Nyheter
LKAB ansöker om tre strategiska projekt i EU för brytning och förädling av sällsynta jordartsmetaller

LKAB ansöker om att göra järnmalmsgruvan i Gällivare, den planerade industriparken i Luleå för sällsynta jordartsmetaller och fosfor samt den stora fyndigheten för sällsynta jordartsmetaller i Kiruna till strategiska projekt enligt EU:s Critical Raw Material Act.
EU:s Critical Raw Material Act syftar till att EU ska öka sin försörjningstrygghet av kritiska mineral genom såväl ökad produktion inom EU, som diversifierade leverantörskedjor. Bakgrunden är bland annat den geopolitiska situationen och det kraftigt ökade behovet av vissa mineral, inte minst för elektrifiering och digitalisering.
EU använder ungefär 30 procent av all mineral som bryts i världen, men producerar bara 3 procent inom EU. Detta gör EU:s värdekedjor sårbara. EU är även kraftigt beroende av enskilda länder för vissa råvaror.
– Det gäller att vi lyfter blicken. Tillväxten i efterfrågan på sällsynta jordartsmetaller för elektrifieringen av våra samhällen, med bland annat elmotorer till elbilar gör att råvarorna riskerar att bli en flaskhals för omställningen. Med den ökade geopolitiska oron och faktumet att Kina idag kontrollerar nästan hela värdekedjan innebär det också en väsentlig ekonomisk risk för europeisk industri. Här har LKAB tre realiserbara projekt som alla kan bidra till att öka EU:s självförsörjning av sällsynta jordartsmetaller, säger Jan Moström, vd och koncernchef på LKAB.
Hållbar utvinning från dagens avfallsflöden
LKAB vill bredda sin affär genom sin satsning på att utvinna kritiska mineral. Planen är att börja satsningen på utvinning av kritiska mineral i den befintliga järnmalmsgruvan i Gällivare genom att upprätta ett nytt förädlingsverk för apatit. Det andra projektet är den planerade industriparken i Luleå för vidareförädling av apatiten från Gällivare. Här planerar LKAB att producera sällsynta jordartsmetallsoxider, fosforsyra för produktion av mineralgödsel till jordbruket och gips. Allt genom att ta vara på flöden från järnmalmsproduktionen i Gällivare som idag inte tas till vara och blir till avfall.
Ambitionen är att före 2030 ha startat produktion av sällsynta jordartsmetallsoxider på en växande global marknad som idag helt domineras av Kina. Sällsynta jordartsmetaller är avgörande råvaror för bland annat elektrifiering, digitalisering och försvarsindustri.
Den strategiska planen inkluderar även att sedan expandera produktionen genom en framtida brytning av den nya fyndigheten i Kiruna. Vid slutet av 2023 uppgick LKAB:s mineraltillgångar av REE-oxider (Rare Earth Oxides) i Per Geijer-fyndigheten till cirka 1,7 miljon ton in situ, vilket gör den till en av Europas största fyndigheter för sällsynta jordartsmetaller
– Vår satsning på att utveckla metoder för att ta vara på dagens gruvavfall från vår befintliga gruva, tillsammans med vår framgångsrika prospektering, inte minst med den nya fyndigheten i Kiruna, ger oss goda möjligheter att bli en central aktör för omställning och ökad råvaruförsörjning i Europa. LKAB bryter redan idag 80 procent av den järnmalm som bryts inom EU och vi leder omställningen av järn- och stålindustrin. Vi hoppas nu även kunna bygga upp en position kring sällsynta jordartsmetaller samt fosfor till jordbrukets mineralgödsel, säger Jan Moström.
Större motståndskraft mot prismanipulation
Den nya fyndigheten är i grunden en järnmalmsfyndighet av världsklass som med idag kända utsträckning erbjuder 20–30 års brytning i Kiruna.
– Vi siktar nu på att steg för steg bygga en hållbar affär kring sällsynta jordartsmetaller. Att våra gruvor i grunden är järnmalmsgruvor, där de sällsynta jordartsmetallerna är biflöden gör också att vi bedömer att vi kan vara mer motståndskraftiga för den typen av prismanipulation som vi sett historiskt på marknaden för sällsynta jordartsmetaller. Tack vare att det är en kombinerad fyndighet så skulle en eventuell framtida brytning vara både ekonomiskt intressant och mer hållbar.
Samtidigt kräver en expansion och brytning av den nya fyndigheten flera saker som behöver komma på plats under åren framåt.
– För att det här ska bli möjligt så krävs infrastrukturinvesteringar i form av utbyggt elnät och mer kapacitet på Malmbanan. Dagens kapacitet kommer inte räcka. Vi vill också hitta bra lösningar med olika intressenter som påverkas för att snabbt få de tillstånd som krävs. Vår förhoppning är att om vi utses till strategiskt projekt inom EU så ska det kunna bidra till att vi kan komma fram snabbare så att vi kan ta vara på dessa möjligheter, säger Jan Moström.
LKAB:s fyndigheter innehåller alla 17 sällsynta jordartsmetaller, varav neodym (Nd), praseodym (Pr), dysprosium (Dy), terbium (Tb), gadolinium (Gd), samarium (Sm) och cerium (Ce) som alla klassificerats som kritiska råmaterial av EU.
Nyheter
Brookfield ska bygga ett AI-datacenter på hela 750 MW i Strängnäs

