Följ oss

Nyheter

Lägre elpris i vinter – trots kallare väder

Publicerat

den

Elpriset i januari i år blev lägre än i fjol trots att det varit betydligt kallare. I snitt kostade elen 77 öre per kWh i system, vilket är 25 procent lägre än samma period 2023. Fallande bränslepriser och betydligt lägre elpris på kontinenten håller nere elpriserna. I februari väntas mildare väder få elpriset att falla till 60 öre per kWh.

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia
Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

Vinterns elpris påverkas i stor utsträckning av vädret i Norden och hushållens förbrukning. Tidvis har vädret varit mycket kallt, vilket ökat elförbrukningen samtidigt som hushållen inte längre har lika stort fokus på att spara el. Trots detta landar elpriset för januari på knappt 80 öre per kWh, vilket är något under elpriset samma period i fjol då elen kostade 1 krona per kWh i snitt. De extrema väderväxlingarna har bidragit till volatilitet i elpriset, som pendlat mellan noll kronor per kWh och 5,90 kronor per kWh under januari.

– Det har varit riktigt kallt periodvis och vi har förbrukat betydligt mer el i Sverige i januari i år.  Att elpriset ändå inte skjutit i höjden beror på låga bränslepriser och att elpriserna på kontinenten varit nästan hälften jämfört med i fjol, säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia.

Att bränslepriserna sjunkit betydligt sedan i oktober i fjol trots geopolitisk oro beror på den allt svagare konjunkturen. Elpriserna i Tyskland, som ofta spiller över på de svenska priserna, ligger på betydligt lägre nivåer än i fjol. I januari kostade elen 85 öre per kWh jämfört med 1,30 kronor samma period i fjol.

Lägre priser i februari

Att vädret i slutet av januari slog om till milt, blött och blåsigt påverkar förväntningarna för resten av vintern.  I februari väntas elpriset landa på runt 60 öre per kWh, vilket är 25 procent lägre än i fjol då elpriset landade på 91 öre per kWh.  

– Väderomslaget i slutet av januari fick terminerna att falla. Marknaden förväntar sig ett elpris på runt 60 öre per kWh i februari. Så sent som i början av januari var förväntansbilden runt en krona per kWh, säger Johan Sigvardsson.

Nyheter

Ett samtal om läget på uranmarknaden

Publicerat

den

Bram Vanderelst, uranhandlare och delägare i Curzon Uranium

I den här intervjun med Bram Vanderelst, uranhandlare och delägare i Curzon Uranium, diskuteras läget på uranmarknaden. Samtalet utforskar dynamiken på spotmarknaden, skillnaderna mellan kortsiktig och långsiktig prissättning och de faktorer som påverkar utbud och efterfrågan. Bram ger insikter om den senaste tidens prisfluktuationer, potentialen för en marknadsbotten och framtidsutsikterna för uranpriserna, och betonar vikten av långsiktiga kontrakt och de utmaningar som branschen står inför. Vidare tar man upp de strukturella underskotten, potentialen för små modulära reaktorer (SMR) och investeringsstrategier. Behovet av högre incitamentspriser för att stimulera produktionen betonas och att ta itu med de utmaningar som branschen står inför. Diskussionen berör också framtida prisprognoser och vikten av en balanserad investeringsportfölj i uran.

intervju med Bram Vanderelst om uranmarknaden.
Fortsätt läsa

Nyheter

Arctic Minerals aktiekurs rusar i höjden på presenterad mineraltillgång

Publicerat

den

I onsdags presenterade Arctic Minerals en mineraltillgång för koppar-silverprojektet Henneviken.

Mineraltillgången för Henneviken uppgår till 55,39 miljoner ton med 1,0% koppar-ekvivalens (0,8% koppar och 20,8 g/ton silver), motsvarande 543 000 ton koppar-ekvivalent (cut-off 0,8% koppar-ekvivalent). Det totala metallinnehållet uppgår till 447 000 ton koppar och 1 049 ton silver.

Kombinationen av relativt stora tonnage, höga halter och förutsägbar malmkroppsgeometri gör den mycket attraktiva för storskalig brytning.

Det har fått aktien att rusa i höjden, den är upp nästan 300 procent från vad priset var vid tisdagens avslut.

