Följ oss

Nyheter

Europeisk klimatfond investerar i det svenska kärnenergiföretaget Kärnfull Next

Publicerat

den

Rendering av Kärnfull Nexts SMR-anläggning

Kärnfull Next, pionjärer inom projektutveckling av småskalig kärnenergi i Sverige, har via en riktad nyemission säkrat en investering på 23 miljoner kronor från den danska klimatfonden Climentum Capital och den svenska samhällsutvecklaren Granitor Growth Management.

Affären är sannolikt den första där en europeisk artikel 9-fond (så kallad mörkgrön) investerar i ny kärnenergi, en märkbar händelse inom klimatinriktade EU-investeringar.

För att säkerställa tillräcklig tillgång på pålitlig fossilfri energi behövs nya europeiska kärnkraftverk i olika storlekar. Små modulära reaktorer (SMR), likt de Kärnfull Next erbjuder svenska företag och kommuner, har mycket stor potential som en skalbar lösning för att tillföra hållbar baskraft och multipla energiderivat.

Kärnfull Next vill bli en ledare för projektutveckling inom denna sektor som kan säkerställa att den senaste och säkraste tekniken används, med de högsta kvalitetsstandarder, regulatorisk efterlevnad och noggrann projektkostnadskontroll.

Kärnfull Next fokuserar på kunden och metodiken innefattar allt från första idé till tillståndsgivna, riskminimerade och stegfinansierade projekt – precis så som projektutvecklare inom förnybar energiproduktion rönt stor framgång. Företaget vill bidra till att minska koldioxidutsläppen i samtliga energisektorer genom att utveckla såväl elnätsanslutna projekt som mer komplexa för tung industri, fjärr- eller processvärme och syntetiska bränslen.

Finansieringsrundan stärker Kärnfull Nexts organisation samt pågående förstudier, och accelererar prospekteringen av nya potentiella byggnadsplatser runt om i landet. Att kunna hantera flertalet projekt parallellt är avgörande, inte minst med tanke på den starka efterfrågan på SMR i Sverige. Representanter från Climentum Capital och Granitor Growth Management kommer att ansluta till Kärnfull Nexts styrelse och bidra med strategisk riktning.

Malin Carlström, General Partner, Climentum Capital
Malin Carlström, General Partner, Climentum Capital

”Vi delar IAEA:s syn att det inte finns någon väg till nettonoll utan en betydande mängd kärnenergi i mixen”, säger Malin Carlström, General Partner på Climentum Capital. ”Den renaste och säkraste baslastkällan som finns idag och för de kommande decennierna är fissionskraft – manmåste förstå det och snabbt bygga ut våra reaktorflottor med de bästa tillgängliga teknologierna.”

”Att få stöd av framåtsträvande investerare som Climentum Capital och Granitor Growth Management ger oss möjlighet att möta Sveriges energibehov med rena, tillförlitliga och effektiva lösningar”, säger Christian Sjölander, VD och grundare på Kärnfull Next. ”Investeringen accelererar vår vision om att revolutionera den svenska energisektorn och börja bidra kraftfullt till en mer hållbar framtid.”

Kärnfull Nexts verksamhet är i linje med såväl EU:s taxonomi som Sveriges energibehov genom att erbjuda ren, flexibel och pålitlig energi. Samlad expertis, myndigheter och regering har alla identifierat Sveriges behov av just denna typ av energilösning, från perspektiven tillförselsäkerhet, ekonomi och klimat.

​Sverige planerar att gå från 160 terawattimmar (TWh) fossilfri elproduktion till mer än 360 TWh under de kommande 25 åren. De bästa tillgängliga scenarieanalyserna visar att 35-45 procent av den elektriciteten behöver komma från kärnenergi för att maximera ekonomiska, miljömässiga och försörjningssäkerhetsfördelar.

”Vi ser enorm potential i Kärnfull Nexts strategi att avkarbonisera sektorer som traditionellt sett ses som utmanande. Denna investering understryker vår övertygelse om att kärnenergi är en central del av en hållbar framtid,” tillägger Göran Linder, VD för Granitor Growth Management.

Kärnfull Next siktar på att etablera en ny kärnkraftsort i Sverige i början av 2030-talet. Företaget har redan säkrat exklusivitet att prospektera på en handfull potentiella SMR-orter runt om hela landet.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Nyheter

Meta bygger ett AI-datacenter på 5 GW och 2,25 GW gaskraftverk

Publicerat

den

Inne i ett datacenter hos Meta

För en månad sedan berättade Meta att de ska bygga ett AI-datacenter kallat Hyperion i Louisiana och att det ska vara på hela 5 GW. För att sätta det i relation till något så är 1 GW ungefär vad en stor kärnkraftsreaktor producerar.

Meta satsar sjävklart på kärnkraft, men eftersom man rullar ut GW av datacenter varje år så kan man inte vänta på att kärnkraftverken ska bli klara. Därför satsar Meta på gaskraftverk och nu har man fått klartecken att bygga tre stycken stora sådana på totalt 2,25 GW för att driva sitt Hyperion-datacenter. Gaskraftverken ska vara uppe och producera elektricitet i 2028 och 2029.

Meta planerar även att bygga en hel del solcellsparker i delstaten, vilket dock har skapat en hel del protester. Solcellsparkerna kommer till skillnad från gaskraftverken att vara utspridda runt om i delstaten vilket gör att elektriciteten från dem kommer att behöva färdas via elnätet. Stora företag är rädda att deras satsningar på solceller inte kommer att kunna bli verklighet då elnätet kommer att bli fullt och allmänheten är orolig över att behöva betala för att bygga ut elnätet.

Fortsätt läsa

Nyheter

Aker BP gör ett av Norges största oljefynd på ett decennium, stärker resurserna i Yggdrasilområdet

Publicerat

den

Norges flagga

Aker BP har gjort en betydande oljefyndighet i Nordsjön genom sitt prospekteringsprogram Omega Alfa. Bolaget uppskattar de utvinningsbara resurserna till mellan 96 och 134 miljoner fat oljeekvivalenter (mmboe) – vilket gör fyndet till ett av de största kommersiella upptäckterna i Norge under de senaste tio åren.

”Omega Alfa är bland de största fynden i Norge på ett decennium. I kombination med tidigare upptäckter stärker detta vår ambition att producera över en miljard fat från Yggdrasilområdet. Fyndet är också ett bevis på hur nya metoder kan pressa gränserna för norsk offshoreutvinning,” säger Aker BPs vd Karl Johnny Hersvik.

Bygger vidare på East Frigg

Omega Alfa följer på oljefyndet vid East Frigg 2023 och är en viktig byggsten i Aker BPs långsiktiga plan för Yggdrasil. Projektet, som godkändes av norska myndigheter 2023, är den största pågående fältutvecklingen på norsk sockel. Första oljan väntas 2027.

Det nya fyndet stärker resursbasen som idag uppgår till cirka 700 mmboe, med målet att nå över en miljard fat genom fortsatt prospektering.

Tekniska rekord

Explorationskampanjen, som inleddes i maj med borriggen Deepsea Stavanger, omfattade fem mål: Omega, Alfa, Alfa South, Sigma NE och Pi. Totalt borrades 45 000 meter, varav 40 000 meter i reservoarsektioner. Bland höjdpunkterna märks tre av de längsta sidoborrningarna som någonsin genomförts på norsk kontinentalsockel – med en maximal längd på 10 666 meter.

Den avancerade horisontella borrningen möjliggjorde insamling av en omfattande mängd högkvalitativa reservoardata, vilket minskar osäkerheten och påskyndar vägen mot konceptstudier för att knyta fyndet till Yggdrasilfältet.

Partnerskap i projektet

Fyndet ligger inom produktionslicenserna 873, 873 B och 1249. Aker BP är operatör med olika partnerskap där Equinor, Petoro och Orlen Upstream Norway ingår.

Med Omega Alfa stärker Aker BP inte bara sina reserver, utan befäster även Yggdrasilområdets roll som en av de mest betydelsefulla energisatsningarna på norsk sockel under det kommande decenniet.

Fortsätt läsa

Nyheter

Sommarens torka kan ge högre elpriser i höst

Publicerat

den

Vindkraftverk

Efter en varm och torr sommar med låga elpriser ser hösten 2025 ut att kunna ge högre priser än tidigare väntat. Orsaken är ett kraftigt tapp i vattenmagasinen i både Sverige och Norge till följd av flera veckors högtryck och utebliven nederbörd. Det visar elhandelsbolaget Bixias analys av sommarens elprisutveckling.

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia
Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

Sommaren har bjudit på klassiskt högtrycksväder med flera varma veckor i rad, särskilt i norr. Att värmen sammanföll med semesterperioden och därmed en minskad efterfrågan på el bidrog till stabilt låga elpriser. I snitt låg systempriset på el på 28 öre per kWh från midsommar och framåt.

Skillnaderna mellan elområdena har varit stora. I SE1 och SE2 i norra Sverige låg snittpriset på 11 öre, medan SE3, där Stockholm ingår, landade på 29 öre. Högst var priset i SE4 med drygt 40 öre per kWh, trots att import av billig solkraft från kontinenten höll nere priserna.

– Vi har haft en lugn sommar prismässigt på elmarknaden. Men högtrycken har gett både den lägsta vindkraftsproduktionen på hela året och låg nederbörd, vilket syns tydligt i vattenmagasinen. Att hydrologin har försvagats snabbt kan driva upp elpriset i höst, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.

Torr sommar gynnar vattenkraften

Intensiva högtryck innebär att det inte kommer mycket nederbörd. Den hydrologiska balansen försämrades kraftigt i somras – med ett tapp på hela 15 TWh på tre veckor. I SE2, det största vattenkraftsområdet i Sverige, har fyllnadsgraden sjunkit från 92 till 85 procent sedan mitten av juni.

Särskilt mycket har torkan påverkat norska elområdet NO2.  Fyllnadsgraden har sjunkit till 55 procent i sommar vilket är hela 20 procentenheter mindre än vad som är normalt för säsongen.

– Torkan i Norge gör att de hårt pressade vattenkraftsproducenterna kan skruva upp sin prissättning en bra bit och närma sig de kontinentala priserna.  Norge bidrar till att vi i höst kan få en högre prisbild än vad vi trodde före sommaren, säger Johan Sigvardsson.

Låg vindkraftsproduktion gav andrum

Högtrycket under vecka 28–30 gav mycket svaga vindar, vilket har inneburit årets lägsta vindkraftsproduktion.

– Den svaga vinden gav de hårt pressade vattenkraftsproducenterna ett tillfälligt andrum, efter en längre period med låga priser till följd av den stora vattenmängden i magasinen. Producenterna har haft det tufft både i Sverige och Norge, med låga ensiffriga priser som knappt täcker driftskostnaderna, säger Johan Sigvardsson.

Dyrare höst än väntat

När det var som allra torrast steg elterminerna, som ger en fingervisning om vart elpriset är på väg, tillfälligt till 55 öre per kWh för fjärde kvartalet, men har nu stabiliserats kring 50 öre.

– Terminsmarknaden har inte reagerat särskilt kraftigt än, men en fortsatt torr höst kan få elpriserna att skjuta i höjden, säger Johan Sigvardsson.

Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära