kWh | 71,25 öre/kWh |
-
Analys4 veckor sedanThe Trump diesel charade
-
Nyheter2 veckor sedanDe extremt stora prisskillnaderna på naturgas – USA badar i billig energi
-
Nyheter1 vecka sedanTyskland har skrivit ett importavtal på 1 miljon ton LNG per år under 20 år från Kanadas kommande exportterminal
-
Analys2 veckor sedanOil on edge with fear of new attacks on Iran after US midterm elections
-
Nyheter1 vecka sedanForsmark når historisk milstolpe, 1000 TWh producerad el
-
Analys1 vecka sedanNew attacks on Iran will lead to nowhere and the cost would be high
-
Nyheter1 vecka sedanVädret kan avgöra vinterns elpriser
-
Nyheter1 dag sedanHafnium, den sällsynta råvaran det är brist på

