Nyheter
Gotländsk olja inför borrstart
Archelon Mineral, ett bolag listat på Aktietorget och som i flera hänseenden kan liknas vid ett investmentbolag inom råvarusektorn, har delat ut aktier i ännu ett intressant råvarubolag till sina aktieägare. Denna gång var det Norplat Resources, under namnändring till Gotland Oil, som har delats ut. Gotland Oil bedriver genom det helägda dotterbolaget Gotland Exploration prospektering efter bland annat olja på Gotland.
Gotland Exploration har åtta beviljade undersökningstillstånd över områden som täcker flera av de gamla gotländska produktionsplatserna. Provborrningar planeras starta under 2013.
Den gotländska oljan är inget nytt påfund, i över åttio år har denna lockat och frestat, men det var först under den senare halvan av 1900-talet som de rätta förutsättningarna för att kunna utvinna denna olja fanns. Det har från tidigt 1970-tal till mitten av 1990-talet producerats ca 700 000 fat olja på Gotland, fram till dess att priset föll under produktionskostnaderna.
Olja på Gotland sedan trettiotalet
Redan under 1930-talet genomförde Skånska Cement, ett företag som grundades 1871 och byggde Sveriges första cementfabrik i Lomma och gotländska Slite, en borrning efter gas vid den norra delen av Gotland, vid File Hajdar. Denna borrning gav emellertid inte några kommersiella resultat, och Skånska Cement fortsatte med sin verksamhet, att bearbeta de svenska kalkbergarterna och omvandla dessa till cement. I dag bedrivs inte längre någon verksamhet av Skånska Cement AB, men dess avknoppning Skånska Cementgjuteriet, sedermera Skanska, som grundades 1887 har gått få människor förbi.
Det var emellertid först på 1960-talet som SGU, Sveriges Geologiska Undersökning, kartlade större delen av de svenska mineraltillgångarna. Kartläggningen skedde bland annat efter det att Norge gjort betydande fynd av olja i Nordsjön under 1960-talet, och den svenska regeringen beslutade att det skulle göras motsvarande försök att finna olja i Sverige. Provborrningar gjordes i Kattegatt, i Östersjön, runt Siljan, på Öland, i Skåne och på Gotland. Bäst resultat uppnåddes på Gotland, dit verksamheten också koncentrerades.
Under dessa provborrningar påträffades spår av olja och som en följd av detta startade OPAB sin verksamhet den 19 augusti 1969. OPAB står för det föga fantasifulla namnet Oljeprospektering AB. Namnet må visserligen vara fantasilöst, men det passade perfekt för den verksamhet som bedrevs. Under 17 år genomförde OPAB 241 borrningar över 18 områden över hela Gotland och utvann närmare en halv miljon fat olja.
I maj 1987 tog Gotlandsolja AB över verksamheten och genomförde ytterligare 82 borrningar vilket innebär att det under Gotlandssatsningen gjordes 323 borrningar, varav 20 gav olja. Gotlandsolja bedrev produktion fram till 1993. I Gotlandsolja AB:s regi utvanns 30 000 kubikmeter olja vilket gjorde att den totala mängden olja som utvanns från denna ö uppgick till drygt 700 000 fat. Vid nuvarande oljepris ger denna produktion ett bruttovärde om drygt 500 miljoner SEK. 1993 lades den dåvarande produktionen av olja ned på Gotland.
Gotländsk olja är byggnadsminnesmärkt
Bilden nedan visar borrutrustningen vid Risungsfältet i närheten av Rute på norra Gotland där de största kommersiella oljefynden gjordes, på över 30 000 kubikmeter. Mer än en tredjedel av de gotländska fynden kommer från detta fält.
Borrningarna gjordes med 50mm-borrar ned till ett djup på 200-350 meter. Pumpen och tankarna från oljeutvinningstiden står kvar. Borrutrustningen vid Risungsfältet är den enda helt bevarade oljeutvinningsanläggningen i Sverige och är idag förklarat som byggnadsminnesmärke.
Gotland långt ifrån utpumpat
Den gotländska produktionen av olja hade sin storhetstid under 1970-talet, något som beror på den tidens då höga oljepris, som berodde på de så kallade oljekriserna. Den verksamhet som OPAB och Gotlandsolja AB bedrev var ett seriöst försök att undersöka om kommersiell, storskalig oljeutvinning var möjlig på ön. Nu, med betydligt högre världsmarknadspriser på olja och naturgas samt en betydligt bättre utvecklad teknik röner öns reserver åter ett stort intresse.
Förutom Archelon Minerals intressebolag Gotland Oil, har även Tethys Oil två licenser i Sverige – Gotland Större och Gotland Mindre. Licenserna täcker en yta om 565 kvadratkilometer på den norra delen av Gotland.