Graf över Arctic Minerals aktiekurs de senaste 7 dagarna.
Arctic Minerals aktiekurs de senaste 7 dagarna.
Fortsätt läsa

Nyheter

LKAB har nu 6,1 miljarder ton mineraltillgångar

Publicerat

den

LKAB har prover som tagits

Efter prospektering under 2024 har LKAB fortsatt att öka sina mineraltillgångar samtidigt som kvaliteten på mineralreserver förbättrats, vilket resulterat i en sammanlagd total på 6,1 miljarder ton. Jämfört med 2023 har mineraltillgångarna ökat med cirka 500 miljoner ton. Järnmalmsfyndigheten Per Geijer i Kiruna omfattar nu totalt 1,2 miljarder ton mineraltillgångar inklusive 2,2 miljoner ton in situ REE-oxider – en ökning med närmare 30 procent sedan ifjol och en fördubbling från 2022.

– Det är mycket goda resultat som fortsätter att stödja företagets strategiska inriktning. Dessa betydande tillgångar är resultatet av stora insatser från alla våra kollegor och team som arbetat tillsammans. Potentialen för Sveriges järnmalmsförsörjning och möjliga försörjning av kritiska mineral har återigen förbättrats och ger ökad trygghet inför framtiden, säger Ian Cope, områdeschef för prospektering på LKAB.

I slutet av 2024 hade LKAB identifierat mineralreserver på cirka 1,0 miljarder ton och mineraltillgångar på ungefär 5,1 miljarder ton i Svappavaara, Malmberget och Kiruna (inklusive Per Geijer). Sedan starten år 1890 har LKAB brutit totalt mer än 2 miljarder ton. Förutom järnmalm innehåller alla LKAB:s malmer även mineral från vilka de kritiska materialen fosfor och sällsynta jordartsmetaller kan komma att utvinnas.

Prospekteringen vid Per Geijer har fortsatt att öka mineraltillgångarna, som nu uppgår till cirka 1,2 miljarder ton järnmalm och fosfor. Detta ökade tonnage innehåller också en antagen mineraltillgång av sällsynta jordartsmetallsoxider (REE-oxider), med halter som är betydligt högre än de som hittats i LKAB:s övriga fyndigheter. Ökningen av REE-oxider från 1,7 miljoner till 2,2 miljoner ton in situ innebär en fortsatt utökning av tillgångarna för fyndigheten, som är en av de största i Europa för sällsynta jordartsmetaller.

Den 25 mars meddelade EU-kommissionen att LKAB:s industripark för kritiska mineral i Luleå, utvinningen av apatit vid gruvan i Gällivare, samt den nya fyndigheten Per Geijer i Kiruna tilldelats status som strategiska projekt inom ramen för Critical Raw Materials Act.

– Beslutet är ett erkännande för LKAB:s möjligheter att bidra till att säkra Europas tillgång till strategiska råmaterial. Att vi nu kan visa en ökning av våra mineraltillgångar och en ännu större förekomst av sällsynta jordartsmetallsoxider i den nya fyndigheten är ett viktigt besked för vår och Europas framtid, i ett läge där ökad självförsörjning är mer angeläget än någonsin, säger Jan Moström, vd och koncernchef LKAB.

Mineralreserverna av järnmalm i Kiruna har minskat med 19 procent, i linje med gruvproduktionen och genom borttagning av gråberg från gruvplanen, vilket förbättrar kvaliteten genom en högre järnhalt. Mineralreserverna vid Malmbergets gruva har totalt sett ökat med 7 procent till följd av en uppgradering av befintliga tillgångar. I Leveäniemi-gruvan i Svappavaara har mineralreserverna minskat med cirka 8 procent till 84 miljoner ton.

Mineraltillgångarna inom gruvverksamheten redovisar nu även gråberg som följer med vid brytning, även om de förväntade malmhalterna förblir stabila jämfört med rapporteringen från 2023. I Kiruna innebär detta att mineraltillgångarna har ökat med cirka 34 procent till 1,1 miljarder ton, medan Malmbergets gruva rapporterar en ökning på 9 procent till ungefär 1,9 miljarder ton. I Svappavaara har mineraltillgångarna vid Gruvberget ökat med 6 procent till 880 miljoner ton.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära