Nyheter
Olja är på väg in i en fas av efterfrågedestruktion
De nya högre priserna på olja är nivåer som, om de bibehålls, kommer att tvinga fram en ombalansering av marknaden genom ”efterfrågedestruktion”. Detta är en smärtsam process som International Energy Agency redan har börjat förbereda sig för.
Efterfrågedestruktion i ekonomiska termer hänvisar till en permanent eller varaktig minskning av efterfrågan på en viss vara, till exempel olja eller naturgas. En sådan inträffar vanligen som ett sista svar på mycket höga och ihållande priser. Inför knapphet och höga priser söker konsumenterna olika sätt att minska konsumtionen av denna vara. Alternativt försöker de hitta vägar som direkt undviker konsumtion av denna vara.
Det höga oljepriset har lett till att bensin och diesel nått historiskt höga priser i utvecklade länder. Efterfrågan på olja är relativt oföränderlig på kort sikt, eftersom den ekonomiska strukturen inte kan förändras över en natt. Men om oljepriset går upp mycket och stannar där i några månader kan resultatet bli lägre konsumtion utan att strukturen på ekonomin behöver ändras.
En brist på olja på marknaden
JP Morgans ekonomer tror att oljemarknaden snabbt närmar sig en lägre konsumtion. För att efterfrågan ska minska måste oljan hålla sig nära 120 dollar under några månader.
Men ”med tanke på utbudschocken och om fredsförhandlingarna inte framskrider, kommer en omedelbar förstörelse av efterfrågan att vara det enda sättet att återbalansera marknaden på kort sikt. Om man ser bortom det omedelbara, om oljan stannar under 120 dollar under några månader, kommer efterfrågan på olja kan bli cirka 1,2 miljoner fat per dag i år, vilket motsvarar en oljeförbrukning på cirka 550 000 fat per dag under 2019 års nivåer.”
Natixis analytiker kommenterar i en rapport att trots de senaste rörelserna i oljepriset kommer konflikten mellan Ukraina och Ryssland att fortsätta att vara en nyckelfaktor för priserna på kort sikt. Även om en minskning av spänningen skulle kunna sätta stopp för den nuvarande strukturen för backwardation vilket betecknar en brist på olja på marknaden.
Krigets fortsättning ökar risken för fler sanktioner, vilket kan äventyra importen av rysk olja i Europa och därför fortsätta att förvärra den nuvarande strukturen på terminsmarknaden.
Kan den ryska oljan ersättas?
”Även om det i teorin finns tillräckligt många fat för att helt kompensera förlusten av rysk råoljeexport till Europa, är hastigheten med vilken dessa fat kan nå marknaden för långsam jämfört med den omedelbara förlusten av ryska volymer. I ett sådant scenario med fullständiga sanktioner, skulle oljemarknaden tvingas ta till efterfrågeförstörelse… Detta skulle åtföljas av betydligt högre oljepriser initialt, säger Natixis analytiker.
IEA är något mer pessimistiska och tror att denna fas av efterfrågedestruktion kan vara precis runt hörnet. I sin senaste bulletin har IEA inkluderat en minskad efterfrågan i sina scenarier på grund av de höga priserna på råolja som svarar på en nedgång i konsumtionen som härrör från det höga oljepriset.
IEA noterar att ”Ryssland snart kan tvingas stänga av oljekranarna, eftersom minskande inhemsk efterfrågan kombineras med ett alltmer överväldigande frivilligt embargo från internationella kunder, och sanktionerna skrämmer bort fler köpare. Vi uppskattar att från april, kan cirka 3 miljoner fat av den ryska oljeproduktionen försvinna från marknaden. Som ett resultat av detta faller den totala oljeproduktionen till cirka 8,6 miljoner fat olja per dag i april. Eftersom vi inte kan veta hur länge krisen kommer att pågå har vi behållit den nivån fram till slutet av året”.