Gotland Större
Gotland Större omfattar ett område om knappt 540 kvadratkilometer. Olja har tidigare producerats från ordoviciska rev på Gotland och därmed bevisat att ön uppfyller de nödvändiga geologiska betingelserna för att olja skall kunna påträffas. Tethys har genomfört en omfattande studie av befintlig data över licensområdet. Över 300 kilometer seismiska data har digitaliserats och ombearbetats med modern datateknik. En studie av jordprover från delar av licensområdet har också genomförts. Hittills har 10 möjliga borrplatser fastställts.
Gotland Mindre
Tethys tilldelades licensen Gotland Mindre i februari 2011, och den löper tre år framåt. Licensområdet ligger innanför licensen Gotland Större, och täcker en yta om 25 kvadratkilometer. Geologin på licensområdet liknar den på Gotland Större, och ett antal framgångsrika oljeborrningar har tidigare skett på området.
Internationellt intresse
De senaste årens positiva utveckling av oljepriset har lett till att intresset för den gotländska oljan åter har förnyats. Under 2008 sökte SPE, Svenska Petroleum Exploration, ett dotterbolag till svenska Preem, om tillstånd att borra efter olja utanför den gotländska kusten. Trots ett antal överklaganden hos bland annat den svenska regeringen bifölls inte denna ansökan.
Under det tidiga 2000-talet ansökte privatägda och Gibraltarregistrerade Gotoil Resources om att få borra tre brunnar på Rute från vilka bolaget räknade med att kunna utvinna i alla fall åtta kubikmeter olja per dygn. Med dagens teknik, en olja av hög kvalitet och en ovanligt grund fyndighet, på endast 230 meters djup, ansåg ledningen att detta skulle vara en bra affär för både bolaget och för Gotland. Gotoil har efter detta köpts upp av Tehthys Oil, men huruvida detta avser hela koncernen eller endast delar av denna har vi inte kunnat få uppgifter om.
Även Sagacity Holding från Nya Zeeland har ansökt om tillstånd att få leta efter olja i Gothem. Bolaget har också sökt och beviljats undersökningstillstånd för en fyndighet med alunskiffer vid Kinnekulle.
I december 2007 beviljade Bergmästaren Tethys Oil undersökningstillstånd vilka beskrivs ovan i denna artikel. Det aktuella området sträcker sig från Väskinde och Boge i söder till Hall och Fleringe i norr. Tethys Oil tänker sammanställa en databas med fakta från de gamla oljeprospekteringarna. Genom att systematisera materialet på ett nytt sätt tror bolaget att det går att få en bättre överblick över var de största fyndigheterna kan finnas. Efter detta avser bolaget att komplettera med egen prospektering och ansöka om borrtillstånd.
Gotland Oil
Gotland Exploration AB startade sin verksamhet år 2011, då som Shale Oil Sweden AB. Med sina åtta undersökningstillstånd om totalt 54 159 hektar avseende olja och gas är bolaget den tionde största tillståndsinnehavaren i Sverige i dag.
Bolagets affärsidé är att återuppta den oljeproduktion på Gotland som upphörde i början av 1990-talet. Undersökningstillstånden har valts ut genom ett noggrant arkivarbete vars syfte varit att identifiera de gamla produktionsbrunnarnas lokalisering, samt insamla övrig information som produktionshistorik och åtgärder som har genomförts i dessa.
Gotland Exploration köptes sedan upp av det Göteborgsbaserade Archelon Mineral, listat på Aktietorget. Formellt sett skedde detta genom att Archelon Mineral AB:s helägda dotterbolag Norplat Resources AB, som sedan tidigare var ägare av tio procent av aktierna i Gotland Exploration, lade ett bud på utestående aktiestock.
Affären innebär att det redan tidigare Euroclearanslutna Norplat Resources nyemitterade 12 802 200 aktier i en apportemission riktad till de externa aktieägarna i Gotland Exploration, där varje aktie åsattes värdet 0,20 kr. Gotland Exploration blev därmed ett helägt dotterbolag till Norplat Resources.
Efter förvärvet bytte Norplat Resources, som tidigare saknat verksamhet, namn till Gotland Oil. Därefter kallade styrelsen i Archelon till extra bolagsstämma för beslut om styrelsens förslag att Archelon skulle dela ut 2 435 588 aktier i Norplat Resources till aktieägarna i Archelon. Därmed fick aktieägarna i Archelon Mineral en ny aktie i Gotland Oil per 30 aktier i Archelon Mineral.
