Följ oss

Nyheter

Lägre elpriser och många minustimmar fram till midsommar

Publicerat

den

Elledning

Elpriserna faller fram till midsommar till följd av ett ovanligt stort överskott i vattenmagasinen. Snittpriset väntas landa på 20 öre per kWh, vilket är 40 procent lägre än samma period i fjol. Samtidigt kan antalet timmar med negativa elpriser bli fler än någonsin. Det visar Bixias elprisprognos för maj och juni.

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia
Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

Att det varit överskott i vattenmagasinen i norra Norge och Sverige de senaste åtta månaderna har pressat elpriserna. Denna trend ser ut att fortsätta fram till midsommar. I maj väntas elpriset bli 22 öre och i juni 18 öre per kWh. Motsvarande priser för samma period i fjol var 32 respektive 34 öre per kWH.

– Priserna fram till midsommar ser ut att bli mycket låga. När det är så extremt mycket vatten i magasinen kan inte vattenproducenterna hålla tillbaka utan måste släppa ut vatten i systemet och producera el. När utbudet stiger mer än vad efterfrågan faller så sjunker helt enkelt priset, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.

I slutet av april uppgick vattenöverskottet till 12 Twh, vilket kan jämföras med ett underskott på 2 Twh vid samma tidpunkt för ett år sedan.

Att mer vindkraft tillkommit i elsystemet och stärkt produktionsvolymen har också bidragit till prisfallet.

Kraftig ökning av negativa elpriser i norr

I norra Sverige har antalet timmar med negativa elpriser ökat kraftigt. Negativa elpriser uppstår när det blir ett överflöd av el på marknaden. Det innebär att producenterna måste sälja sin produktion på marknaden till vilket pris som helst för att bli av med den.

Den allra största ökningen syns i Norra Mellansverige, som hittills i år haft 283 timmar med negativa elpriser, vilket kan jämföras med 86 timmar under hela 2024. Motsvarande siffra för Sveriges nordligaste elområde, SE1, är 163 timmar, jämfört med 87 timmar i fjol.    

– Kombinationen stor vattenkrafts- och vindkraftsproduktion i norr leder till överutbud, vilket gör att antalet timmar med negativa elpriser ökat kraftigt i norra delarna av Sverige, säger Johan Sigvardsson.  

I södra Sverige ligger antalet negativa timmar hittills på ungefär samma nivå som i fjol. Elområde SE3, som omfattar stora delar av mellersta Sverige, har haft 81 timmar med negativa elpriser, medan elområde SE4 längst i söder har haft 87 timmar. Motsvarande siffror för helåret 2024 är 86 respektive 92.

De negativa elpriserna i södra Sverige beror på kopplingen till kontinenten där den stora ökningen av solkraft ger negativa elpriser under dagtid.   

– Negativa elpriser kan vara positiva för konsumenter med timprisavtal som kan styra sin förbrukning. Men för producenterna blir det svårare att ta betalt för sin el, vilket minskar incitamenten att investera i förnybar produktion, säger Johan Sigvardsson.

Svensk solkraft ger mindre effekt på elpriset

Även i Norden har solkraftsutbyggnaden tagit fart de senaste åren. Men dess påverkan på elpriset är mindre än till exempel Tysklands solkraft. Effekten på de svenska elpriserna blir dock inte lika stor som i exempelvis Tyskland.

– Under perioder med full solstrålning i Norden kan produktionen från solkraft motsvara effekten från fem kärnkraftsreaktorer. Det påverkar inte snittpriset på el nämnvärt, men skapar utmaningar i nätet under vissa timmar och bidrar till prisvolatilitet, säger Johan Sigvardsson.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Nyheter

Gruvbolaget Boliden överträffade analytikernas förväntningar

Publicerat

den

Koppar från Boliden

Gruvbolaget Boliden överträffade analytikernas förväntningar med bred marginal när man presenterade resultatet för det tredje kvartalet. Mikael Staffas, vd för Boliden, kommenterar kvartalet och hur han ser på råvarumarknaden och bolagets olika gruvprojekt.

Mikael Staffas, vd för Boliden, i intervju med EFN
Fortsätt läsa

Nyheter

Australien och USA investerar 8,5 miljarder USD för försörjningskedja av kritiska mineraler

Publicerat

den

Gallium-visualisering

USA:s president Donald Trump och Australiens premiärminister Anthony Albanese undertecknade på måndagen ett avtal som ska tillföra miljarder dollar till projekt inom kritiska mineraler.

Länderna kommer tillsammans att bidra med 1-3 miljarder dollar till projekten under de kommande sex månaderna. Den totala projektportföljen är värd 8,5 miljarder dollar, enligt regeringarna.

Galliumraffinaderi med kapacitet för 5x USA:s efterfrågan

Som en del av avtalet kommer det amerikanska försvarsdepartementet även att investera i ett galliumraffinaderi i västra Australien med en kapacitet på 100 ton per år. För närvarande importerar USA omkring 21 ton gallium, vilket motsvarar hela den inhemska konsumtionen, enligt den amerikanska geologiska myndigheten.

Initiativet kommer samtidigt som Kina har infört exportrestriktioner på vissa mineraler, däribland sällsynta jordartsmetaller, som är avgörande för tillverkningen av elektronik och elmotorer. Gallium används till exempel i mikrovågskretsar samt blå och violetta lysdioder (LED), vilka kan användas för att skapa kraftfulla lasrar.

Fortsätt läsa

Nyheter

Vad guldets uppgång egentligen betyder för världen

Publicerat

den

Graf över guldpriset

Guldpriset har nyligen nått rekordnivåer, över 4 000 dollar per uns. Denna uppgång är inte bara ett resultat av spekulation, utan speglar djupare förändringar i den globala ekonomin. Bloomberg analyserar hur detta hänger samman med minskad tillit till dollarn, geopolitisk oro och förändrade investeringsmönster.

Guldets roll som säker tillgång har stärkts i takt med att förtroendet för den amerikanska centralbanken minskat. Osäkerhet kring Federal Reserves oberoende, inflationens utveckling och USA:s ekonomiska stabilitet har fått investerare att söka alternativ till fiatvalutor. Donald Trumps handelskrig har också bidragit till att underminera dollarns status som global reservvaluta.

Samtidigt ökar den geopolitiska spänningen, särskilt mellan USA och Kina. Kapitalflykt från Kina, driven av oro för övertryckta valutor och instabilitet i det finansiella systemet, har lett till ökad efterfrågan på guld. Även kryptovalutor som bitcoin stiger i värde, vilket tyder på ett bredare skifte mot hårda tillgångar.

Bloomberg lyfter fram att derivatmarknaden för guld visar tecken på spekulativ överhettning. Positioneringsdata och avvikelser i terminskurvor tyder på att investerare roterar bort från aktier och obligationer till guld. ETF-flöden och CFTC-statistik bekräftar denna trend.

En annan aspekt är att de superrika nu köper upp alla tillgångsslag – aktier, fastigheter, statsobligationer och guld – vilket bryter mot traditionella investeringslogiker där vissa tillgångar fungerar som motvikt till andra. Detta tyder på att marknaden är ur balans och att kapitalfördelningen är skev.

Sammanfattningsvis är guldets prisrally ett tecken på en värld i ekonomisk omkalibrering. Det signalerar misstro mot fiatvalutor, oro för geopolitisk instabilitet och ett skifte i hur investerare ser på risk och trygghet.

Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära