Nyheter
Geopoliska händelser kan komma att driva guldkursen

Förra veckan var minst sagt hektiskt för alla dem som följer guldkursen och det finns ett antal geopolitiska händelser som har haft betydelse för hur denna ädelmetall har utvecklats. Frågan som alla ställer sig nu är hur guldkursen kommer att utvecklas? I torsdags såg vi en spik i guldpriset, orsakad av bland annat konflikten mellan Israel och Hamas, men också ett nedskjutet flygplan och krisen i Ukraina som gett nytt bränsle åt den oro som finns i denna del av världen.
Detta är emellertid endast en av alla de saker som kan komma att få betydelse för hur guldkursen utvecklas i framtiden. I denna text har vi samlat en del andra händelser, en del väldigt omskrivna, andra inte alls lika kända, som vi bedömer kan komma att påverka hur guldkursen utvecklas under resten av 2014.
Guldlåneproblem i Kina
I juni 2014 upptäckte Kinas chefsrevisor lån till ett värde om 15,2 miljarder USD som backades upp av förfalskade guldtransaktioner, något som komma att leda till åtal för bedrägerier. Kina har samlat över 2000 ton överskottsguld under de senaste 4 åren. År 2013 importerades 1800 ton guld, som kan minskas med 300 till 400 ton i år Kina.
Den indiska efterfrågan
Importrestriktioner har lett till att den indiska importen av guld har fallit med 77 procent, ned till 150 ton, under det första halvåret 2014. De indiska juvelerarna förväntade sig en sänkning i samband med att den nya budgeten lades fram, men istället valde landets regering att behålla den tioprocentiga tullen på guldimport för hela verksamhetsåret 2014/2015. Indiens handelsunderskott har under juni 2014 tangerat den högsta nivån på elva månader, 11,76 miljarder USD, vilket bland annat har orsakats av en 65-procentig ökning av guldinköpen att jämföra med juni 2013. Det finns således en risk för att den indiska regeringen inte kommer att sänka importtullen då denna ädelmetall fortfarande utgör en så stor del av landets import.
Reserve Bank of India (RBI) har beslut att byta det guld det har i sina valv mot guld som håller internationell standard. Det guld som RBI förvärvar skall levereras till utländska depåer, till exempel Bank of England. RBI kan därmed avhänga sig det guld som banken har på den inhemska marknaden och möta den ökande efterfrågan utan att det får en negativ effekt på Indiens bytesbalansunderskott. Denna åtgärd bör även leda till en minskad guldsmuggling, vilken har ökat sedan Indien införde en tull på sin guldimport förra året.
FED
I juni 2014 adderade USA 288 000 nya arbeten, 73 000 mer än förväntat. Samtidigt sjönk arbetslösheten till 6,1 procent, den lägsta siffran sedan 2008. Under det senaste året har arbetslösheten i USA minskat med 1,5 procentenheter men ligger fortfarande över FEDs mål om 5,2 till 5,5 procent. Den 15 juli antydde Janet Yellen att en räntehöjning kan komma att bli aktuell om situationen på den amerikanska arbetsmarknaden inte förbättras. Någon tidpunkt för detta har inte kommunicerats.
Geopolitik
I mars 2014 nådde guldkursen 1 350 USD per troy ounce som en direkt följd av den rysk-ukrainska krisen. Den 14 juni i år, i samband med det ökade våldet i Irak, handlades guldet till 1 278 USD per troy ounce. Den 17 juli 2014 i samband med att ett jetplan från Malaysia med 295 människor kraschade nära gränsen mellan Ukraina och Ryssland på grund av en missilattack handlades guldet till 1 316 USD per troy ounce. Samma dag införde USA en ny omgång av sanktioner mot Ryssland som begränsade Rosneft (OTC: OJSCY) och Gazprombank (OTCQX: GZPFY) tillträde till den amerikanska kapitalmarknaden. Guld som betraktas som en safe haven har stigit med 9,5 procent under 2014, mer än statsobligationer, aktier och andra råvaror vilket bland annat kan förklaras av de pågående geopolitiska händelserna.
Den svaga efterfrågan i Indien, och guldåneproblemen i Kina är baisseindikatorer för guldpriset på kort sikt. Obligationsåterköpsprogrammet i USA slutar i oktober i år, och en eventuell räntehöjning är också en baisseartad indikator. Emellertid skulle de pågående geopolitiska frågorna kunna tillföra ånga till ett guldrally i år.
Nyheter
USA ska införa 50 procent tull på koppar

USA:s president Donald Trump har precis meddelat att landet ska införa en tull på 50 procent på basmetallen koppar. Priset på råvarubörsen i USA stiger omgående med 10 procent.
USA har viss inhemsk produktion av koppar, men den inhemska efterfrågan överstiger produktionen. Därför måste landet importera koppar för att täcka behovet, särskilt för användning inom elnät, elektronik, byggindustri och fordonssektorn. De största exportörerna till USA är Chile, Kanada, Mexiko och Peru.
När tullar av denna typ införs uppstår prisskillnader i världen. Handlar man koppar på börsen är det därför viktigt att veta vilken börs man handlar på eller om man använder certifikat så är det viktigt att veta vilka underliggande värdepapper de följer.
Sedan är det som alltid med Trump, begreppet är som bekant TACO, Trump Always Chickens Out. Man ska alltså inte ta några definitiva stora beslut baserat på vad han säger. Saker och ting kan ändra sig från dag till dag.
Nyheter
Ryska staten siktar på att konfiskera en av landets största guldproducenter

En våg av panik sprider sig bland Moskvas elit sedan Vladimir Putins regim inlett en dramatisk offensiv för att beslagta tillgångarna hos Konstantin Strukov – en av Rysslands rikaste affärsmän och ägare till landets största guldgruvföretag, Yuzhuralzoloto. Åtgärden ses som ett tydligt tecken på hur långt Kreml är villigt att gå för att säkra ekonomiska resurser i takt med att kostnaderna för kriget i Ukraina stiger.
Strukovs förmögenhet, som uppskattas till över 3,5 miljarder dollar, byggdes upp under decennier i nära relation med maktens centrum i Ryssland. Men den 5 juli stoppades hans privatjet från att lyfta mot Turkiet. Enligt flera ryska medier deltog den federala säkerhetstjänsten FSB i ingripandet, och Strukovs pass beslagtogs. Händelsen ska vara kopplad till en omfattande rättsprocess där åklagare kräver att hela hans företagsimperium förverkas – med hänvisning till påstådd korruption och användning av skalbolag och familjemedlemmar för att dölja tillgångar.
Företaget själva förnekar att något inträffat och kallar rapporteringen för desinformation. De hävdar att Strukov befann sig i Moskva hela tiden. Trots det bekräftar rättsdokument att både han och hans familj förbjudits att lämna landet, och att myndigheterna snabbt verkställt beslutet.
Det som nu sker är en del av ett större mönster i ett Ryssland präglat av krigsekonomi: staten tar tillbaka kontrollen över strategiska sektorer som guld, olja och försvarsindustri – industrier som nu allt mer mobiliseras för att finansiera och stödja krigsinsatsen. Intressant nog handlar det inte om att Strukov ska ha varit illojal mot regimen – tvärtom har han varit en lojal allierad, med politiska uppdrag knutna till Putins parti. Men lojalitet räcker inte längre som skydd.
Medan tidigare utrensningar ofta riktade sig mot krigskritiker eller de som flydde landet, drivs dagens tillgångsövertaganden av något mer fundamentalt: ekonomisk nöd. De växande sanktionerna har nästan helt strypt inflödet av utländskt kapital. Statens oljeintäkter minskar och budgetunderskotten växer. Putins lösning är att vända sig inåt – till de oligarker han själv lyfte fram – för att fylla statskassan.
Det här är inte ett enskilt fall. På senare tid har flera framstående affärspersoner hamnat i plötsliga rättsliga tvister, omkommit under mystiska omständigheter eller sett sina bolag tas över av staten. Den oskrivna överenskommelsen som länge gällde i Putins Ryssland – rikedom i utbyte mot lojalitet – håller på att kollapsa.
Den 8 juli väntar en rättsförhandling som kan avgöra framtiden för Strukovs affärsimperium. Men budskapet till Rysslands näringslivselit är redan tydligt: ingen är för rik, för lojal eller för nära den politiska makten för att gå säker. I ett Ryssland där kriget kräver allt större uppoffringar riskerar oligarker att snabbt förvandlas till måltavlor.
Nyheter
Hur säkrar vi Sveriges tillgång till kritiska metaller och mineral i en ny geopolitisk verklighet?

När världsläget förändras ställs Europas beroende av metaller och mineral på sin spets. Geopolitiska spänningar, handelskonflikter och ett mer oförutsägbart USA gör att vi inte längre kan ta gamla allianser för givna. Samtidigt kontrolleras en stor del av de kritiska råvarorna vi är beroende av av andra makter – inte minst Kina. Vad händer med Sveriges industriella förmåga i ett läge där importen stryps? Hur påverkas försvarsindustrin av Kinas exportrestriktioner? Är EU:s nya råvarupolitik tillräcklig för att minska sårbarheten – eller krävs ytterligare statliga insatser och beredskapslagring? Svemin anordnade den 25 juni ett seminarium som bestod av bestod av deltagare från myndigheter, politik och industri. Man diskuterar Sveriges och EU:s strategiska vägval i en ny global verklighet – och vad som krävs för att säkra tillgången till metaller när vi behöver dem som mest.
-
Nyheter4 veckor sedan
Stor uppsida i Lappland Guldprospekterings aktie enligt analys
-
Nyheter4 veckor sedan
Silverpriset släpar efter guldets utveckling, har mer uppsida
-
Nyheter3 veckor sedan
Uppgången i oljepriset planade ut under helgen
-
Nyheter2 veckor sedan
Mahvie Minerals växlar spår – satsar fullt ut på guld
-
Nyheter3 veckor sedan
Låga elpriser i sommar – men mellersta Sverige får en ökning
-
Analys3 veckor sedan
Very relaxed at USD 75/b. Risk barometer will likely fluctuate to higher levels with Brent into the 80ies or higher coming 2-3 weeks
-
Nyheter2 veckor sedan
Oljan, guldet och marknadens oroande tystnad
-
Nyheter2 veckor sedan
Jonas Lindvall är tillbaka med ett nytt oljebolag, Perthro, som ska börsnoteras