Kina har lanserat ett nytt kopparterminskontrakt i ett försöka för att öka användningen av yuan och flytta prissättningen från London Metals Exchange. Kina har rullat ut ett terminskontrakt med koppar i yuan som är öppet för utländska handlare – ett drag som ses som ett försök att ta över London Metal Exchanges dominans av handel med den röda metallen. Det är också en signal om att Kina driver planerna för full internationalisering av yuanen. Det nya terminskontraktet började handlas på torsdagen.

Peking vill vara en price-maker, inte en price-taker, särskilt när landet i stor utsträckning är beroende av import för någon vara.

Man bör anta att Kinas mål så småningom är att yuanpriset skall dominera kopparhandeln, inte den amerikanska dollarn. Nyhetsrapporter har citerat kopparleverantörer som förväntar sig att handla i yuan snarare än dollar i framtiden. På 20 år har Kina vuxit från att konsumera 12 procent av världens koppartillförsel till att använda mer än hälften av denna metall.

Koppar är världens mest omsatta metall

Medan det befintliga kopparkontraktet som endast kunde handlas av kinesiska investerare, kommer det nya terminskontraktet att vara tillgängligt för utlänningar och få ett potentiellt större antal affärer. Det är viktigt eftersom koppar är världens mest omsatta metall.

Medan Pekings andra försök att få fotfäste i råvaruhandeln, ett yuan-denominerat råoljeterminskontrakt, Shanghai Gold Exchange och järnmalmskontrakt som handlas i den norra staden Dalian, har gjort framsteg, är detta den första satsningen på LMEs territorium.

Vad man kan se har Kina lyckats dominera bearbetningen av bland andra råvaror som grafit, sällsynta jordartsmetaller, volfram, tenn och antimon, är det nu tydligt att landets ledning vill kontrollera utbudet och handeln med råvaror.

Det nya kopparkontraktet handlas via Shanghai International Energy Exchange (INE), börsen som också driver Kinas råoljehandel. INE är ett dotterbolag till Shanghai Futures Exchange.

Kinas kopparterminer använder samma system som LME

Koppar som handlas enligt det nya terminkontraktet kommer att vara fritt från skatter och tullar – och koppar måste levereras till obligatoriska lager, precis som LMEs kopparterminskontrakt.

INE-råoljeterminen har tydligt visat Kina potentialen att engagera sig i den internationella terminsmarknaden. Även om det fortfarande ligger långt efter West Texas Intermediate- och Brent-riktmärkena när det gäller marknadsinflytande, har kontraktets handel ökat kraftigt under de första två verksamhetsåren och lockat utländska deltagare.

Kina står dock för endast 15 procent av den globala konsumtionen av råolja. Detta kan vara en anledning till att INE-råavtalet fortfarande är en småspelare, med många andra asiatiska länder som fortfarande arbetar med WTI eller Brent som riktpriser för oljepriset. Koppar är en helt annan sak. Landets inflytande på koppar kommer sannolikt att växa i mycket större utsträckning än dess inflytande på råolja.

Yuan ersätter dollarn

Det nya kopparkontraktet ger Kina en viss tyngd när det gäller prissättningen eftersom landet är världens största importör av koppar. Det nya kopparkontraktet utvidgar den internationella rollen för yuanen och minskar betydelsen för US-dollarn i samma grad. Det hjälper också att “Dr Copper” har en särskilt hög profil eftersom många investerare använder denna basmetall för att bedöma den ekonomiska hälsan i världens ekonomier. En kommentator beskrev det nya kopparkontraktet som ”Kinas första och kanske mest dramatiska strävan på internationella terminsmarknader”. Detta beror på det gör yuanen till en internationell valuta något som är lika viktigt för Peking som dess förmåga att kontrollera kopparpriserna. Kina vill öka yuanens konvertibilitet och för detta behöver det vad en bankir beskrev som ”tillgången på djupa, likvida marknader för finansiella produkter”.