Det omvända förvärvet kan betraktas som ett första steg på vägen till en publik listning av Gotland Oil. Bolaget har inte gått ut med närmare information om detta, men det har sedan tidigare framgått att det nu helägda dotterbolaget Gotland Exploration hade för avsikt att genomföra en allmän emission för att finansiera de fyra första borrningarna, samt att ha beredskap för ytterligare borrningar. Därefter var tanken att en listning skulle ske på lämplig marknadsplats. I och med att det nu finns cirka 4 000 aktieägare i Gotland Oil är det rimligt att anta att denna kommer att ske inom kort för att dra fördel av det intresse som Archelon Minerals aktieutdelning har gett upphov till.
Gotlands olja, en kort geologisk överblick
Olja har tidigare producerats på Gotland och ön uppfyller de nödvändiga geologiska betingelserna för att olja skall kunna påträffas. Tidigare produktion har skett från ordoviciska rev längs en trend som börjar i Baltikum och slutar på Gotland. En översiktlig genomgång av historiska data indikerar att endast en mindre del av dessa rev kartlagts och provborrats.
Samtliga källor är grunda revstrukturer som har visat sig innehålla olja av god kvalité. Revstrukturerna ligger på ett djup mellan 300 meter och ner till 800 meter.
Gotlands berggrund består till stora delar av korallrev med mellanliggande lager av kalk- och märgelsten. Dessa rev har bildats under sillurtid av organismer som levde i eller intill reven. Under tidens gång har dessa organismer sedan ombildats till kalksten, olja och gas. Oljan återfinns i berggrund som är mer än 400 miljoner år gammal.
Det kan finnas så mycket som ett par miljoner fat olja i kalkstengrunden på norra Gotland. Det visar de undersökningar som oljebolaget Tethys Oil har gjort.
Omkring 500 så kallade oljeförande revstrukturer har hittills identifierats på Gotland. Av dem har 200 provborrats och 20 visade sig innehålla olja, varav en del har pumpats ut, främst på 1970-talet. Men de senaste tre årens undersökningar visar att det finns mer.
Risker och möjligheter
Runt om i världen har gamla borrhål övergivits för att produktionen blev för dyr. Med dagens mer avancerade teknik och högre oljepriser går det att tjäna pengar även på små fyndigheter där det tidigare inte gått att uppnå lönsamhet.
Det finns flera bedömare som är av den meningen att den oljeutvinning som skedde under slutet av 1900-talet främst handlade om att utvinna olja från kända fyndigheter, men i ytterst liten omfattning avsåg prospektering i syfte att ersätta den olja som utvanns.
De största riskerna för de företag som nu arbetar med den gotländska oljan är i huvudsak två, att de inte erhåller tillstånd för testproduktion och den geologiska risken som innebär att ingen olja påträffas eller att det inte kan utvinnas i kommersiell omfattning.
Gotlands kommun har som målsättning att ersätta fossila bränslen med andra energislag och Länsstyrelsen har uppdraget att verka för en energiomställning. Länsstyrelsen anser att den gotländska oljan har så hög kvalitet att den borde sparas för framtiden för att kunna användas till annat än bränsle. Oaktat detta så bör samhället tjäna på en kartläggning av de naturresurser som finns i området eftersom detta på sikt kan komma att göra Gotland självförsörjande på olja. En ökad utvinning kan även ge ön ett ekonomiskt uppsving liknande det som Kiruna upplever vad gäller järnmalmen. I dag går det inte att få tag på bostäder i denna norrlandsstad på grund av all personal som flyttar in. För Gotland som är en Sveriges fattigaste regioner skulle detta kunna komma att betyda mycket.
Nyheter
Kina har förbjudit exporten av gallium till USA, Neo Performance Materials är den enda producenten i Nordamerika
Kina stoppade nyligen exporten av gallium till USA. Förutom att stoppa direkt export till USA så förbjöd man även andra köpare från att sälja förädlade produkter vidare till USA. Marknaden för gallium är inte stor, men metallen är kritisk för olika typer av elektroniska produkter samt för produkter inom försvarsindustrin. Eftersom Kina står för 90 procent av produktionen av gallium så är det något av ett akut problem. Kina har under lång tid exporterat gallium till låga priser vilket har gjort att produktionen i andra delar av världen lagts ner. Västvärlden måste nu bygga upp nya försörjningskedjor för metallen.
Ett företag som kommit i fokus är Neo Performance Materials, vars aktie är noterad på Torontobörsen. Det är det enda företaget i Nordamerika som producerar gallium och man gör det genom återvinning. I en liten anläggning med 35 anställda strax utanför Toronto produceras gallium som sedan säljs till företag i USA.
”Tillväxten och framgången för industrier som den amerikanska halvledarindustrin kommer att vara beroende av att det finns tillgång till gallium”, säger VD Rahim Suleman till Bloomberg. ”Det finns inte många företag som gör det här utanför Kina.”
