Nyheter
Olja är på väg in i en fas av efterfrågedestruktion
De nya högre priserna på olja är nivåer som, om de bibehålls, kommer att tvinga fram en ombalansering av marknaden genom ”efterfrågedestruktion”. Detta är en smärtsam process som International Energy Agency redan har börjat förbereda sig för.
Efterfrågedestruktion i ekonomiska termer hänvisar till en permanent eller varaktig minskning av efterfrågan på en viss vara, till exempel olja eller naturgas. En sådan inträffar vanligen som ett sista svar på mycket höga och ihållande priser. Inför knapphet och höga priser söker konsumenterna olika sätt att minska konsumtionen av denna vara. Alternativt försöker de hitta vägar som direkt undviker konsumtion av denna vara.
Det höga oljepriset har lett till att bensin och diesel nått historiskt höga priser i utvecklade länder. Efterfrågan på olja är relativt oföränderlig på kort sikt, eftersom den ekonomiska strukturen inte kan förändras över en natt. Men om oljepriset går upp mycket och stannar där i några månader kan resultatet bli lägre konsumtion utan att strukturen på ekonomin behöver ändras.
En brist på olja på marknaden
JP Morgans ekonomer tror att oljemarknaden snabbt närmar sig en lägre konsumtion. För att efterfrågan ska minska måste oljan hålla sig nära 120 dollar under några månader.
Men ”med tanke på utbudschocken och om fredsförhandlingarna inte framskrider, kommer en omedelbar förstörelse av efterfrågan att vara det enda sättet att återbalansera marknaden på kort sikt. Om man ser bortom det omedelbara, om oljan stannar under 120 dollar under några månader, kommer efterfrågan på olja kan bli cirka 1,2 miljoner fat per dag i år, vilket motsvarar en oljeförbrukning på cirka 550 000 fat per dag under 2019 års nivåer.”
Natixis analytiker kommenterar i en rapport att trots de senaste rörelserna i oljepriset kommer konflikten mellan Ukraina och Ryssland att fortsätta att vara en nyckelfaktor för priserna på kort sikt. Även om en minskning av spänningen skulle kunna sätta stopp för den nuvarande strukturen för backwardation vilket betecknar en brist på olja på marknaden.
Krigets fortsättning ökar risken för fler sanktioner, vilket kan äventyra importen av rysk olja i Europa och därför fortsätta att förvärra den nuvarande strukturen på terminsmarknaden.
Kan den ryska oljan ersättas?
”Även om det i teorin finns tillräckligt många fat för att helt kompensera förlusten av rysk råoljeexport till Europa, är hastigheten med vilken dessa fat kan nå marknaden för långsam jämfört med den omedelbara förlusten av ryska volymer. I ett sådant scenario med fullständiga sanktioner, skulle oljemarknaden tvingas ta till efterfrågeförstörelse… Detta skulle åtföljas av betydligt högre oljepriser initialt, säger Natixis analytiker.
IEA är något mer pessimistiska och tror att denna fas av efterfrågedestruktion kan vara precis runt hörnet. I sin senaste bulletin har IEA inkluderat en minskad efterfrågan i sina scenarier på grund av de höga priserna på råolja som svarar på en nedgång i konsumtionen som härrör från det höga oljepriset.
IEA noterar att ”Ryssland snart kan tvingas stänga av oljekranarna, eftersom minskande inhemsk efterfrågan kombineras med ett alltmer överväldigande frivilligt embargo från internationella kunder, och sanktionerna skrämmer bort fler köpare. Vi uppskattar att från april, kan cirka 3 miljoner fat av den ryska oljeproduktionen försvinna från marknaden. Som ett resultat av detta faller den totala oljeproduktionen till cirka 8,6 miljoner fat olja per dag i april. Eftersom vi inte kan veta hur länge krisen kommer att pågå har vi behållit den nivån fram till slutet av året”.
Minska den kortsiktiga efterfrågan
Med tanke på detta scenario har IEA reviderat ner oljeförbrukningen mellan andra kvartalet 2022 och slutet av 2022 med en miljon fat per dag. ”Det finns åtgärder som regeringar och konsumenter kan vidta för att snabbt minska den kortsiktiga efterfrågan på olja.” IEA förutspår att efterfrågan kommer att falla med cirka 500 000 fat per dag under resten av året. Nedgången i konsumtionen kan dock bli större om länder vidtar en kombination av åtgärder för att snabbt komma till rätta med ökningen av priset på råolja. Med IEAs rekommendationer, skulle råoljeförbrukningen kunna minska med 2,7 miljoner fat per dag.
Några tidigare exempel på förstörelse av efterfrågan från kraftiga prisökningar inkluderar oljechockerna 1973-74 och 1979. Under 1980 nådde ”oljevikten”, den andel av världens BNP som spenderas på oljeimport, 7,3 procent. Effekten av dessa högre oljepriser på ekonomin, förutom den kraftiga kortsiktiga efterfrågeförstörelsen och de ekonomiska kriser som den utlöste, fick världen att leta efter nya sätt att fortsätta utvecklas utan att behöva förbruka så mycket energi från olja. Natixis experter förklarar att betydande effektivitetsvinster uppnåddes tack vare teknisk innovation genom att pressa olja ur kraftgenerering till förmån för alternativ som kärnkraft och naturgas.
En annan episod av efterfrågeförstöring närmare hemmet ägde rum mellan 2007 och 2008 och hade en del efterklang mellan 2011 och 2014. Vid detta tillfälle, utöver de två kriser som inträffade däremellan, arbetade den utvecklade världen för att förbättra bilarnas effektivitet, förbättrad kollektivtrafik och sökte alternativ, även om de var kopplade till olja, som diversifierade råoljeproduktionen, såsom fracking i USA eller verksamhet på ultradjupa vatten i Brasilien.
Om oljepriset, liksom naturgaspriset, nu ligger kvar på höga nivåer ett tag, kombinerat med en minskad efterfrågan på kort sikt, kan detta innebära den definitiva ökningen av förnybar energi på medellång och lång sikt. Prisrörelser genererar de mest kraftfulla incitamenten. Försäljning av elbilar eller installation av solpaneler i hem och företag, tillsammans med en större satsning på att förbättra batterier för att lagra energi, kan vara några av de trender som kommer att få ett större uppsving till följd av denna nya topp i olja.
Nyheter
Uranbrytning ska bli tillåtet i Sverige
Regeringen går vidare med planerna att ta bort förbudet mot uranbrytning i Sverige. Kommuner ska kunna stoppa utvecklingen av urangruvor om de klassas som kärnteknisk verksamhet. Är uran en biprodukt till annan brytning räknas det dock inte som kärnteknisk verksamhet. Den exakta definitionen är ännu inte bestämd. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari säger till Sveriges Radio att det är hyckleri att förbjuda uranbrytning i Sverige samtidigt som vi har kärnkraftverk som är beroende av uran.
Nyheter
Tuffa tider för stål i Europa
Stålmarknaden befinner sig i en svår situation där Kinas enorma kapacitet i kombination med att den inhemska efterfrågan har gått ner skapar press på branschen i hela världen. Skrothandlaren och stålexperten Felix Lindberg berättar om Europas svåra situation, med en bilindustri som går på knäna med minskad efterfrågan på stål som följd. Under 2025 kan hårdare tongångar och handelsfrågor komma i fokus. Inte minst spelar en ny administration i USA och ett val i Tyskland roll.
Nyheter
LKAB och Luleå kan bli en betydande aktör för fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Europa
LKAB lämnar idag in sin ansökan om miljötillstånd för förädling av fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Luleå. Den planerade industriparken kan bli den första i sitt slag i Europa och en betydande byggsten i att öka självförsörjningen av kritiska mineral, med potential att täcka sju gånger behovet av fosfor till svenskt jordbruk.
– Denna ansökan är resultatet av ett gediget arbete under fyra års tid. Det handlar om en viktig milstolpe som är av stor betydelse för regionen, Sverige och för Europas beredskap. Genom att utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller från det material som vi redan bryter kan vi stärka vår framtida konkurrenskraft när vi planerar att expandera våra gruvor, samtidigt som vi kan öka försörjningstryggheten och förse samhället med dessa kritiska mineral som behövs för omställningen, säger Darren Wilson, direktör affärsområde Specialprodukter, LKAB.
Utbudet av fosfor för mineralgödsel är avgörande för matförsörjningen i Sverige och EU, medan sällsynta jordartsmetaller används för elektrifieringen och digitaliseringen av samhället, till exempel tillverkning av permanentmagneter i elbilar och vindkraftverk. Fullt utbyggd beräknas produktionen från industriparken kunna täcka cirka sju gånger Sveriges behov och åtta procent av EU:s behov av fosfor. Idag finns ingen utvinning av sällsynta jordartsmetaller i Europa.
– Behovet av kritiska mineral är brådskande sett till det geopolitiska läget och Sveriges mål om att nå fossilfrihet år 2045. EU är idag helt importberoende av fosfor och sällsynta jordartsmetaller och har klassificerat dessa som kritiska råmaterial för samhället. Denna ansökan är avgörande för att möjliggöra ett framtida investeringsbeslut om fullskalig produktion i Luleå, säger Darren Wilson.
Ansökan till Mark- och miljödomstolen avser ett miljötillstånd att bedriva storskalig industriverksamhet samt hamnverksamhet på Svartön i Luleå. Verksamheten bygger på att nyttja avfallsströmmar från järnmalmsproduktionen i Gällivare, där apatitkoncentrat framställs för vidareförädling i Luleå. Här planerar LKAB att producera fosfor och sällsynta jordartsmetaller, samt gips som biprodukt. Genom en stegvis uppskalning kan verksamheten utökas med fler processanläggningar över tid, för att stå i full drift under 2030-talet.
– LKAB:s tillståndsansökan är ytterligare ett steg på vägen mot en utbyggd industripark i Luleå. Det är glädjande att de arbetar på enligt sin plan med etableringen, som är betydelsefull för kommunens och regionens fortsatta utveckling som nav i omställningen. Produktionen av dessa kritiska mineral för vindkraftverk, elbilar och matförsörjning är viktigt för hela vårt samhälle och ger oss möjligheten till att skapa nya arbetstillfällen inför framtiden, säger Carina Sammeli, kommunstyrelsens ordförande, Luleå kommun.
Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera de teknologier som krävs för utvinning av kritiska mineral. Resultaten från anläggningen, tillsammans med miljötillståndet för industriparken, kommer att ligga till grund för kommande beslut om storskalig produktion. Det är även avhängigt av miljötillståndet för LKAB:s verksamhet och apatitverk i Gällivare, där tillståndsprocessen pågår.
Fakta om LKAB och kritiska mineral
- LKAB planerar att börja utvinna kritiska mineral från den befintliga järnmalmsgruvan i Gällivare genom att etablera ett nytt förädlingsverk för apatit. Detta genom att ta vara på flöden från järnmalmsproduktionen som idag inte tas till vara och blir till avfall.
- Apatitkoncentratet från Gällivare transporteras sedan till den planerade industriparken i Luleå. Här planerar LKAB att producera sällsynta jordartsmetaller, fosfor för produktion av mineralgödsel till jordbruket, samt gips som biprodukt för byggindustrin.
- Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera 800 MSEK i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera och vidareutveckla de teknologier som krävs för utvinning av fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Den planeras vara i drift i slutet av 2026 och är en viktig del i arbetet med att utveckla den fullskaliga anläggningen.
- EU klassificerar råvaror som kritiska på grund av det stora importberoendet och den stora betydelsen de har för vår ekonomi och den gröna omställningen. Detta inkluderar fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Gemensamt för dessa råmaterial är även att det finns en stor risk för försörjningsavbrott, till exempel relaterat till geopolitiska risker.
- Fosfor används främst för produktion av mineralgödsel och ungefär hälften av världens livsmedelsproduktion är beroende av detta. Europa är till 90 procent beroende av import, där Ryssland har stått för en betydande del av produktionen.
- Sällsynta jordartsmetaller (REE) används bland annat i permanentmagneter i elbilsmotorer och generatorer för vindkraftverk, där Kina dominerar värdekedjan. Europa har idag ingen egen utvinning av dessa sällsynta jordartsmetaller.
- LKAB har ansökt om att göra järnmalmsgruvan i Gällivare, den planerade industriparken i Luleå och den nya järnmalmsfyndigheten Per Geijer med höga halter sällsynta jordartsmetaller och fosfor i Kiruna till strategiska projekt enligt EU:s Critical Raw Materials Act.
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: OPEC+ meeting postponement adds new uncertainties
-
Nyheter4 veckor sedan
Oklart om drill baby drill-politik ökar USAs oljeproduktion
-
Nyheter2 veckor sedan
Vad den stora uppgången i guldpriset säger om Kina
-
Nyheter3 veckor sedan
Meta vill vara med och bygga 1-4 GW kärnkraft, begär in förslag från kärnkraftsutvecklare
-
Nyheter3 veckor sedan
Kina gör stor satsning på billig kol i Xinjiang
-
Analys2 veckor sedan
Brent crude rises 0.8% on Syria but with no immediate risk to supply
-
Analys3 veckor sedan
OPEC takes center stage, but China’s recovery remains key
-
Nyheter1 vecka sedan
Christian Kopfer ger sin syn på den stora affären mellan Boliden och Lundin Mining