Minska den kortsiktiga efterfrågan
Med tanke på detta scenario har IEA reviderat ner oljeförbrukningen mellan andra kvartalet 2022 och slutet av 2022 med en miljon fat per dag. ”Det finns åtgärder som regeringar och konsumenter kan vidta för att snabbt minska den kortsiktiga efterfrågan på olja.” IEA förutspår att efterfrågan kommer att falla med cirka 500 000 fat per dag under resten av året. Nedgången i konsumtionen kan dock bli större om länder vidtar en kombination av åtgärder för att snabbt komma till rätta med ökningen av priset på råolja. Med IEAs rekommendationer, skulle råoljeförbrukningen kunna minska med 2,7 miljoner fat per dag.
Några tidigare exempel på förstörelse av efterfrågan från kraftiga prisökningar inkluderar oljechockerna 1973-74 och 1979. Under 1980 nådde ”oljevikten”, den andel av världens BNP som spenderas på oljeimport, 7,3 procent. Effekten av dessa högre oljepriser på ekonomin, förutom den kraftiga kortsiktiga efterfrågeförstörelsen och de ekonomiska kriser som den utlöste, fick världen att leta efter nya sätt att fortsätta utvecklas utan att behöva förbruka så mycket energi från olja. Natixis experter förklarar att betydande effektivitetsvinster uppnåddes tack vare teknisk innovation genom att pressa olja ur kraftgenerering till förmån för alternativ som kärnkraft och naturgas.
En annan episod av efterfrågeförstöring närmare hemmet ägde rum mellan 2007 och 2008 och hade en del efterklang mellan 2011 och 2014. Vid detta tillfälle, utöver de två kriser som inträffade däremellan, arbetade den utvecklade världen för att förbättra bilarnas effektivitet, förbättrad kollektivtrafik och sökte alternativ, även om de var kopplade till olja, som diversifierade råoljeproduktionen, såsom fracking i USA eller verksamhet på ultradjupa vatten i Brasilien.
Om oljepriset, liksom naturgaspriset, nu ligger kvar på höga nivåer ett tag, kombinerat med en minskad efterfrågan på kort sikt, kan detta innebära den definitiva ökningen av förnybar energi på medellång och lång sikt. Prisrörelser genererar de mest kraftfulla incitamenten. Försäljning av elbilar eller installation av solpaneler i hem och företag, tillsammans med en större satsning på att förbättra batterier för att lagra energi, kan vara några av de trender som kommer att få ett större uppsving till följd av denna nya topp i olja.
Nyheter
Bixias vinterprognos – Låga elpriser, men inte hela tiden
En förväntat mild vinter väntas hålla elkonsumtionen och därmed elpriserna nere. Dock kan enstaka kalla veckor pressa upp priserna, i synnerhet om kylan kombineras med låg vindkraftsproduktion. Det visar elbolaget Bixias prognos för vintern 2024-2025.
Efter en mild september följde även oktober samma mönster, vilket ledde till ett fortsatt lågt genomsnittligt systempris på 27 öre/kWh. Även vintern förväntas bli mild vilket siar om låga elpriser. Dock finns risk för tillfälliga prishöjningar eftersom omställningen till förnybar energi gjort Europa mer beroende av vädret för sin elproduktion.
– Vi har en kontrollerad marknad med ett generellt överskott i energibalansen så vi förväntar oss överlag låga elpriser i vinter. Men den snabba omställningen till förnybar energi, där bland annat Tyskland stängt flera kärnkrafts- och kolkraftverk de senaste åren, gör att en vecka med sträng kyla och svag vindkraftsproduktion kan leda till tillfälliga men kraftiga prishöjningar, precis som vi såg exempel på för ett par veckor sedan säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia
I Sverige kommer fortfarande en stor del av elproduktionen från kärnkraft, men när det blåser lite och blir kallt i Europa påverkas även vi eftersom vi är tätt sammankopplade med den europeiska marknaden.
