Nyheter
Kinas guldfeber – tar den slut?
Kina har byggt upp ett speciellt case med guldet på senare tid. De har blivit de största köparna och ägarna av guld och deras fortsatta ackumulering uppmärksammas ofta på guldmarknaden då de påverkar prissättningen både i det korta och det långa loppet. Vad som motiverar kineserna till detta är en intressant fråga som vi här på Guldcentralen tänkte belysa i denna artikel, som är den första i vår serie om individuella länders perspektiv på guld och vilken slags prägel de sätter på guldmarknaden.
Kina har under de senaste tio åren minst sagt blomstrat i sin ekonomiska utveckling. Många talar om att den utblomningen har stannat av eller är på väg att stanna av med anledning av att Kinas export drabbas negativt av en nedgående konsumentköpkraft. Vi tror dock att Kina inte bryr sig nämnvärt om ett sådant förfarande (inte för att det inte är sant), då situationens ömsesidighet inte påverkar Kinas egentliga ambitioner. Kina har med sina guldköp genom åren tydligt kommunicerat en målsättning om att upprätta en global handelsvaluta med någon form av peggning mot guld. Detta är i sin tur en form av investering med en klar avkastning som väntas ge frukt inom en snar framtid.
Vår motivering till detta är simpel. Kina har ackumulerat en gigantisk valutareserv till följd av sin enorma exportindustri, framförallt med destination till USA. Kinas lag stipulerar att kinesiska företag som säljer varor i dollar är tvungna att växla in dessa till den kinesiska centralbanken och få ut sin profit i renminbi.
Den kinesiska centralbanken har på så sätt ackumulerat stora mängder USD, uppgående till 3,2 biljoner dollar. För två tredjedelar av den summan har Kina köpt tillgångar i form av räntebärande statspapper i USA. Kineserna har även stora mängder investerade i Euro, men den är obetydlig i jämförelse.
Här kommer vi till ett av problemen med att hålla dessa resurser; med låga räntor så görs väldigt marginell vinst på de räntebärande tillgångarna. Det finns inget sätt för Kina att bli av med dessa enorma tillgångar utan att sänka priset drastiskt. Däröver är dessa tillgångar utsatta för risker i form av inflation. Med andra ord, de sitter fast med ett stort problem.
Den självklara lösningen mot en sådan riskexponering är att hedgea mot någonting som rör sig i motsatt riktning till inflationen, det vill säga genom att köpa guld och andelar i guldgruvor. Det är precis vad Kina gör och har gjort konsekvent genom decenniet. Frågan är bara hur mycket guld Kina behöver för att tillgodose sina intressen och hur mycket som behövs för att fullfölja ambitionen att upprätta en ny global handelsvaluta med guld som backning.
De naturliga följdfrågorna är då givetvis Hur mycket guld finns det? , samt Hur mycket har Kina? . Den första frågan kan enkelt besvaras med hjälp av statistik från World Gold Council, där det står att 166,600 ton har brytits (fram till året 2011). Ytterligare 26,000 ton existerar i kända reserver. Kina har av allt detta 1054 ton, vilket till dagens guldpriset är värderat till ca. 60 miljarder USD.
Kina har 1054 ton, vilket utgör 1,7% av landets totala utländska reserver. Detta kan jämföras med USA:s 8133 ton vilket utgör så mycket som 75,4% av det landets valutareserver. (Källa: World Gold Council, September 2012). Bilden till höger visar ett diagram på Kinas årliga efterfrågan på guld från och med 2001 till och med Q3 2010.
Den slutliga frågan blir därför hur mycket guld det behövs för att upprätta en guldstandard. Svaret är ju förstås att Kina har en bit kvar att gå då 60 miljarder i guldreserver inte räcker till för att utgöra en adekvat uppbackning av landets valuta. Hur mycket som skulle behövas är en betydligt svårare fråga att tyda, men Kinas fortsatta ackumulering av guld visar tydligt på landets ambitioner att diversifiera valutareserver, och vi tror inte att de kommer nöja sig med 1,7% av den totala summan. Kina har dessutom även visat sig väldigt alerta på att köpa billiga guldkontrakt vid tillfälliga dippar i guldpriset.
Sammanfattningsvis vill vi påpeka att Kina kommer sannolikt att spela en alltmer betydande roll inom guldmarknaden och det föreligger av de orsaker vi har nämnt i denna artikel. En annan betydande faktor är Ben Bernankes färska uttalande om en ny runda av kvantitativa lättnader i QE3 (läs: pressa mer pengar), som fick guldet att spika upp mot 1770 USD/uns. Vi lägger därtill Mario Draghis uttalande om att alla resurser skall disponeras för att rädda euron (läs: pressa mer pengar), så ser vi inga andra utkomster än att guldet kommer att fortsätta gå upp i pris.
Vi här på Guldcentralen, liksom många andra aktörer på marknaden, har länge förutspått den här utkomsten och vår inställning till guld som investering är oförändrat positiv. I vår nästa artikel kommer vi att ta upp Indien och deras relation till guldet.
[hr]
Guldcentralen AB har funnits sedan 1967 och är en del av en ädelmetallkoncern som funnits sedan 1879. Företagets ägare är KA Rasmussen AS i Norge. Det är 5:e generationen som driver företaget just nu. Guldcentralen säljer fysiskt guld, silver, platina och palladium till privatpersoner och företag. Det företaget säljer är handelsgodkända tackor och mynt. Företagets hemsida.
Nyheter
Oljejättar drar sig ur prospekteringsprojekt i Mexiko

Oljejättarna Chevron och Repsol har slutat prospektera vid två offshoreblock i Mexikos territorialvatten eftersom tidigt arbete antydde att det inte finns tillräckligt med resurser för motivera en fortsatt prospektering av dessa offshoreblock.
De två företagen hade vunnit rättigheterna att utforska blocken vid ett anbud under Mexikos tidigare administration, rapporterade Reuters.
Chevron sade till den mexikanska energiregulatorn att dess arbete vid djupvattenblocket i delstaten Tabasco inte hade gett några lovande resultat. Repsol har aldrig genomfört något meningsfullt prospekteringsarbete vid det grundvattenblock som företaget hade vunnit, enligt den mexikanska kolvätekommissionen – branschtillsynsmyndigheten.
De två företagen är bara de senaste i en lista över utländska oljebolag som vunnit prospekteringsrättigheter och nu återlämnar dem, noterade Reuters i sin rapport. Listan inkluderar BP, Shell och TotalEnergies. Vissa företag har returnerat mer än ett block till den mexikanska staten.
Pena-Nieto-regeringen hade stora ambitioner om Mexikos oljeindustri och lutade sig hårt mot utländska supermajors för att gå i spetsen för en ökning av produktionen. Antalet faktiska upptäckter har emellertid varit mindre än vad den mexikanska regeringen och de utländska prospektörerna hoppats på.
En av dessa upptäckter går emellertid framåt. Trionfältet upptäcktes 2012 och fick nyligen ett sista klartecken från sina majoritetsaktieägare, Australiens Woodside Energy. Woodside äger 60 procent av Trionfältet, medan de återstående 40 procent ägs av Mexikos statliga oljebolag, Pemex. Pemex gick med Woodside in i projektet fem år efter upptäckten eftersom Woodside saknade resurser att utveckla Trion på egen hand.
Woodside förväntar sig en hög avkastning med en kort återbetalningstid på fyra år vid ett budgeterat oljepris om 70 dollar. De reserver som projektet kommer att utnyttja uppskattats till 479 miljoner fat oljeekvivalenter i olja och gas
Woodsides andel uppgår till 287 miljoner fat oljeekvivalenter. Enligt Pemex uppskattningar är Trions bruttoutvinningsbara reserver 485 miljoner fat oljeekvivalenter.
Nyheter
Två timmar om hur ammoniak passar in på energimarknaden

Världen arbetar hårt med att ställa om till att släppa ut mindre koldioxid och i det arbetet ingår många delar. Två centrala delar är vätgas och energiöverföring. Något som knyter detta samman är ammoniak, vilket kan sägas vara en variant av vätgas som dels kan användas i sin egen rätt och dels är det en form som gör att vätgas kan transporteras runt om i världen.
