USA har nu meddelat till Kanada att man inför tariffer på all import från Kanada. 25 procent på alla varor, förutom för olja och annan energi som man satt 10 procent i tariff på. Det kommer att slå hårt mot Kanada, inte minst mot oljeexporten som till stor del bara kan gå till USA.

Det finns dock en råvara som Kanada kan använda som trumfkort, virke. En stor del av allt virke som används i USA kommer från Kanada och USA kan inte ersätta det via andra källor. I vissa delar av USA finns skog av samma sort, men det är en lång process. Först måste Trump avskaffa miljöregler, vilket är politiskt möjligt. Men USA saknar sågverkskapacitet, och skulle man väl bygga sågverk så återstår problemet med att hitta kompetent arbetskraft.

USA importerar virke från andra länder, inklusive Sverige och Tyskland. Men den volym Kanada kan erbjuda är omöjlig för mindre länder att matcha.

Ett annat problem för USA under överskådlig tid är även att hus i USA främst byggs med den typ av virke som Kanada erbjuder. USA har visserligen enorma mängder skog, men då måste amerikansk byggindustri ställa om. Virke från Kanada tål regn, och logistiken i amerikansk byggindustri är anpassad efter det.

USA lägger nu en import-tariff för varor från Kanada. Kanada kan självklart kontra med att lägga en import-tariff på varor från USA. Men det kompletteras ännu effektivare med en export-tariff på virke. Antingen får amerikanska byggföretag då betala 50 procent mer för sitt virke eller så får den amerikanska byggindustrin stoppa stora delar av sin verksamhet.

Liquid Wind har beviljats miljötillstånd för sin anläggning, som skall användas för storskalig produktion av grönt elektrobränsle, närmare bestämt e-metanol. Anläggningen, som projekteras av Liquid Wind, är en av de största industrisatsningarna någonsin i Umeå och beräknas stå klar för produktion 2027.

Det är mark- och miljödomstolen vid Umeå tingsrätt som beviljat miljötillstånd för elektrobränsleanläggningen som ansluts till Umeå Energis kraftvärmeverk Dåvaverket. Anläggningen har beviljats tillstånd att producera upp till 130 000 ton e-metanol och infånga 230 000 ton koldioxid årligen. Liquid Wind har som mål att anläggningen skall spela en ledande roll, såväl i Sverige som internationellt, inom industrialiseringen av CCU-lösningar (Carbon Capture and Utilization).

Claes Fredriksson, VD och grundare av Liquid Wind, kommenterar:

”Vi är mycket glada över att ha fått tillståndet för vår anläggning i Umeå beviljat, en viktig milstolpe i vår resa och ambition att minska beroendet av fossila bränslen i svåromställda sektorer som sjöfart och flyg. Detta projekt är ett exempel på vårt engagemang för att leda utvecklingen av innovativa lösningar som CCU, som är avgörande för att skapa en grönare framtid.”

Jan Ridfeldt, VD på Umeå Energi, adderar:  

”Det är glädjande att satsningen passerat denna milstolpe. Vi ser fram emot att nu kunna ta fortsatta steg på vägen mot en anläggning i framkant, som bidrar till att omvandla koldioxid till e-metanol. Det ligger helt i linje med våra och vår ägares, Umeå kommuns, klimatmål och med ambitionerna för platsen.”

Anläggningen i Umeå och Liquid Winds projektpipeline om att nå 10 anläggningar till 2027.

Välfyllda vattenmagasin, gott om vindkraft och milt väder för årstiden har präglat den första månaden på året. Detta märks på elpriserna i hela landet där elområde 3 har det lägsta elpriset sedan 2022 och i norr sedan 2020.

Månadsmedelpriset för januari blev 63,44 öre/kWh i elområde 3 (Södra Mellansverige), vilket är det lägsta samma tid sedan 2022. Samma mönster kan även ses i norra Sverige där elpriserna ligger på 23,75 och 24,31 öre/kWh vilket tangerar elpriserna från “våtåret” 2020.

Den nordiska kärnkraften ligger på 89 procent av installerad kapacitet. Forsmark 3, som ännu inte är tillbaka från sin årliga revision, har haft ett ventilfel men beräknas vara i full produktion den 4 februari (enligt UMM, Urgent Market Messages, den 30/1). De nordiska vattenmagasinen är välfyllda med anledning av höga tillrinningar i höstas, milt väder, låg förbrukning och mycket vind som gjort att behovet av vattenkraft varit lägre än normalt under vintern. Den hydrologiska balansen, måttet för att uppskatta hur mycket energi som finns lagrat i form av snö, vattenmagasin och grundvatten, är betydligt över det normala. Just nu har vindkraften normal produktion.