En modern ekonomi drivs med hjälp av pålitlig infrastruktur som vägar, elnät, järnvägar och en fungerande telekommunikation. Av den orsaken har den kinesiska regeringen valt att prioritera landets inhemska satsningar på dessa områden, vilket i sin tur har gjort att Kinas efterfrågan på stål och koppar har fortsatt att växa på samma nivå sedan sekelskiftet. Undantagen är de två åren 2008 och 2009.

Genom årens lopp har detaljerade analyser av detta ständigt utvecklande scenario dokumenterats av serien av UNCTAD Iron Ore-rapporter från Raw Materials Group. I den senaste rapporten går bland annat att läsa att Kina nu gått om både Europa och Kina som världens största investerare i infrastruktur. Mellan 1992 och 2011 spenderade landet motsvarande 8,5 % av sin BNP på infrastruktur (fördelat med ungefär en tredjedel vardera på vägar, ström, samt järnväg och vatten).

Baserat på den kinesiska regeringens planer kommer landet järnvägsnät ha vuxit med cirka 54 procent fram till och med 2015 jämfört med 2007 och uppgå till 120 000 kilometer. Under samma period spås landets vägnät ha vuxit med 157 procent, till 139 000 kilometer.

Efterfrågan på metaller drivs inte bara av ekonomisk tillväxt. En ökad befolkning och urbanisering är andra viktiga faktorer vad gäller konsumtionen av metaller. Kinas växande befolkning som i dag överstiger en miljard är endast urbaniserad till 55 procent, att jämföra med Indiens 65 procent och Brasiliens 70 procent. Dessa siffror indikerar att efterfrågan på stål (järnmalm) och koppar sannolikt kommer att fortsätta växa betydligt under kommande år.

Av betydelse är att Kina inte kommer att kunna tillgodose denna efterfrågan från sina egna resurser, vilket innebär att det fortfarande finns möjligheter för företag som kan exportera järnmalm till Kina. Järnmalm och koppar driver även hela gruvindustrin. Efterfrågan på dessa metaller kommer att driva efterfrågan på kol och andra råvaror.