– Om elpriset i Europa stiger och vi har ett överskott kommer vi per automatik exportera vår billiga el vilket gör att våra elpriser ökar. Och om motsatsen sker, att vi inte har tillräckligt med el för att täcka våra behov vid en köldknäpp och behöver importera får vi automatiskt i princip samma pris som övriga länder förklarar Johan Sigvardsson.
Så väntas elpriset bli i december 2024 och januari och februari 2025 (föregående års utfall inom parentes).
December | Januari | Februari | |
Systempris | 65 öre/kWh (81 öre, förra årets pris) | 67 öre/kWh (76 öre, förra årets pris) | 71 öre/kWh (57 öre, förra årets pris) |
SE1 | 40 öre/kWh (73 öre) | 39 öre/kWh (61 öre) | 43 öre/kWh (45 öre) |
SE2 | 40 öre/kWh (73 öre) | 39 öre/kWh (61 öre) | 43 öre/kWh (45 öre) |
SE3 | 77 öre/kWh (79 öre) | 78 öre/kWh (80 öre) | 76 öre/kWh (50 öre) |
SE4 | 82 öre/kWh (80 öre) | 79 öre/kWh (84 öre) | 83 öre/kWh (55 öre) |
Nyheter
Kina ska införa exportkontroller på flera kritiska mineraler
Kina ska införa exportkontroller på kritiska mineraler som volfram, grafit, magnesium och aluminiumlegeringar vilket analytiker ser som en manöver inför att Donald Trump tillträder som president i USA och då förväntas införa nya begränsningar för vad som kan exporteras till Kina.
Kina kontrollerar mer än 80 procent av världens volfram-utbud och 90 procent av magnesium-produktionen enligt en uppskattning, råvaror som är avgörande för att producera saker inom bland annat försvarsteknik, vapen, flygplansutrustning och rymdfarkoster.
USA, och för den delen västvärlden i största allmänhet, har arbetat för att koppla fort Kina från försörningskedjorna, både vad gäller produktion av själva råvarorna och processandet till mer förädlade produkter. Men det har hittills inte skett någon stor förändring. Det är inte helt oväntat, det tar tid att bygga upp både ny produktion och förädling.
En viss förändring har ändå skett i världen, även inom EU och Sverige. Här i Sverige har alltid inställning varit att vi ska använda alla mineraler, men de ska inte produceras i Sverige. Där har man nu kunnat se förändring vad gäller synen på gruvor i Sverige. Det finns också en stor satsning inom EU i stort att unionen ska bli mer självförsörjande.
Det kan även vara värt att påminna om att Kina sedan flera år tillbaka har ett exportförbud gällande grafit till Sverige.
Nyheter
Guldpriset kommer stå i 3000 USD i slutet av 2025
Goldman Sachs upprepar sin prognos för guldpriset, uppgången kommer att fortsätta och priset vara 3000 USD per uns i december 2025.
”Go for gold” skriver banken i en uppdatering. Den strukturella drivkraften för guld är högre efterfrågan från centralbanker, samtidigt som ett cykliskt lyft kan komma från flöden inom ETF-fonder när den amerikanska centralbanken sänker räntorna. På toppen av det kommer spänningar inom handelsrelationer vilket kan leda till spekulativa köp av guld, liksom det eviga ämnet om hållbarheten för den amerikanska statsbudgeten vilket kan göra att ägare av amerikanska statspapper kan gå över till guld.
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: It takes guts to hold short positions
-
Analys2 veckor sedan
Crude oil comment: A price rise driven by fundamentals
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Recent ’geopolitical relief’ seems premature
-
Nyheter4 veckor sedan
Guldpriset stiger hela tiden till nya rekord
-
Nyheter2 veckor sedan
Oljepriset kommer gå upp till 500 USD per fat år 2030
-
Analys2 veckor sedan
Brent resumes after yesterday’s price tumble
-
Nyheter3 veckor sedan
ABB och Blykalla samarbetar om teknikutveckling för små modulära reaktorer
-
Nyheter2 veckor sedan
Så förväntar sig marknaden att guldpriset utvecklas om Donald Trump eller Kamala Harris vinner valet