Nyheter
Indien – Tradition och nutid med guldet i fokus
Indien är för många guldentusiaster ett ganska speciellt land som ofta beskrivs ha ett mer traditionellt än ett samhällsekonomiskt förhållande till guldet. Å ena sidan citeras ofta festivaler som till exempel Dhanteras och Akshaya Tritiya som guldets högtider; å andra sidan uppmäts Indiens valutareserver till 10 procent i guld, motsvarande 557,7 ton. Detta medför en tveeggad bild av Indien som en aktör inom guldmarknaden.
Vår förhoppning i denna artikel som är den andra i vår artikelserie om ett urval av länder och deras förhållande till guldet, är att ge en klarare bild på Indien och dess inverkan på guldmarknaden.
Det forna Indien och guldet
När guld och Indien kommer på tal i samma mening, nämns oftast Dhanterasfestivalen som är den första dagen för en större femdagarsfestival, den så kallade Diwalifestivalen. Dhanteras kommer av ordet Dhan som betyder rikedom och uppkomsten av högtiden kommer av dyrkan av gudinnan Lakshmi och infaller under den trettonde dagen i Oktober-Novembers måncykel, även kallat Krishna paksha (lit. den mörka fjortondenatten).
Enligt legenden var en indisk prins dömd att bli biten av en orm på den fjärde dagen i sitt äktenskap. Prinsens nyblivna hustru tog sig an dessa ord och skapade en listig plan för att lura döden: Hon övertygade prinsen om att hålla sig vaken under den fjärde kvällen medan hon placerade ett överflöd av skattkammarens rikedomar och levande oljelampor utanför prinsens gemak.
Under tiden hade dödens gud Yama antagit formen av en giftorm och ringlat till palatset för att skrida till profetians verk. Men vid synen av alla rikedomar som hade fått ett gudomligt sken i ljuset av oljelamporna, hade han blivit alldeles handlingsförlamad. Dödens gud var överlistad och lät därefter prinsen vara i fred, allt tack vare prinsessans sluga plan. Sedan dess har Dhanterasfestivalen firats inte bara som en högtid för äktenskap utan även som en vördnad för Yama.
Vi här på guldcentralen är förstås inga historiker, men vi finner sensmoralen i mytologin som en passande symbolisk liknelse till guldets egenskap som en evig värdebevarare, som i legendens fall lyckats muta iväg självaste Döden. Att guld därav har en sådan livsräddande egenskap finner vi väldigt tillfredsställande då vi länge har förespråkat guldet som ett viktigt investeringsskydd och ett finansiellt ’livsräddande’ investeringsobjekt.
Det traditionella förhållandet till guld har anrika rötter och ett vanligt uttryck i det indiska samhället är ’inget guld – inget äktenskap’, ett vanligt inslag i denna högtid. Men guldet är inte bara kvinnans bästa vän (normalt sett diamanter men nåja) utan används ritualmässigt som utsmyckning för tempel och även boskap. Detta har förstås bidragit till bilden av Indien som ett land med en smått gammaldags syn på guldet, men i själva verket handlar det om guldets egenskap som en tidlös symbol för välstånd, överflöd, men framförallt social status.
Dhanterasfestivalen är en högtid som utöver guldtraditionen ofta präglas av äktenskap. Hemgiften utgörs oftast av guld i form av juveler och andra klenoder.
I det här traditionella perspektivet på guldet hittar vi ledtrådar till varför metallen används som internationellt erkänt handelsmedium. Guldets huvudsakliga egenskap, nämligen dess beständighet, passar väl in i både traditionella och ekonomiska sammanhang där den lämpar sig ypperligt för att representera värde. Därför är guld immunt mot inflation, vilket man knappast kan säga om fiatvalutor. För att dra ett enkelt exempel så är ett kilo guld fortfarande ett kilo guld tio sekler fram. Det kan inte sägas om en handfull 20-lappar som undergått devalvering. Denna liknelse påvisar guldets överlägsenhet som ett mått för värde, för vem vill ha en måttstock som hela tiden ökar i skala?
Indien idag
Traditioner åsido, Indiens efterfrågan på guld har ett finansiellt syfte med ett långtidsperspektiv. Indien har under en överskådlig period importerat stora mängder guld och snabbast klättrat upp i toppen som världen största guldimportör. Mellan åren 2006-2011 importerade Indien över 4,300 ton guld och enligt World Gold Council beräknas Indien ha över 557 ton allokerade i valutareserver som motsvarar 10 procent av den totala reserven.
Denna köpperiod har däremot också medfört en del problem och har enligt vissa kommentatorer bidragit till Indiens budgetunderskott och därmed också devalveringen av den indiska rupien (INR). Reserve Bank of India utlyste också därför att högre tullavgifter skulle införas för import av guld, vilket gett effekt: Guldimporten för året 2012 beräknas bli cirka 650 ton, en sänkning på över 300 ton från fjolårets 969 ton.
Guldet fortsätter trots sänkt import att åtnjuta en stor popularitet bland Indiens massor, som består till två tredjedelar av människor som bor ute i landsbygden. På grund av att Indiens bankväsende inte lyckats slå rot på landsbygden är det vanligt att människorna här investerar i guld för att skydda sig mot inflation.
Indiens guldimport beräknas minska till ca. 650 ton för år 2012. Anledningarna till detta har varit många, bland annat Indiens nuvarande budgetunderskott som bidragit till att rupien devalverats. Centralbanken har därför utlyst ökade tullavgifter för att reducera importen och stödja rupien.
Detta är dock inte det enda som talar för en sänkt import; mycket handlar om efterfrågan också. Mellan perioden 2009 och 2011 har Indien påvisat en stark trend med en växande efterfrågan från både juvelhandeln och från investerare. Därefter har trenden svalnat av och medfört en lägre efterfrågan på guldet. I och med att en stor del av konsumenterna har en lägre inkomst kan fenomenet till stort bero på att kunderna helt enkelt har en sämre tolerans mot prishöjningar. Åren 2008 och 2009 som var präglade av globala finansiella problem och guldimporten minskade drastiskt, men när röken hade lagt sig spikade importen för 2010 och 2011 till rekordnivåer, vilket stärker vårt argument om latent köpkraft bland Indiens guldkonsumenter och varför året 2012 inte direkt varslar för en framtid med fortsatt sänkta importer utan tvärtom utgör en konsolidering inför framtida år. I slutändan är det sannolikt att Indiens guldhistoria kommer att fortsätta i en överskådlig framtid framöver.
Kina är på väg att gå om Indien som världens största importör av guldvaror. Indien förefaller ha sämre tolerans för högre prisnivåer. Detta tror vi beror på att Indiens efterfrågan på guld till stor del utgörs av smycken, vilket riktar sig till en mindre köpstark grupp än de som köper guld i investeringssyfte. Indiens stora låg- och medelklass bidrar därför till en latent köpkraft som agerar stöd för guldpriset. Det är framförallt Indien och Kinas ageranden på guldmarknaden som dikterar riktningen för guldpriset. Det faktum att båda dessa länder är positivt inställda till guldet talar för en fortsatt stark prisutveckling med god support.
[hr]
Guldcentralen AB har funnits sedan 1967 och är en del av en ädelmetallkoncern som funnits sedan 1879. Företagets ägare är KA Rasmussen AS i Norge. Det är 5:e generationen som driver företaget just nu. Guldcentralen säljer fysiskt guld, silver, platina och palladium till privatpersoner och företag. Det företaget säljer är handelsgodkända tackor och mynt. Företagets hemsida.
Nyheter
Under 2025 byggde Kina klart 78 GW ny kolkraft
Kina satsade tidigare på att ersätta fossil energi med sol- och vindkraft. Men när elnäten under 2021 och 2022 började haverera på grund av det så inledde landet en ny storskalig satsning på kolkraft. En enorm infrastruktur för kolkraft började byggas och nu har landet verkligen fått upp farten på att bygga nya kolkraftverk. Över 50 stycken kolkraftverk på 1 GW vardera har under 2025 tagits i bruk med en total kapacitet på 78 GW. Det kan jämföras med att hela EU:s totala installerade kapacitet av kolkraft är 70-100 GW.