Brookfield Asset Management meddelade idag en omfattande satsning på upp till 10 miljarder USD (95 miljarder kronor) för att bygga ett AI-datacenter i Strängnäs. Investeringen är en av Brookfields största i Europa inom artificiell intelligens.
Kärnan i satsningen är etableringen av ett nytt stort AI-center i Strängnäs. Centret blir ett strategiskt infrastrukturprojekt som direkt stödjer Sveriges nationella AI-strategi.
Anläggningen förväntas skapa över 1 000 permanenta arbetstillfällen och ytterligare 2 000 jobb under den 10–15 år långa byggperioden. Antalet arbetstillfällen är trevligt för Strängnäs, men det viktiga för Sverige är att vi får ett stort datacenter, med stort fokus på AI. Det är inte rimligt att ett land som Sverige ska vara beroende av Nordamerika för att driva samhället.
Brookfield uppger att anläggningen blir det första AI-centret av sitt slag i Sverige och ett av de första i Europa. Det blir helt klart det största i Sverige. EcoDataCenter bygger dock en anläggning i Borlänge på 240 MW som kan utökas till 360 MW, som visserligen blir mindre men vem som är störst under kommande år återstår att se.
– Vi är glada att kunna fördjupa vårt partnerskap med Sverige och stödja landets ambitioner att bli ett ledande AI-nav i Europa, säger Sikander Rashid, Europachef på Brookfield. – För att kunna konkurrera inom AI-utveckling och ta del av dess ekonomiska potential krävs storskaliga investeringar i den underliggande infrastrukturen. Det handlar inte bara om datacenter, utan även om datatrafik, chipförvaring och energiproduktion. Dagens besked är ett viktigt steg mot att stärka Europas självförsörjande kapacitet inom AI.
Brookfield är en av världens största investerare inom AI:s värdekedja med över 100 miljarder euro investerade globalt inom digital infrastruktur, förnybar energi och halvledartillverkning. Tidigare i år presenterade bolaget ett investeringsprogram på 20 miljarder euro i Frankrike, där 10 miljarder euro går till etableringen av landets första AI-fabrik – en anläggning som kommer skapa 1 GW ny kapacitet och bli Europas största AI-kluster.
Brookfield har varit aktiv i Sverige sedan 2018 och har omfattande verksamhet inom telekomtorn, förnybar energi, social infrastruktur och logistik.
750 MW elektricitet dygnet runt i SE3
Ett datacenter på 750 MW är stort, speciellt för Europa. En stor kärnkraftsreaktor är på omkring 1000 MW.
Ett datacenter arbetar 24/7 under 365 dagar per år. Ett datacenter kanske inte pressar användningen till max hela tiden, men om vi leker med tanken så blir det 6 570 000 MWh per år. Om vi tänker oss att elpriset med tiden är 1000 kr per MWh så blir det en elräkning på 6,57 miljarder kronor per år, enbart för själva elektriciteten, sedan ska även överföringen betalas, och lite andra relaterade kostnader.
Det som är något överraskande är att man väljer att placera datacentret i Strängnäs, dvs i SE3, till skillnad från längre upp i Sverige. Brookfield verkar visserligen gilla infrastrukturen i staden och regionen, men priset på elektricitet är betydligt lägre i norr och utbudet mycket stabilare.
Datacenter är bra kunder till elproducenter
Många av de stora industrisatsningar som det planerats för i Sverige är problematiska för de blir bara lönsamma om elektriciteten kostar betydligt mindre än vad elproducenter behöver få betalt för att kunna bygga ut produktionen. AI-datacenter däremot klarar att betala betydligt mer, de kan betala priser som motiverar elproducenter att bygga ut produktionen.
Nyheter
Tradingfirman XTX Markets bygger datacenter i finska Kajana för 1 miljard euro

