EU-kommissionen har utsett Viscariagruvan i Kiruna, som planeras öppna 2028, till ett strategiskt projekt enligt Critical Raw Materials Act (CRMA). Beslutet bekräftar gruvans betydelse för Europas försörjning av koppar.

Statusen innebär ett formellt erkännande av Viscariagruvans betydelse för EU:s råvaruförsörjning och kan bidra till effektivare myndighetsprocesser och bättre förutsättningar för projektutveckling.

”Att Viscaria utses till ett strategiskt projekt är ett tydligt erkännande av gruvans betydelse för Europas kopparförsörjning. Beslutet stärker vår position i arbetet med att återöppna gruvan och etablera en modern kopparproduktion i Sverige. Vi bedömer att det faktum att gruvan är välfinansierad och planeras att öppna 2028 har bidragit till beslutet. Med InfraVia som strategisk investerare har vi dessutom en långsiktig och finansiellt stark partner som delar vår ambition att utveckla Viscaria till en betydande europeisk kopparproducent”, säger Jörgen Olsson, vd för Viscaria.

CRMA ska stärka Europas försörjning av kritiska råvaror genom att främja projekt av betydelse för EU:s industriella konkurrenskraft, elektrifiering och energiomställning. Koppar är särskilt viktig för utbyggnaden av elnät och förnybar energi samt för samhällets elektrifiering.

Miljöpartiet i England och Wales slutar vara motståndare till kärnkraft, detta efter en omröstning bland medlemmar. Det är en kraftig omsvängning för partiet. Man är inte entusiastiska anhängare av kärnkraft nu, men man har prioriterat upp hur viktigt man tycker det är att begränsa koldioxidutsläpp. Partiet anser att befintlig kärnkraft är rimlig i den relationen och man är villig att titta på ny kärnkraft från fall till fall, och framför allt är det nu fritt fram för partiets parlamentsmedlemmar att ha åsikter och ta beslut i frågan.

Storbritannien har över åren minskat sin elproduktion kraftigt, utvecklingen är mer lik ett Ukraina i krig än något annat land.

Elpriserna i Storbritannien är nu höga, både ur ett historiskt perspektiv och jämfört med andra länder. Delvis hanterar landet situationen genom att importera mer elektricitet. Men i det stora hela så går det inte att bygga elintensiva industrier och datacenter i stor skala i landet, sådant måste man till stor del överlåta till andra länder i världen.

Kanadas premiärminister Mark Carney och Albertas premiärminister Danielle Smith vill skapa förutsättningar för en ny period av tillväxt i landets oljesandsindustri. Ett centralt steg är den planerade Pacific Link-pipelinen, som ska kunna transportera omkring en miljon fat olja per dag från Alberta till en exportterminal på Kanadas västkust.

Carney deklarerade i veckan att projektet ligger i Kanadas nationella intresse. Det innebär att det får en snabbare och mer samordnad prövning genom den federala myndighet som hanterar stora infrastrukturprojekt.

Målet är att ge oljesandsproducenterna bättre tillgång till exportmarknader, inte minst i Asien. Samtidigt har flera energipolitiska förändringar som infördes under den tidigare regeringen tagits bort, vilket regeringen menar förbättrar förutsättningarna för investeringar.

Kanada vill dock undvika att upprepa problemen från den stora oljesandsboomen under 2000-talet och början av 2010-talet. Då ledde kraftigt ökade investeringar till bland annat stigande kostnader, arbetskraftsbrist och bostadsbrist i Fort McMurray.

Den här gången vill regeringarna i stället åstadkomma hållbar tillväxt genom effektivare produktion, ny teknik och bättre planering av infrastrukturen. Bland annat används autonoma lastbilar redan inom oljesand, vilket kan öka produktionen utan samma behov av inflyttad arbetskraft.

För Kanada handlar satsningen inte bara om att bygga en pipeline. Ambitionen är att skapa förutsättningar för ökade investeringar i oljesanden och samtidigt bygga ut vägar, annan infrastruktur och arbetskraftskapacitet i en takt som industrin och samhällena klarar av.