78 GW under 2025 är dock bara början. Enbart under 2025 beställde Kina mer kolkraft än det kolälskande landet Indien har gjort under ett helt årtionde. 83 GW kolkraftverk började under 2025 att byggas i Kina.
Den enorma utbyggnaden av kolkraft är väldigt positivt för sol- och vindkraftsbranschen. Ju mer kolkraft som byggs desto mer sol- och vindkraft kan elnätet hantera.
Nyheter
Samtal om den senaste tidens råvarurörelser
Det har varit dramatiska prisrörelser i flera råvaror de senaste dagarna, där bland annat silver som mest tappade 30 procent under fredagen. Spekulationshandlaren Henrik Ekenberg och mineralexperten Anton Löf ger sin syn på händelserna.
Nyheter
Kall och nederbördsfattig månad driver upp elpriset
Elpriserna i Sverige steg kraftigt i januari när flera prispåverkande faktorer sammanföll. Det kyliga vädret har ökat elanvändningen, samtidigt som både vind och nederbörd i områden med kraftproduktion varit ovanligt lågt. Den hydrologiska balansen som i december visade ett överskott har snabbt gått över i ett tydligt underskott.

Januaripriserna på den nordiska elbörsen Nord Pool (utan påslag och exklusive moms) blev 108,45 öre/kWh i elområde 3, (södra Mellansverige). Senast elpriset var på samma nivå var 2022. I norra Sverige, elområde 1, blev elpriset 93,91 öre/kWh.
– De senaste åren har elpriserna i norra Sverige som regel varit betydligt lägre. Men vid årsskiftet slog kylan till och elpriset blev ungefär jämnhögt i hela Sverige. Vädret har varit den klart största faktorn som drivit upp elpriset. Lägre temperaturer ökar elanvändningen samtidigt som det är mindre vind och nederbörd, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning.
Sedan början av januari ligger ett stabilt högtryck över Norden som innebär att det varit 80 procent mindre nederbörd, svaga vindar och kallt. Det påverkar den hydrologiska balansen som mäter det lagrade vatteninnehållet i magasin, snölager och markvatten. På kort tid har balansen gått från ett överskott till ett underskott. Vattenmagasinnivåerna är lägre sedan december men ligger på normala nivåer i Sverige. Kärnkraften producerar på 100 procent av installerad effekt vilket stabiliserar elsystemet.

Gaspriserna i Europa har stigit med cirka 25 procent på grund av kylan som lett till lägre lagernivåer. Det finns en oro för prisutvecklingen av flytande naturgas (LNG). Även priset på olja och koldioxid har ökat vilket innebär att det är dyrare med fossil elproduktion.
| Medelspotpris | Januari 2025 | Januari 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 23,76 öre/kWh | 93,91 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 24,31 öre/kWh | 94,16 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 63,44 öre/kWh | 108,45 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 76,11 öre/kWh | 112,99 öre/kWh |
-
Nyheter4 veckor sedanPremien på silver i Shanghai rusar i höjden, priset är nu 105 USD
-
Nyheter3 veckor sedanSilverpriset stiger över 100 USD per uns
-
Nyheter3 veckor sedanGuldpriset stiger till över 5000 USD per uns
-
Nyheter3 veckor sedanSamtal om guld och andra råvaror när flera priser rusar i höjden
-
Nyheter4 veckor sedanBoliden ansöker om att Nautanen ska bli ett strategiskt projekt i EU
-
Nyheter4 veckor sedanChristian Kopfer om marknadens olika råvaror
-
Nyheter3 veckor sedanSilver utgör nu 30 procent av kostnaden för att producera solcellspaneler
-
Nyheter3 veckor sedanKylan lyfter elpriset i vinter, minst 40 procent högre än väntat



