Nyheter
Det höga elpriset håller i sig under hösten

Idag kommer elbolaget Bixia ut med sin höstprognos där elpriserna i Norden förväntas hamna på omkring 55 öre per kWh under september, oktober och november. Som vanligt har vädret en stor inverkan på elpriset och det kommer att krävas mycket nederbörd om vi ska få en ordentlig prissänkning, enligt Bixia.
Den extrema sommarenmed högtryck efter högtryck har gjort att den hydrologiska balansen, dvs den samlade mängden vatten och snö i de nordiska magasinen, ligger på mycket låga nivåer.
– Under sommaren har den hydrologiska balansen gått från minus 11 TWh i mitten av juni till minus 24 i slutet av augusti. Ett normalt år står vattenkraften i Norden för drygt 55 procent av elproduktionen, i sommar har den legat på drygt 50 procent. Det kommer att krävas mycket stora mängder nederbörd för att elpriserna ska sjunka till mer normala nivåer, säger Matina Rosenberg, meteorolog och analytiker på Bixia.
Exakt hur höstens elpriser kommer att utvecklas är svårt att förutspå, men enligt Matina får vi räkna med fortsatt höga priser.
– Det är många faktorer som påverkar elpriset, inte minst priset på kol och utsläppsrätter som just nu ligger högt. Men det mest avgörande för prisbilden är ändå väderutvecklingen. Om det kommer rikliga mängder nederbörd på rätt ställen och om det bli blåsigare kan priset komma att falla något till omkring 50 öre per kWh, säger Matina Rosenberg.
Fortsatt elimport
Normalt sett är vi i Norden nettoexportörer av el, dvs vi producerar mer el än vad vi behöver. Under sommaren har vi inte klarat av att täcka vår egen efterfrågan vilket gjort att vi under perioder tvingats importera från grannländer.
– Utöver den reducerade vattenkraftsproduktionen har vi periodvis haft reducerad kärnkraftsproduktion på grund av revisioner. Dessutom har högtrycken gjort att det har blåst mindre och vindkraften har inte producerat lika mycket som normalt. Detta sammantaget gör att vi periodvis har behövt importera el, säger Matina Rosenberg.
Kärnkraftstillgängligheten är fortfarande reducerad men kommer att öka successivt redan nästa vecka. Normalt sett ökar även vindkraftsproduktionen på hösten vid lågtryck.
– De veckor vi har mycket vind står de övrig produktion tillbaka samtidigt som importen av el minskar. Men det mest troliga är att vi kommer att vara nettoimportörer av el de kommande tre månaderna om den hydrologiska balansen ligger kvar på de låga nivåer vi har nu och om temperaturen faller, säger Matina Rosenberg.
Nyheter
USA ska införa 50 procent tull på koppar

USA:s president Donald Trump har precis meddelat att landet ska införa en tull på 50 procent på basmetallen koppar. Priset på råvarubörsen i USA stiger omgående med 10 procent.
USA har viss inhemsk produktion av koppar, men den inhemska efterfrågan överstiger produktionen. Därför måste landet importera koppar för att täcka behovet, särskilt för användning inom elnät, elektronik, byggindustri och fordonssektorn. De största exportörerna till USA är Chile, Kanada, Mexiko och Peru.
När tullar av denna typ införs uppstår prisskillnader i världen. Handlar man koppar på börsen är det därför viktigt att veta vilken börs man handlar på eller om man använder certifikat så är det viktigt att veta vilka underliggande värdepapper de följer.
Sedan är det som alltid med Trump, begreppet är som bekant TACO, Trump Always Chickens Out. Man ska alltså inte ta några definitiva stora beslut baserat på vad han säger. Saker och ting kan ändra sig från dag till dag.
Nyheter
Ryska staten siktar på att konfiskera en av landets största guldproducenter

En våg av panik sprider sig bland Moskvas elit sedan Vladimir Putins regim inlett en dramatisk offensiv för att beslagta tillgångarna hos Konstantin Strukov – en av Rysslands rikaste affärsmän och ägare till landets största guldgruvföretag, Yuzhuralzoloto. Åtgärden ses som ett tydligt tecken på hur långt Kreml är villigt att gå för att säkra ekonomiska resurser i takt med att kostnaderna för kriget i Ukraina stiger.
Strukovs förmögenhet, som uppskattas till över 3,5 miljarder dollar, byggdes upp under decennier i nära relation med maktens centrum i Ryssland. Men den 5 juli stoppades hans privatjet från att lyfta mot Turkiet. Enligt flera ryska medier deltog den federala säkerhetstjänsten FSB i ingripandet, och Strukovs pass beslagtogs. Händelsen ska vara kopplad till en omfattande rättsprocess där åklagare kräver att hela hans företagsimperium förverkas – med hänvisning till påstådd korruption och användning av skalbolag och familjemedlemmar för att dölja tillgångar.
Företaget själva förnekar att något inträffat och kallar rapporteringen för desinformation. De hävdar att Strukov befann sig i Moskva hela tiden. Trots det bekräftar rättsdokument att både han och hans familj förbjudits att lämna landet, och att myndigheterna snabbt verkställt beslutet.
Det som nu sker är en del av ett större mönster i ett Ryssland präglat av krigsekonomi: staten tar tillbaka kontrollen över strategiska sektorer som guld, olja och försvarsindustri – industrier som nu allt mer mobiliseras för att finansiera och stödja krigsinsatsen. Intressant nog handlar det inte om att Strukov ska ha varit illojal mot regimen – tvärtom har han varit en lojal allierad, med politiska uppdrag knutna till Putins parti. Men lojalitet räcker inte längre som skydd.
Medan tidigare utrensningar ofta riktade sig mot krigskritiker eller de som flydde landet, drivs dagens tillgångsövertaganden av något mer fundamentalt: ekonomisk nöd. De växande sanktionerna har nästan helt strypt inflödet av utländskt kapital. Statens oljeintäkter minskar och budgetunderskotten växer. Putins lösning är att vända sig inåt – till de oligarker han själv lyfte fram – för att fylla statskassan.
Det här är inte ett enskilt fall. På senare tid har flera framstående affärspersoner hamnat i plötsliga rättsliga tvister, omkommit under mystiska omständigheter eller sett sina bolag tas över av staten. Den oskrivna överenskommelsen som länge gällde i Putins Ryssland – rikedom i utbyte mot lojalitet – håller på att kollapsa.
Den 8 juli väntar en rättsförhandling som kan avgöra framtiden för Strukovs affärsimperium. Men budskapet till Rysslands näringslivselit är redan tydligt: ingen är för rik, för lojal eller för nära den politiska makten för att gå säker. I ett Ryssland där kriget kräver allt större uppoffringar riskerar oligarker att snabbt förvandlas till måltavlor.
Nyheter
Hur säkrar vi Sveriges tillgång till kritiska metaller och mineral i en ny geopolitisk verklighet?

När världsläget förändras ställs Europas beroende av metaller och mineral på sin spets. Geopolitiska spänningar, handelskonflikter och ett mer oförutsägbart USA gör att vi inte längre kan ta gamla allianser för givna. Samtidigt kontrolleras en stor del av de kritiska råvarorna vi är beroende av av andra makter – inte minst Kina. Vad händer med Sveriges industriella förmåga i ett läge där importen stryps? Hur påverkas försvarsindustrin av Kinas exportrestriktioner? Är EU:s nya råvarupolitik tillräcklig för att minska sårbarheten – eller krävs ytterligare statliga insatser och beredskapslagring? Svemin anordnade den 25 juni ett seminarium som bestod av bestod av deltagare från myndigheter, politik och industri. Man diskuterar Sveriges och EU:s strategiska vägval i en ny global verklighet – och vad som krävs för att säkra tillgången till metaller när vi behöver dem som mest.
-
Nyheter4 veckor sedan
Stor uppsida i Lappland Guldprospekterings aktie enligt analys
-
Nyheter4 veckor sedan
Silverpriset släpar efter guldets utveckling, har mer uppsida
-
Nyheter3 veckor sedan
Uppgången i oljepriset planade ut under helgen
-
Nyheter2 veckor sedan
Mahvie Minerals växlar spår – satsar fullt ut på guld
-
Nyheter3 veckor sedan
Låga elpriser i sommar – men mellersta Sverige får en ökning
-
Analys3 veckor sedan
Very relaxed at USD 75/b. Risk barometer will likely fluctuate to higher levels with Brent into the 80ies or higher coming 2-3 weeks
-
Nyheter2 veckor sedan
Oljan, guldet och marknadens oroande tystnad
-
Nyheter2 veckor sedan
Jonas Lindvall är tillbaka med ett nytt oljebolag, Perthro, som ska börsnoteras