Tradingfirman XTX Markets har tidigare meddelat att de ska bygga ett eget datacenter i finska Kajana, en investering på över 1 miljard euro. Utbyggnaden ska ske etappvis och någon form av första etapp är på 22,5 MW som ska vara i drift 2026 och sedan ska det fortsätta byggas ut upp till omkring 250 MW.
Platsen kommer att hysa infrastruktur för XTX:s maskininlärningsteknologi, som används för att analysera stora mängder data och producera prisprognoser för finansiella instrument.
Överskottsvärme från datacentret ska erbjudas till närliggande samhälle.
XTX Markets handlar enorma volymer värdepapper. Bolaget omsätter omkring 250 miljarder USD per dag.
I Kajana finns även en av EU:s superdatorer och regionen i stort har lockat till sig flera stora företags datacenter.
Nyheter
Sommaren inleds med sol och varierande elpriser

Mer väderberoende el, från sol- och vindkraft, har utmärkt sig under hela våren vilket även märkts i de svängiga elpriserna. Vattenmagasinen är välfyllda och inom kärnkraften görs de årliga, planerade underhållen. Den efterlängtade värmen gör att efterfrågan på el minskar men det är fortsatt stora elprisskillnader i landet. Högre i söder och det lägsta på fem i norra Sverige.
Elpriset på den nordiska elbörsen Nord Pool (utan påslag och exklusive moms) blev för maj 15,09 öre/kWh i elområde 2 (Norra Mellansverige), vilket är det lägsta elpriset sedan 2020 då det var 10,09 öre/kWh.


– Trots att solkraften i dagsläget bara står för cirka 3 procent av den totala elproduktionen, har den en påtaglig påverkan på prisbilden. Men för att möta framtidens behov krävs inte bara investeringar i ny produktion, utan också i flexibilitet, lagring och smarta lösningar för att balansera ett alltmer väderberoende elsystem, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning Norden.
Den hydrologiska balansen, måttet för att uppskatta hur mycket energi som finns lagrat i form av snö, vattenmagasin och grundvatten, ligger över normal nivå. Tillgängligheten för kärnkraften i Norden har just nu 65 procent av installerad effekt. Service och underhåll pågår av Oskarshamn 3 till och med den 15 augusti, och Ringhals 3 beräknas vara klart den 18 juni.
Efterfrågan på gas är lägre på kontinenten och därmed även priset. Men det finns en oro för lågkonjunktur på och för konsekvenserna av handelstullarna, vilket kan påverka priserna snabbt.
Medelspotpris | Maj 2024 | Maj 2025 |
---|---|---|
Elområde 1, Norra Sverige | 17,64 öre/kWh | 14,09 öre/kWh |
Elområde 2, Norra Mellansverige | 17,64 öre/kWh | 15,09 öre/kWh |
Elområde 3, Södra Mellansverige | 23,71 öre/kWh | 42,94 öre/kWh |
Elområde 4, Södra Sverige | 50,58 öre/kWh | 60,01 öre/kWh |
-
Analys3 veckor sedan
Rebound to $65: trade tensions ease, comeback in fundamentals
-
Nyheter4 veckor sedan
Nystart för koppargruvan Viscaria i Kiruna – en av Europas största
-
Analys3 veckor sedan
Oil slips as Iran signals sanctions breakthrough
-
Nyheter3 veckor sedan
Förenade Arabemiraten siktar på att bygga ett datacenter på 5 GW, motsvarande fem stora kärnkraftsreaktorer
-
Analys3 veckor sedan
A lower oil price AND a softer USD will lift global appetite for oil
-
Nyheter4 veckor sedan
Stark affär för Pan American – men MAG Silvers aktieägare kan bli förlorare
-
Nyheter3 veckor sedan
Samtal om när oljepriserna vänder och gruvindustrins största frågor
-
Nyheter4 veckor sedan
Anton Löf kommenterar industrimetaller, tillståndsprocesser och svenska gruvor