Nyheter
Geopoliska händelser kan komma att driva guldkursen
Förra veckan var minst sagt hektiskt för alla dem som följer guldkursen och det finns ett antal geopolitiska händelser som har haft betydelse för hur denna ädelmetall har utvecklats. Frågan som alla ställer sig nu är hur guldkursen kommer att utvecklas? I torsdags såg vi en spik i guldpriset, orsakad av bland annat konflikten mellan Israel och Hamas, men också ett nedskjutet flygplan och krisen i Ukraina som gett nytt bränsle åt den oro som finns i denna del av världen.
Detta är emellertid endast en av alla de saker som kan komma att få betydelse för hur guldkursen utvecklas i framtiden. I denna text har vi samlat en del andra händelser, en del väldigt omskrivna, andra inte alls lika kända, som vi bedömer kan komma att påverka hur guldkursen utvecklas under resten av 2014.
Guldlåneproblem i Kina
I juni 2014 upptäckte Kinas chefsrevisor lån till ett värde om 15,2 miljarder USD som backades upp av förfalskade guldtransaktioner, något som komma att leda till åtal för bedrägerier. Kina har samlat över 2000 ton överskottsguld under de senaste 4 åren. År 2013 importerades 1800 ton guld, som kan minskas med 300 till 400 ton i år Kina.
Den indiska efterfrågan
Importrestriktioner har lett till att den indiska importen av guld har fallit med 77 procent, ned till 150 ton, under det första halvåret 2014. De indiska juvelerarna förväntade sig en sänkning i samband med att den nya budgeten lades fram, men istället valde landets regering att behålla den tioprocentiga tullen på guldimport för hela verksamhetsåret 2014/2015. Indiens handelsunderskott har under juni 2014 tangerat den högsta nivån på elva månader, 11,76 miljarder USD, vilket bland annat har orsakats av en 65-procentig ökning av guldinköpen att jämföra med juni 2013. Det finns således en risk för att den indiska regeringen inte kommer att sänka importtullen då denna ädelmetall fortfarande utgör en så stor del av landets import.
Reserve Bank of India (RBI) har beslut att byta det guld det har i sina valv mot guld som håller internationell standard. Det guld som RBI förvärvar skall levereras till utländska depåer, till exempel Bank of England. RBI kan därmed avhänga sig det guld som banken har på den inhemska marknaden och möta den ökande efterfrågan utan att det får en negativ effekt på Indiens bytesbalansunderskott. Denna åtgärd bör även leda till en minskad guldsmuggling, vilken har ökat sedan Indien införde en tull på sin guldimport förra året.
FED
I juni 2014 adderade USA 288 000 nya arbeten, 73 000 mer än förväntat. Samtidigt sjönk arbetslösheten till 6,1 procent, den lägsta siffran sedan 2008. Under det senaste året har arbetslösheten i USA minskat med 1,5 procentenheter men ligger fortfarande över FEDs mål om 5,2 till 5,5 procent. Den 15 juli antydde Janet Yellen att en räntehöjning kan komma att bli aktuell om situationen på den amerikanska arbetsmarknaden inte förbättras. Någon tidpunkt för detta har inte kommunicerats.
Geopolitik
I mars 2014 nådde guldkursen 1 350 USD per troy ounce som en direkt följd av den rysk-ukrainska krisen. Den 14 juni i år, i samband med det ökade våldet i Irak, handlades guldet till 1 278 USD per troy ounce. Den 17 juli 2014 i samband med att ett jetplan från Malaysia med 295 människor kraschade nära gränsen mellan Ukraina och Ryssland på grund av en missilattack handlades guldet till 1 316 USD per troy ounce. Samma dag införde USA en ny omgång av sanktioner mot Ryssland som begränsade Rosneft (OTC: OJSCY) och Gazprombank (OTCQX: GZPFY) tillträde till den amerikanska kapitalmarknaden. Guld som betraktas som en safe haven har stigit med 9,5 procent under 2014, mer än statsobligationer, aktier och andra råvaror vilket bland annat kan förklaras av de pågående geopolitiska händelserna.
Den svaga efterfrågan i Indien, och guldåneproblemen i Kina är baisseindikatorer för guldpriset på kort sikt. Obligationsåterköpsprogrammet i USA slutar i oktober i år, och en eventuell räntehöjning är också en baisseartad indikator. Emellertid skulle de pågående geopolitiska frågorna kunna tillföra ånga till ett guldrally i år.
Nyheter
Solkraften pressar elpriserna dagtid
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.
Nyheter
Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.
Nyheter
Svag vårflod dubblar elpriserna
Den norrländska vårfloden väntas dra igång den här veckan och pågå fram till slutet av maj. Att den är ovanligt svag i år bidrar till att elpriset i system fram till midsommar blir ungefär dubbelt så högt som under samma period i fjol. Det visar Bixias elprognos för maj och juni.

Efter en relativt dyr april väntas systempriset landa på 55 öre per kilowattimme i maj och 50 öre i juni, att jämföra med 31 respektive 21 öre förra året.
– Vi har inte haft så lite snö någon vinter sedan 2019 och det syns tydligt i vårfloden. Den prispress vi normalt sett räknar med den här tiden på året blir betydligt svagare än vanligt. Dessutom ligger bränslepriserna på en högre nivå än i fjol på grund av oron i Mellanöstern, vilket spiller över på de svenska elpriserna, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.
Den hydrologiska balansen ligger på minus 20 terawattimmar, jämfört med ett överskott på 5–10 terawattimmar vid samma tidpunkt i fjol. Tillrinningen väntas kulminera på ungefär 7 terawattimmar per vecka i slutet av maj, långt under ett normalår.
Hur elpriserna utvecklas under resten av 2026 beror i hög grad på hur blöt sommaren blir. Terminspriset för fjärde kvartalet ligger på runt 70 öre per kilowattimme, vilket speglar marknadens oro inför hösten.
– Det krävs fyra till fem blöta veckor för att ta igen underskottet och fylla på vattenmagasinen. Det finns indikationer på att sommaren kan bli torr i mellersta och södra Skandinavien, men osäkerheten är stor. Om det blir så lär priserna stiga ytterligare, säger Johan Sigvardsson.
Elpris april–juni 2026 jämfört med utfall 2025 (öre/kWh)
| Område | Apr 2026 | Apr 2025 | Maj 2026 | Maj 2025 | Juni 2026 | Juni 2025 |
| System | 70 | 35 | 55 | 31 | 50 | 21 |
| SE1 | 27 | 14 | 27 | 14 | 23 | 3 |
| SE2 | 28 | 14 | 29 | 15 | 24 | 5 |
| SE3 | 50 | 38 | 57 | 43 | 47 | 23 |
| SE4 | 62 | 58 | 66 | 60 | 59 | 41 |
-
Nyheter4 veckor sedanChristian Kopfer om läget för oljan
-
Analys3 veckor sedanMarket Still Betting on Timely Resolution, But Each Day Raises Shortage Risk
-
Analys3 veckor sedanBrent crude up USD 9/bl on the week… ”deal around the corner” narrative fades
-
Nyheter2 veckor sedanMichel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
-
Nyheter2 veckor sedanSolkraften pressar elpriserna dagtid
-
Nyheter2 veckor sedanSvag vårflod dubblar elpriserna

