Nyheter
Har volatiliteten förändrat handeln med olja?
Oljepriset har nu fallit i mer än ett år, och under förra veckan noterade oljepriset sitt sexårslägsta, något som emellertid inte var tillräckligt. Fallet fortsatte efter detta som en effekt av ett ökat utbud och minskad efterfrågan från Kina. Notabelt är att volatiliteten fortfarande ligger en bra bit under sina historiska nivåer, men utgör en viktig faktor när det gäller prissättningen på derivat på råolja. Den 12 augusti stängde Chicago Board Options Exchange Crude Oil Volatility Index på sin högsta nivå sedan april i år.
Historien om oljemarknaden berättas oftast av utbudsekonomer. I dag ser vi att USA närmar sig den högsta produktionsnivån av olja sedan 1972, men att landet har gjort få ansträngningar att tygla produktionen trots det fallande oljepriset och de låga marginalerna. Faktum är att USA i dag har de högsta oljelagren på 80 år under den så kallade ”körsäsongen”. Detta trots att de amerikanska konsumenterna under 2015 har kört mer än fem procent fler kilometer än vad de gjorde under 2014 vid samma tillfälle. Rapporterna tyder även på att de amerikanska oljelagren kommer att fortsätta att öka, tillväxttakten ligger på rekordhöga 25 procent under innevarande år.
Även globalt ser vi att utbudet ökar när världens största oljeexportör Saudiarabien ökar sina volymer. Kärnkraftsavtalet i Iran kommer att innebära att även den iranska produktionen adderas till det stora produktionsöverskottet. Den iranska oljan beräknas nå marknaden under slutet av 2015 som tidigast.
Utbudet ökar men efterfrågan är mättad
Medan utbudet ökat så har inte efterfrågan följt med alls. Efterfrågan på olja från Kina, världens näst största oljekonsument, har fallit som en följd av nedgångar i den asiatiska jättens konjunkturtillväxt. Valutakursförändringarna med en allt starkare dollar har ytterligare bidragit till att komplicera situationen. Devalveringen av yuanan kommer vidare ha en negativ effekt på den kinesiska efterfrågan eftersom en svagare yuan tillsammans med en starkare US-dollar gör att alla varor som Kina importerar från USA blir dyrare för de kinesiska konsumenterna. Kombinationen av alla dessa faktorer gör att marknaden för råolja är oförutsägbar och att både producenter och konsumenter väntar på ett okänt jämviktspris. Vad betyder då en ökad volatilitet för de som vill handla med olja?
Till att börja med har volymerna ökat. Under mitten av augusti noterades att volymerna för WTI-terminerna hade stigit med 83 procent jämfört med samma period 2014. Det beror emellertid inte enbart på en ökad trading.
Såväl aktiviteten som deltagandet på derivatmarknaden för råolja har förändrats. Nya deltagare har kommit till, framförallt sådana investerare som använder sig av derivatkontrakt för att hantera osäkerheten i oljepriset. De öppna positionerna för förvaltat kapital ökade under juli 2015 med 16 procent enligt CFTC’s Commitment of Traders report. Optionshandeln har under samma period utvecklats starkare än normalt, omsättningen för optionerna på terminskontrakt på WTI ökade med 50 procent under juli 2015, att jämföra med samma period 2014. Av dessa omsattes 71 procent elektroniskt, något som var ett nytt rekord.
Fler affärer som tidigare kan ha genomförts direkt på börsgolvet flyttar till skärmarna. En av anledningarna till detta är den ökade aktiviteten i Request for Quotes (RFQ), den mekanism som gör det möjligt för marknadsaktörerna att utföra spreadavslut på Globex, CME Groups elektroniska handelsplattform. Övergången till optionsmarknaden kan bäst förklaras av de nuvarande volatilitetsnivåerna. I dagsläget förekommer det högst volatilitet i början av terminskurvan som en direkt effekt av att aktörerna ser de lagringsnivåer som EIA rapporterar varje vecka. Dessa data uppmuntrar spreadhandeln, speciellt som terminskurvan blir allt brantare. Vi ser framförallt hur så kallade kalenderspreadar blir allt vanligare, det vill säga när handlarna köper ett optionskontrakt längre fram samtidigt som de utfärdar ett optionskontrakt i spotmånaden. Detta är ett sätt som aktörerna använder för att säkra sina positioner samtidigt som de finansierar en del av kostnaden för sina köpta optioner.
Den allt brantare terminskurvan visar att marknaden tror att priset på råolja kommer att stiga igen under 2016. Options- och terminsmarknaderna för råolja är bland de mest likvida och omsatta råvarukontrakten i världen samtidigt som de är mogna marknader. Det betyder att även om lagringsnivåerna stiger och efterfrågan på råolja minskar så kommer dessa marknader att berätta vart oljepriser är på väg.
Det råder speciella förutsättningar på elmarknaden just nu och allt styrs till största delen av vädret. Sol och bitvis god vindkraftsproduktion under maj, i kombination med svag hydrologi och begränsad kärnkraft har lett till stora svängningar i elpriset. Juni inleds liknande och idag tangerar elpriserna nivåer från krisåret 2022. Dock förväntas elpriserna gå ner då kärnkraften ökar.
Juni börjar med höga elpriser och orsakerna är brist på vindkraft, torra väderprognoser och mindre kärnkraft. Prisuppgången i maj var särskilt tydlig i norra Sverige, elområde 1 och 2, och ligger just nu nära en krona per kWh. I elområdena 3 och 4, södra Sverige, blev månadsmedelspotpriset för maj 35–40 procent högre jämfört med april men har rusat idag till nivåer på mellan 130–160 öre/kWh.
– Dagens höga priser visar tydligt på hur snabbt förändrade väderprognoser får genomslag på elpriset. Sommarens väder påverkar även priserna inför hösten och vintern. Ska det bli mer stabila elpriser behövs ett typiskt svenskt sommarväder, dvs. en blandning av regn, vind och sol, snarare än extremvärme och högtryck. Särskilt viktig är nederbörden i Norge och norra Sverige där vattenkraften dominerar, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
Den hydrologiska balansen, dvs. det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är väldigt ansträngt efter en snöfattig vinter. Det stora underskottet håller i sig och är starkt beroende av mer nederbörd i närtid. På grund av pågående revisioner, bland annat Ringhals 3 och Forsmark 2, är elproduktionen från svensk kärnkraft begränsad just nu. Oskarshamn 3 har planerad återstart den 10 juni och Ringhals 4, som för närvarande producerar med halv effekt, går upp till full effekt den 12 juni. Det innebär att den installerade effekten då kommer att stiga från 40 till 60 procent i Sverige.
Det geopolitiska läget är fortsatt ett orosmoment men ryktet om ett fredsförslag har lugnat marknaden något. Gas- och oljepriserna fortsätter att falla och de stigande temperaturerna på kontinenten och den stora andelen solkraft kan ha en stabiliserande effekt.
| Medelspotpris | Elområde 1, Norra Sverige | Elområde 2, Norra Mellansverige | Elområde 3, Södra Mellansverige | Elområde 4, Södra Sverige |
| Maj 2026 | 46,36 öre/kWh | 48,95 öre/kWh | 70,86 öre/kWh | 87,05 öre/kWh |
| Maj 2025 | 14,09 öre/kWh | 15,09 öre/kWh | 42,94 öre/kWh | 60,01 öre/kWh |
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.
Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.
Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.
Sommarväder skapar prisrally på elbörsen
Oil product price pain is set to rise as the Strait of Hormuz stays closed into summer
Solkraften pressar elpriserna dagtid
Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden