Idag kommer elbolaget Bixia ut med sin höstprognos där elpriserna i Norden förväntas hamna på ett genomsnitt mellan 35 och 40 öre per kWh under september, oktober och november. Det är betydligt lägre än förra året då priset var över 50 öre. Eftersom vädret har stor inverkan på elpriset, då vi i Norden har mycket förnybar produktion, kan elpriserna komma att variera utifrån nederbörd och vind.
– Vi har betydligt bättre förutsättningar för en lägre elprisnivå än vi hade förra året vid samma tid. Det beror främst på att mängden vatten i våra magasin är mycket högre i år. I början på förra hösten låg den hydrologiska balansen på minus 20 TWh, i år ligger vi kring det normala, säger Matina Rosenberg, meteorolog och analytiker på Bixia.
Elmarknaden blir mer svårprognostiserad ju mer väderberoende kraft vi får in i systemet. I slutet av året kommer det in rekordmycket vindkraftsproduktion, vilket bidrar till en allt mer volatil prisbild.
– Det är många faktorer som påverkar prisbilden, men allra störst påverkan för oss här i Norden har vädret. Det beror på att vi har så stor del förnybar produktion, främst i form av vattenkraft men också vindkraft. Det betyder att de dagar det blåser mycket pressas elpriset, likaså om lågtrycken för med sig mycket nederbörd som fyller på de vitala vattenmagasinen ger det en effekt på elpriset, förklarar Matina Rosenberg.
Priset på olja och kol påverkar också elpriset här i Norden. Under sommaren har priset på olja legat på mellan 52 och 59 dollar per fat, vilket är betydligt lägre än förra året då det rörde sig mellan 65 och 75 dollar. Även priset på kol är lägre i år än förra året.
– Den främsta orsaken till den lägre prisbilden på olja är en svagare ekonomisk tillväxt. Rörelserna i oljepriset har skapats av nyheter kring handelskriget mellan USA och Kina, produktionsbegränsningar i Mellanöstern och lagernivåer, säger Matina Rosenberg.
Ännu mer vindkraft
Vindkraften fortsätter att byggas ut i rekordfart här i Sverige. Enligt Svensk Vindenergis prognos väntas produktionen fördubblas inom fyra år och då står den för mer än en fjärdedel av elanvändningen i Sverige.
– Det innebär att vi får in ännu mer förnybart i vårt nordiska elsystem vilket gör att vi kan exportera mer förnybar el till andra länder som inte kommit lika långt i avvecklingen av fossila bränslen. Det bidrar till stora koldioxidutsläppsminskningar. Klimatproblemet är globalt, men förutsättningarna skiljer sig åt. Norden har goda förutsättningar för förnybar energi, säger Matina Rosenberg.
Under den här sommaren har vi i Norden varit mestadels nettoexportörer av el med några få undantag i augusti.
– Normalt sett är vi nettoexportörer, dvs vi producerar mer el än vad vi behöver. Men under förra sommaren, som var extremt torr och vindstilla, klarade vi inte av att täcka vår egen efterfrågan. I år ser det mycket bättre ut framförallt beroende av det bättre hydrologiska läget, säger Matina Rosenberg.