IVA har hållit ett seminarium om ammoniak där tre olika personer håller föredrag och svarar på frågor. Det är intressant med många detaljer som blir belysta. Men förvänta dig inga slagkraftiga budskap om enkla och revolutionerande lösningar, här handlar det mer om hur vi praktiskt kan ta oss framåt.
Ammoniak – möjliggörare för global handel med vätgas
Produktion av vätgas från ammoniak, teknik och kommersiellt tillgängliga processer.
Henrik Larsen, KBR
Omställning och reduktion av CO2 i Stenungssund
Hur kan ammoniak bidra? Hur står den sig mot andra tekniker?
Lars Pettersson, Borealis
Vätgas avgörande del av Volvos omställning
Vilken roll kan ammoniak som vägasbärare spela?
Monica Johansson, Volvo Group
Nyheter
Vattenfall förbereder ny kärnkraft vid Ringhals

Vattenfall tar nu nästa steg i förberedelser för ny kärnkraft i anslutning till Ringhals kärnkraftverk. Ny kärnkraft vid Ringhals förutsätter tillgång till mer mark på Väröhalvön och Vattenfall inleder därför arbetet med fastighetsköp i området.
─ Vi tar just nu konkreta steg i arbetet med att planera byggande av ny kärnkraft vid Ringhals. Vi inleder bland annat en process för att köpa fastigheter på Väröhalvön för att möjliggöra förberedande arbeten och byggnation av ny kärnkraft. Ett slutgiltigt investeringsbeslut fattas dock först när vi har fått alla nödvändiga tillstånd, säger Desirée Comstedt, projektansvarig för kärnkraft inom Vattenfall.
Redan i våras startade inom ramen för den pågående förstudien om små modulära reaktorer vid Ringhals arbetet för en miljökonsekvensbeskrivning, vilket bland annat innebär fältstudier och markundersökningar i området runt Ringhals. Under sommaren inledde Vattenfall också en upphandlingsprocess för att välja leverantör och reaktortyp.
─ Förstudien beräknas vara klar i slutet av 2023 och är en del i Vattenfalls beslutsunderlag för tillståndsansökan hos Strålsäkerhetsmyndigheten och Mark- och miljödomstolen för att bygga nya kärnkraftreaktorer. Målsättningen är att ha en första reaktor i drift under tidigt 2030-tal, säger Desirée Comstedt.
Som en del i planeringen av ny kärnkraft genomför delar av Vattenfalls ledning under hösten resor till länder som är i färd med att bygga ny kärnkraft för att ta del av deras erfarenheter.
─ Vi vill få del av internationella erfarenheter om vilka förutsättningar som krävs för ett lyckat kärnkraftsprogram, oavsett om det gäller SMR eller storskaliga reaktorer. Vi vill bygga ny kärnkraft i Sverige om förutsättningarna finns och genom att träffa många olika aktörer som är involverade i kärnkraftsprogram, till exempel energiföretag, myndigheter och teknikleverantörer, vill vi förstå hur det är möjligt att hantera risker, säger Desirée Comstedt.
Vattenfall äger redan mark på Väröhalvön, de nu berörda fastighetsägarna och hyresgästerna har kontaktats.
-
Nyheter1 vecka sedan
Africa Oil har fokus på offshore-tillgångar i Nigeria
-
Nyheter4 veckor sedan
Fireweed Metals – bolaget som nästan ingår i Lundin-sfären
-
Nyheter3 veckor sedan
EnQuest ska avnotera sina aktier från Nasdaq Stockholm
-
Nyheter3 veckor sedan
Kyawthuite – världens mest sällsynta mineral
-
Nyheter4 veckor sedan
Det svenska fusionsföretaget Novatron Fusion Group får ytterligare kraft med ny investering
-
Nyheter3 veckor sedan
Sveriges största elektrolysanläggning invigs idag
-
Nyheter4 veckor sedan
Kraftigt prisfall på el i höst
-
Nyheter4 veckor sedan
Det finns tillräckligt med koppar
Goldfinger
6 december, 2012 vid 17:41
Det verkar som hela Asien har fått guldfeber, kanske har de helt rätt?
Persson
3 augusti, 2013 vid 19:48
Kina älskar guld och kommer att köpa allt mer i takt med att fler tar sig upp till en välbärgad medelklass, det är den som driver den riktiga volymen.