Nyheter
Turbulent elår avslutas med lugnare julvecka
December har hittills visat stora prisskillnader, både mellan elområden och dygnets timmar. Juldagarna inleds dock med stabilare elpriser. Elanvändningen i hemmen ökar medan många industrier tar ledigt, vilket bidrar till ett lägre elbehov i landet. I kombination med gott om vind- och vattenkraft påverkar detta elpriserna nedåt.
Med en dryg vecka kvar av året kan man konstatera att elåret har präglats av stora svängningar i elpriset, med nyheter och begrepp som ankkurva, minuspriser, flödesbaserat och nu senast Dunkelflaute, som används framförallt på den tyska marknaden när det är sol- och vindfattigt.
Efter förra vintern låg elpriserna kvar på högre nivåer men sjönk i slutet av april till runt 50 öre/kWh och lägre. Vid flera tillfällen var elpriserna under noll öre/kWh, vilket resulterade i fler timmar med negativa elpriser än rekordåret 2023. Efter en mild höst slog kylan till i november, vilket ökade konsumtionen och ledde till högre elpriser.
– 2024 kan på många sätt beskrivas som en berg- och dalbana för elpriset. Vi har fått uppleva timpriser på över åtta kronor ner till minus 0,69 öre per kilowattimme. I Tyskland noterades det högsta elpriset på 18 år, nästan tolv kronor/kWh. De extrema väderomslagen som präglat året är en stor del av förklaringen. Nu ser vi fallande temperaturer men fortfarande tre grader varmare än normalt för årstiden, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning.
Från november och framåt har det varit en markant skillnad i elpriser mellan norra och södra Sverige. I elområdena SE1 och SE2 (Norra Sverige) har priserna varit låga med anledning av riklig tillgång på vind- och vattenkraft, medan SE3 och SE4 (Södra Sverige) har haft högre priser eftersom kraftproduktionen har varit lägre.
Ordförklaringar:
Minuspris/negativt elpris:
Uppstår när förhållandena för väderberoende elproduktion, såsom sol och vind, är extra gynnsamma och det blir ett överskott på elen.
Flödesbaserad kapacitetsberäkning:
En beräkningsmetod som används för att optimera elöverföringen i elnätet. Syftet är att bättre utnyttja kapaciteten i elnätet och möjliggöra överföring av mer el mellan olika elområden på ett säkert sätt. Flödesbaserad kapacitetsberäkning infördes i Sverige den 29 oktober 2024 av Svenska kraftnät. Tidigare har en ekonomisk marknadsmodell använts, där elen går dit elpriset är som högst. Med den nya flödesbaserade metoden styrs elöverföringen i stället av den fysiska kapaciteten i nätet.
Ankkurva:
Ankkurvan beskriver hur solenergiproduktionens variationer påverkar elpriserna under dagen. På morgonen och kvällen är elpriserna höga på grund av hög efterfrågan och låg solenergiproduktion. Mitt på dagen, när solenergiproduktionen är som högst, sjunker elpriserna kraftigt. Denna variation skapar en kurva som liknar en anka i profil, med låga priser mitt på dagen och höga priser på morgonen och kvällen.
Dunkelflaute:
Ett tyskt begrepp inom sektorn för förnybar energi för att beskriva en tidsperiod under vilken i princip ingen energi kan genereras med hjälp av vind- och solkraft. På svenska översätts det till ”mörk stiltje” och beskriver när det är vindstilla och molntäcke samtidigt, vilket leder till en brist på både sol- och vindkraft.
Nyheter
Uranbrytning ska bli tillåtet i Sverige
Regeringen går vidare med planerna att ta bort förbudet mot uranbrytning i Sverige. Kommuner ska kunna stoppa utvecklingen av urangruvor om de klassas som kärnteknisk verksamhet. Är uran en biprodukt till annan brytning räknas det dock inte som kärnteknisk verksamhet. Den exakta definitionen är ännu inte bestämd. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari säger till Sveriges Radio att det är hyckleri att förbjuda uranbrytning i Sverige samtidigt som vi har kärnkraftverk som är beroende av uran.
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: OPEC+ meeting postponement adds new uncertainties
-
Nyheter3 veckor sedan
Vad den stora uppgången i guldpriset säger om Kina
-
Nyheter3 veckor sedan
Meta vill vara med och bygga 1-4 GW kärnkraft, begär in förslag från kärnkraftsutvecklare
-
Nyheter4 veckor sedan
Kina gör stor satsning på billig kol i Xinjiang
-
Analys3 veckor sedan
OPEC takes center stage, but China’s recovery remains key
-
Analys2 veckor sedan
Brent crude rises 0.8% on Syria but with no immediate risk to supply
-
Nyheter2 veckor sedan
De tre bästa aktierna inom olja, gas och råvaror enligt Rick Rule
-
Nyheter2 veckor sedan
Christian Kopfer ger sin syn på den stora affären mellan Boliden och Lundin Mining