Följ oss

Nyheter

Indien äntligen störst på världens rismarknad

Publicerat

den

Skedar med ris

Indien, näst Kina världens största risproducent, har sedan början av 1980-talet varit en av de största exportörerna av både basmatiris och andra sorters ris, ofta i skarp konkurrens med länder som Thailand och Vietnam.

Av denna anledning är landets explosionsartade framgångar som gjort Indien till världens största risexportör värd att uppmärksammas. Tidigare års produktionsunderskott och stigande produktionskostnader tvingade den indiska regeringen att förbjuda exporten av icke-basmatiris under 2007. Export av basmatiris, det långkorniga aromatiska riset som är unikt för den indiska subkontinenten, fortsatte om än med vissa begränsningar, till exempel i form av ett lägsta exportpris.

Trots att Indien stod utanför den globala marknaden för basmatiris under fyra år så tog exportörerna tillfället att ta över marknaden så snart exportförbudet hävdes i september 2011. Tack vare en kombination av utökad produktion, stora offentliga lager, svag valuta och liberal exportpolitik, skeppades det ut 10,3 miljoner ton ris från Indien under kalenderåret 2012 vilket var ett rekord.

Exportmarknaden

Under 2012 svarade den indiska exporten av ris för 7 Mton icke-basmatiris och 2 Mton basmatiris. Exportdestinationerna var mestadels afrikanska länder, till exempel Nigeria, Senegal, Elfenbenskusten och Sydafrika, men också länder i Mellanöstern som Iran, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten.

Ett flertal afrikanska länder har skiftat till icke-basmatiris från andra producenter än Indien, något som i första hand har styrts av priskonkurrensen, något som särskilt gäller förvällt ris.

Den indiska exporten på 10,3 Mton år 2012 utgjorde drygt en fjärdedel av den globala exporten av ris på 38,6 Mton under året, enligt uppgifter från FOA, Food and Agriculture Organisation.

Vietnam följde med 7,7 Mton och Thailand med 7,0 Mton. År 2011 var Thailand världens största exportör med leveranser om 10,7 miljoner ton, följt av Vietnam med 7,1 Mton och Indien rankades trea med 4,8 Mton.

Notabelt är att Indiens exportframgångar sammanföll med att landets jordbrukare bröt den psykologiskt viktiga produktionsnivån om 100 Mton under skördeåret 2011/2012. Enligt det indiska jordbruksministeriet producerade landet 105,3 mt 2011-12 och 104,2 miljoner ton under 2012-13.

Produktionsökningen är en effekt av landets jordbrukspolitik, bland annat ett garanterat lägsta pris för de indiska jordbrukarna, upphandling av statliga myndigheter, främjandet av odling av hybridris samt fokus på System of Rice Intensification, som kräver mindre vatten och konstgödsel.

Nyheter

Blykalla och amerikanska Oklo inleder ett samarbete

Publicerat

den

VD för Blykalla och VD för Oklo blir intervjuade på Bloomberg TV

Kärnkraftsföretagen Oklo från USA och svenska Blykalla har ingått ett strategiskt partnerskap för att främja tekniksamarbete, samordna leverantörskedjor och dela regulatorisk kunskap mellan länderna. Samarbetet inkluderar att Oklo går in som en av de större investerarna i Blykallas kommande investeringsrunda med ett åtagande på cirka 5 miljoner dollar.

Genom ett gemensamt teknikutvecklingsavtal ska bolagen utbyta insikter om material, komponenter och licensieringspraxis i både USA och Sverige. Målet är att minska kostnader och tidsrisker i utvecklingen av små modulära reaktorer (SMR).

Blykalla utvecklar SEALER, en blykyld snabbreaktor på 55 MWe, medan Oklo fokuserar på natriumkylda reaktorer upp till 75 MWe för industriella och militära tillämpningar i USA.

“Det här samarbetet stärker det växande ekosystemet för avancerade reaktorer i en tid av globalt ökande energibehov,” säger Oklo-grundaren Jacob DeWitte. Blykallas vd Jacob Stedman tillägger: “Vår gemensamma industriella strategi kan hjälpa leverantörer att planera för uppskalning, oavsett vilken sida av Atlanten de befinner sig på.”

Intervju på Bloomberg om samarbetet

Intervju med Jacob DeWitte, VD för Oklo, och Jacob Stedman, VD för Blykalla, på Bloomberg.
Fortsätt läsa

Nyheter

Fortsatt stabilt elpris – men dubbelt så dyrt som i fjol

Publicerat

den

Snittpriset på el för höstmånaderna september till november väntas landa på strax under 50 öre per kilowattimme. Det är nästan en fördubbling jämfört med hösten 2024, då snittet låg på drygt 30 öre. Men nivåerna är fortfarande betydligt lägre än under elpriskrisen 2022. Det visar elbolaget Bixias höstprognos.

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia
Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

Att elpriserna är högre än i fjol beror främst på lägre tillgänglighet i kärnkraften och en svagare hydrologisk balans efter en torr sommar. Även om hösten har börjat blött och september ser ut att bli den nederbördsrikaste månaden sedan 2018, räcker det inte till för att vända vattenbalansen.

– Höstens elpriser är stabila, men klart högre än i fjol. Det är framför allt osäkerheten kring kärnkraften som påverkar där Oskarshamn 3 har varit ur drift längre än planerat. Samtidigt har den hydrologiska balansen inte återhämtat sig efter sommarens underskott, trots den blöta inledningen på hösten. Men jämfört med krisåren 2021 och 2022 ligger priserna fortfarande på en låg nivå, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.

I september bidrog bristen på kärnkraft till att elpriset nästan fördubblades jämfört med samma månad i fjol. Priset landade på cirka 40 öre per kilowattimme, att jämföra med 22 öre i september 2024. Flera reaktorer stod stilla, däribland Oskarshamn 3, Forsmark 1 samt Lovisa 1 och 2 i Finland. Trots mycket regn under månaden var vattennivåerna fortsatt låga efter den torra sommaren, medan blåsiga perioder tillfälligt pressade ner priserna.

I oktober väntas elpriset hamna runt 45 öre per kilowattimme, jämfört med 27 öre i fjol, och i november kring 60 öre, mot 43 öre förra året. Sammantaget ger det ett höstsnitt i system på knappt 50 öre, jämfört med drygt 30 öre samma period i fjol. Under krisåret 2022 låg snittet för höstmånaderna på över 1,15 kronor per kilowattimme, med perioder på upp mot 4 kronor.

Liten risk för höga höstpriser

Bixia bedömer att priserna kan komma att stiga tillfälligt om vädret blir kallare än normalt eller om kärnkraftsreaktorer får fortsatt försening i återstart. Om till exempel Oskarshamn 3, vars återstart redan skjutits på fem gånger, inte kommer igång enligt plan i mitten av oktober, finns risk att priserna ökar under andra halvan av månaden.

– Risken för pristoppar ökar ju längre in på säsongen vi kommer, eftersom förbrukningen stiger när temperaturen sjunker. Men väderprognoserna ser i nuläget gynnsamma ut, och även om det skulle bli kallare än väntat ser vi inte någon risk för extremt höga priser, säger Johan Sigvardsson.

Dyrare el i syd

Södra Sverige har betalat betydligt mer för elen än norra delarna. Priserna har legat på runt 15 öre per kWh i norr under september, medan syd haft priser på omkring 70 öre. En differentierad prisbild väntas även under resten av hösten, särskilt om kärnkraftsproduktionen i söder fortsätter att vara begränsad och det fortsätter att vara gott om vatten i norr.

Fortsätt läsa

Nyheter

Ett samtal om guld, olja, koppar och stål

Publicerat

den

Olika råvaror

Samtal om att guldet ständigt slår nya prisrekord, att oljepriserna pressas och vad som händer på kopparmarknaden. Vidare kommenterar Jernkontorets Kristian Ljungblad läget i stålbranschen och hur de svenska stålbolagen mår.

Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära